Lagändring gav en ny chans till modersmålet

Sirpa Cassel ville att Julia skulle få modersmålsundervisning men fick först ett nej.
Sirpa Cassel ville att Julia skulle få modersmålsundervisning men fick först ett nej.
Irma Manner kom till Sverige 1960. När barnbarnet Julia Cassel började i en svensk förskola tappade hon allt mer av sitt modersmål.
Men tack vare en lagändring 2015 får Julia rätt till modersmålundervisning och språket börjar komma tillbaka.

Förra veckan berättade vi om familjen Cassel och Manner. För två år sen började Julia Cassel läsa finska, sitt modersmål. Hon är en av många unga Väsbybor som tagit chansen på senare år. Tack vare lagändringen som gjorde det möjligt.

Helena Sköldin började som lärare i finska i Upplands Väsby för två år sen. Då hade hon 30 elever, idag har hon ungefär 50.

– Jag tror att det framför allt beror på lagförändringen som innebar rätt att läsa sitt minoritetsspråk även om man inte hade grundläggande kunskaper, säger Helena Sköldin som är lärare i Upplands Väsby.

Irma Manner. Foto: Åsa Sommarström.

När Julias familj kom till 60-talet var det ingen som talade om modersmålsundervisning, då var det anpassning som gällde. När mormor Irma Manner började skolan kunde hon inte svenska och kämpade för att hänga med.

Några år senare upprepade sig historien när familjen flyttade tillbaka till Finland under ett års tid. Då var hon den enda i skolklassen som inte kunde läsa eller skriva på finska. När de kom tillbaka till Sverige fick hon kämpa igen eftersom hon hade tappat mycket av svenskan.

– Men det kom snabbt tillbaka, säger Irma Manner.

Tappade finskan i svenska skolan

Idag är Irma Manner flytande i både svenska och finska. Men hon tänker på svenska och känner sig osäker på stavningen på finska eftersom hon aldrig fått någon modersmålsundervisning i Sverige – det fanns inte. Då frågar hon oftast sin dotter Sirpa.

– Vi flyttade till Väsby på 80-talet och då fick jag gå i finsk skolklass på Väsbyskolan. För mig var det snarare svenskan som blev lidande. Jag pratade finska hemma, i skolan och med vännerna. Svenska kom ikapp på gymnasiet, säger Sirpa Cassel.

För det mesta tänker hon på finska utom på jobbet där det blir mer naturligt med svenska.

Finska var det enda språket som Julia pratade som liten.

Julia Cassel. Foto: Åsa Sommarström.

– Fram tills att jag började dagis pratade jag bara finska. Men på dagis var det ingen som förstod vad jag sa, säger Julia.

– Vi fortsatte trots att ingen av personalen kunde finska. Julia lärde sig svenska fort så det gick bra, säger Sirpa Cassel, Julias mamma.

Efter att ha gått både i svensk förskoleklass och skolklass tappade Julia finskan. Sirpa ville att Julia skulle få modersmålsundervisning när hon började skolan men kommunen hade inte möjlighet att ordna det då intresset var för litet.

Lagändringen gav Julia rätt

Men i och med minoritetsreformen som kom 2010 stärktes sverigefinnars rätt till modersmålsundervisning. Oavsett hur få personer som ville ha undervisning var kommunerna skyldiga att tillhandahålla det till officiella minoriteter.

När lagen trädde i kraft 2015 innebar det att Julia och hennes lillebror fick rätt att lära sig finska, trots att de inte längre pratar språket. Nu har hon finska en timme i veckan och kan förstå lättare fraser. Att lära sig finska var något hon själv önskade. Bland annat för att kunna prata med släktingarna som bara pratar finska.

– Det är roligt att lära mig finska. Det är inte alla som kan det. Orden låter inte alls som svenska ord, säger Julia.

Minoritetsreformen innebär att Sverige tar på sig att värna om och skydda minoritetsspråket, att språken ska leva kvar i Sverige.

”Det krävs mer”

Däremot säger lagen inget om hur många timmars undervisning eleverna har rätt till. Något som har fått kritik då det enligt Europarådet rekommenderas tre till fyra timmar i veckan.

Sirpa Cassel. Foto: Åsa Sommarström.

– Det krävs mer om man ska lära sig skriva och läsa på sitt modersmål. Fick elever tre fyra timmar, då skulle man ha en chans att upprätthålla språket, säger Leena Huss.

I Upplands Väsby får elever 60 minuter i veckan i modersmålsundervisning, i andra kommuner 30 minuter. I Sverigefinska skolan får eleverna mer undervisning.

Men en timme i veckan räcker tycker Julia och Sirpa Cassel.

– Jag lär mig mycket, säger Julia.

– I den här takten kommer hon vara jätteduktig om några år, säger Sirpa.

Fakta

Rätten till sitt modersmål inte alltid en självklarhet

Från assimileringspolitik till minoritetsstöd. Möjligheterna till modersmålsundervisning har varierat genom åren.

Att få stöd med modersmålsundervisning har inte alltid varit en självklarhet. Fram till 1975 rådde assimilering som politisk norm för invandring.

– Många har vittnat om hur lärare och myndigheter sa åt föräldrar att prata svenska med barnen hemma, även om de inte själva kunde språket. I skolan fick man inte prata finska alls, säger Leena Huss.

Men i slutet av 70-talet kom hemspråksreformen som gav elever rätt till undervisning i sitt modersmål om det pratades hemma.

Därefter bildades många tvåspråkiga skolklasser med finskspråkiga elever i flera skolor. För just på 70-talet var invandringen från Finland som störst.

Men på 90-talet hamnade hemspråksundervisningen i blåsväder efter en utredning som konstaterade att det var väldigt dyrt och fungerade dåligt på många platser.

– Utredningen förespråkade inte att hemspråk skulle läggas ner men många kommuner tolkade det så. Flera tvåspråkiga skolklasser försvann i den vevan.

Men i och med friskolereformen bildades många tvåspråkiga friskolor, däribland Sverigefinska skolan i Väsby. Och efter att diskussionen om minoriteter tog fart i början av 2000-talet svängde politiken ytterligare.

2010 kom minoritetsformen som stärkte rätten till modersmålsundervisning för de nationella minoriteterna. Oavsett hur få personer som vill ha undervisningen är kommunen skyldig att hålla modersmålsundervisning. För språk som inte tillhör minoritetsspråken måste det vara minst fem personer som vill ha undervisning för att kommun ska vara skyldig att ordna det.

– Dessutom behöver du inte tala språket hemma. Oavsett hur begränsade dina kunskaper är har du rätt till undervisningen, säger Leena Huss.