ANNONS
Flygbild över utgrävningarna i Tråsättra.
Flygbild över utgrävningarna i Tråsättra.

Fynden vittnar om forntidens Österåker

Reportage 

I höstas hittades landets hittills äldsta avbildningar av människor – i Tråsättra. Mitt i guidar dig till ditt forntida Österåker.

ANNONS

Det vimlar inte av storslagna fornruiner i Österåker och när det gäller runstenar ligger vi i lä jämfört med exempelvis Vallentuna. Men höstens utgrävningar av säljägarbosättningen i Tråsättra utanför Åkersberga visar att folk bodde och verkade i trakten redan för 4 500 år sedan.

Och så var det ju förstås de numera riksbekanta lerfigurerna, de äldsta hela avbildningarna av människor som hittills hittats i Sverige. I Österåker. Bara på Gotland har man hittat ett (1!) lika gammalt ansikte, på en kam.

– Fynden i Tråsättra är helt spektakulära. Just att det är så tydliga människoavbildningar. Det ger en ingång till människor som levt trakten för så länge sedan, säger Anna Hed Jakobsson, arkeolog och bosatt i Österskär.

Anna Hed Jakobsson är specialiserad på vikingatiden och har bra koll på fornfynd i Österåker, från stenåldern fram till ca 1050 e Kr då vikingatiden tog slut.

Anna Hed Jakobsson

Anna Hed Jakobsson är arkeolog och bor i Österåker. Bilden är från en utgrävning i en annan del av landet.

Under stenåldern bestod hela nuvarande Österåker av stora och små öar och området som nu är Åkersberga hade ännu inte höjts sig ur havet. Fynd från den tiden ligger i hög terräng – områden som på den tiden var de enda som stack upp ur havet.

Innan Tråsättrautgrävningen var Lappdal kommunens enda stenålderboplats som grävts ut. Men man vet att det under stenåldern även bodde människor i det som nu är Skärgårdsstad och i Kvisslingby. Dessa platser var även bebodda senare under bronsåldern. Gravplatser från bronsåldern i form av stenrösen finns på flera platser i kommunen, bland annat söder om Roslags-Kulla kyrka. Det största röset mäter 19 meter i diameter och finns i Sjökarby/Spånlöt, väster om Sjökarby skola.

Under järnåldern var betydligt mer land synligt i Österåker och befolkningen uppgick enligt Anna Hed Jakobsson troligen till några tusen.

Gårdsnamn med anor från bronsåldern

– Vad man kan se utifrån gårdsnamn så var det ungefär lika tättbefolkat på järnåldern som under 1600-talet.

Så gott som alla byar och gårdar i Åkersberga har rötter i järnåldern, exempelvis Säby, Stava, Berga, Kvisslingby, Sjökarby, Runö, Hagby, Söra, Röllingby och Skånsta.

– Alla dessa namn är etablerade redan under järnåldern och gårdarna går tillbaka till järnåldern och i vissa fall även till bronsåldern. De speglar att Österåker under forntiden var en skärgård. Runö var en ö och Säby betyder byn vid sjön.

Av gravfälten från mitten av järnåldern kan man sluta sig till att befolkningen åtminstone fram till och med vikingatiden var utspridd på gårdar och byar. Flest människor bodde i trakten vid Åker (där Österåkers kyrka senare uppfördes på 1100-talet), i Smedby och vid Roslags-Kulla. Även Bolby på Ljusterö hade en mer samlad befolkning.

Guld och en fantastisk silverskatt

Förutom figurerna i Tråsättra finns ytterligare två fynd som står ut i Österåker. Nässkatten och guldarmbanden från Sillinge på Ljusterö.

– Nässkatten är den absolut största skatten som man hittat i Uppland så vitt jag vet.
En teori är att skatten kommer från tullar från Långhundraleden, en vattenled som under järnåldern fanns mellan Trälhavet och Svearikets centrala delar i Uppsala.

Guldarmbanden är speciella eftersom det är det största guldfyndet i Uppland.

– De är vikingatida. Det kan vara en sönderplöjd grav eller att de offrats till gudar. De speglar ett välstånd som funnits i trakten, att man deltagit i långväga handel och inte bara varit fiskare och bönder.

Men, som det ofta är med arkeologi: mycket finns ännu kvar, outforskat i Österåkers jord.

 

Några platser i Österåker där man funnit fornfynd-


4500 år gammal figurin från Tråsättra.

Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer

1. Stenålderfigurerna i Tråsättra. I höstas fann arkeologer 4500 år gamla figurer när man grävde ut en säljägarboplats från stenåldern.


Stenålderskärl, Lappdal.

Foto: Ulrik Skans, Historiska museet

2. Stenålderskärl av keramik från Lappdal, rekonstruerat av skärvor. Yngre stenålder.


Österåkers kyrka

Foto: Remus Eserblom

3. Området under och runt Österåkers kyrka (byggd på 1100-talet) är fullt med fornlämningar. Bara ett par hundra meter öster om kyrkan ligger exempelvis Klockarhagen med runt 110 järnåldersgravar.


gottsundaborgen

Foto: Anna Ulfstrand

4. Gottsundaborgen. Fornborg på det branta berget vid Storträsket i Gottsunda daterad till 110 f Kr –390 e Kr. Borgen skyddas av berget och en trehundra meter lång stenvall med tre ingångar. Kan eventuellt ha vaktat Långhundraleden.


Knaborg

Foto: Alf Nordström

5. Knaborg. Den andra av kommunens två fornborgar. Ligger på krönet av ett berg med branta stup år tre håll. I sydväst är sluttningen avspärrad av en 95 meter lång stenvall. Från Knaborg har man utsikt över Furusundsleden.


Guldarmbanden från Sillinge.

Foto: Ulf Bruxe

6. Guldarmbanden från Sillinge, Flätat guld från vikingatiden. Armbanden, som tillsammans väger 373 gram, hittades någon gång före 1923 av en yngling i samband med att en åker plöjdes. Armbanden är det största guldfyndet i Uppland från vikingatid.


Runstenen vid Stavs äng.

Foto: Anna Ulfstrand

7. Runstenen vid Stavs äng. Stenen från vikinagtiden är närmare tre meter hög och står på sin orginalplats. Inskriften i stenen lyder: ”Ingö lät resa stenen efter Gärdar, fader … sin. Dan och hans bröder voro Kolsvens söner. Fot ristade runorna”.
Den ena av två runstenar som finns i Österåker. Enligt hembygdsföreningen fanns tidigare en tredje sten, men den har försvunnit. Dessutom finns delar av runstenar.


Silverskatten i Näs.

Foto: Gabriel Hildebrand, Kungl myntkabinettet

8. Skatten i Näs. År 1704 hittades en vikingaskatt i ett kopparkärl nedsänkt i jorden och täckt med en stenskiva. Kärlet innehöll 2.800-3.000 silvermynt (cirka 4,3 kilo) från flera länder. Cirka 1000 av mynten inlöstes av staten och förvaras i Kungliga myntkabinettet. Innehåller mynt präglade under Olof Skötkonung och Sven Tveskägg och en stor mängd engelska, tyska och även orientaliska mynt. En gissning är att skatten gömdes cirka år 1008 och att den kan ha kommit från tull från Långhundraleden.


Stridsyxa av grönsten.

Marcus Persson

9. Stridsyxa av grönsten hittad i Vira och daterad till cirka 3350 f.Kr. – 2900 f.Kr.
Yxan hamnade i Historiska museets samlingar på 1920-talet.


Dubbelkam av ben.

Foto: Gabriel Hildebrand

10. Dubbelkam i ben från järnåldern. Funnen på boplats/gravplats från järnåldern i Säby, Östra ryd.


Tidsaxel:

Stenåldern börjar i Stockholm cirka 6000 f Kr då de första människorna kom hit efter att de södra delarna av länet börjat höja sig ur havet.
Bronsåldern 1800–500 f. Kr.
Järnåldern: 500 f. Kr.–1100 e.Kr (varav vikingatiden utgör 800-1050).

ANNONS

Fler nyheter från Stockholm

Brand i Tullinge
Nyheter

Spridningsrisk när flerfamiljshus brann

Kultur

Kalle Assbring vinnare av Fotobokspriset 2017

Sport

Huddinge Hockeys slutstrid börjar i morgon

Nyheter

Kungen impad av arbetet mot våld i Norsborg

x
Nöje

Trolleri med humor på Högkultur

Nyheter

Här ska det byggas om för bättre cykeltrafik