Risk för ny invasion av råttor

Råttorna ökade explosionsartat men stoppades av giftet som snart inte får användas.
Råttorna ökade explosionsartat men stoppades av giftet som snart inte får användas.
Råttorna ökade explosionsartat i Stockholmsområdet förra året men stoppades av supergiftet Racumin.
Nu går dispensen för att få använda giftet ut – och det är risk för en ny råttepidemi.

Stockholm har haft stora problem med att få bukt med stadens råttpopulation de senaste åren. I höstas var problemet med råttorna så pass stort att staden sökte dispens för att få använda supergiftet Racumin, ett puder som egentligen är förbjudet.

Giftet är det mest effektiva sättet att angripa råttor som finns på marknaden. Det sprutas in i gångar och fastnar i råttornas päls. När de sedan tvättar sig får de i sig giftet och blöder till döds invärtes.

Men nu går dispensen för att använda giftet ut. Efter den 20 maj blir det förbjudet att använda.

– Det innebär att det blir betydligt svårare att bekämpa råttorna, säger Jacob Ranevall, driftansvarig tekniker på Nomor med ansvar för Stockholm.

Jacob Ranevall, driftsansvarig tekniker på Nomor, tror att det kommer att bli svårare att bekämpa råttor när dispensen för giftet Racumin går ut den 20 maj. Foto: Christian Johansson

Han och kollegorna går just nu skallgång på offentliga platser, som parker och torg. De vill hinna fylla på med giftet på runt trehundra ställen i Stockholm innan dispensen går ut.

– De andra gifterna vi har att använda på offentliga platser är betesgift. Det är inte lika effektivt, säger Jacob Ranevall.

Problemet med betesgiftet, som består av gift som lagts i ett parfymerat vaxblock, är att råttorna mycket hellre äter matrester som vi människor lämnar efter oss. Nu under den varma säsongen med mycket picknicksopor har råttorna således fest.

– Vad ser godast ut? Ett rött vaxblock eller en halväten cheeseburgare? Råttor är finsmakare. Därför är det så viktigt att plocka upp skräpet efter sig, säger Jacob Ranevall.

Betesfälla med förgiftat vaxblock. Foto: Christian Johansson

I ett försök att minska nedskräpningen har staden bland annat valt att satsa på att placera ut nya papperskorgar av typen ”Bigbelly” – en papperskorg med slutet system som hindrar skadedjur från att komma åt innehållet.
Modellen har bland annat placerats ut på Brommaplan, där råttproblemen tidigare varit påtagliga.

”Jag känner en viss oro” – Tommy Tuvunger, skadedjurssamordnare

Racumin fick användas fram till sommaren 2015 och på hösten året efter fick staden söka om dispens efter att råttanmälningarna skjutit i höjden.
De kommer att göra en ny ansökan att få använda supergiftet. Men Kemikalieinspektionen som gav dispensen i höstas kan inte förnya den en gång till utan att först få tillåtelse av EU.

Och när EU:s beslut kommer är det ingen som vet.

– Det är EU-kommissionen som tar fram ett förslag till beslut och sen röstar medlemsländerna. Men vi vet inte alls hur andra länder ställer sig i frågan så det går helt enkelt inte att säga något om vad utfallet skulle kunna bli i en sådan omröstning, säger Johan Helgesson på Kemikalieinspektionen.

Tommy Tuvunger, skadedjurssamordnare i Stockholm stad, misstänker att giftstoppet kommer att påverka råttbeståndet.

– Jag tror att det kommer att bli en viss ökning, men det har att göra med hur långt det här glappet blir. Jag känner en viss oro.

Finns det en risk för en ny råttepidemi?

– Det får vi se. Det har att göra med väder och vind och tillgång på föda. Den som lever får se.

Fakta

Här har råttproblem anmälts i Bromma i år

Stångjärnsvägen, Johannesfred
Lokattsvägen, Stora Mossen
Abrahamsbergsvägen, Abrahamsberg
Hirdvägen, Norra Ängby
Gagnefsvägen, Nockeby
Majvägen, Äppelviken

Källa: Stockholms stad
Fakta

Så bekämpas råttorna

SPJUT: Monteras i avloppsrör. Spetsiga pinnar slår ner och dödar råttan. Råttan sköljs bort till reningsverk och blir fjärrvärme.
SUPERGIFT: Giftet Racium har använts det senaste halvåret på dispens av Kemikalieinspektionen. Det är ett puder som fastnar i råttans päls. När råttan tvättar sig ren dör den.
SLUTNA PAPPERSKORGAR: Trafikkontoret köpte in 80 nya soptunnor, så kallade Big Bellys, i vintras. De är slutna och råttor och andra skadedjur inte kan ta sig in.
HÅLLA EFTER BUSKAR: Att klippa bort nedre delen av buskage gör att råttorna inte trivs lika bra
GIFTIGT VAX: Betesstationer med förgiftade vaxblock som råttorna äter. När de sedan mår dåligt går de ner i sina hål och dör.
ELCHOCKER: En sensor märker när en råtta går genom ett rör. Råttan får en elchock, dör, och läggs i en papperskorg som töms av sanerare när den blir full.
KLUBBAN: En kolsyrepatron styr en tung klubba som slår ihjäl råttan när en sensor märker av att den går förbi.
KLASSISKA RÅTTFÄLLAN: Slagfälla med mekanism i metall.
SLUTA SLÄNGA MAT UTE: Råttor äter gärna våra sopor. Ju mindre mat desto färre råttor.