Med bostaden i Ruddammen och kontoret nere på Östermalm har Rolf van den Brink promenerat åtskilliga mil på stadsdelens gator. Kameran har han alltid med sig, med tiden blev han allt mer övertygad om att bilderna visade något unikt.

– Det är ett slags vardagsliv som man inte ser någon annanstans, det finns inget liknande i Sverige. Man måste åka hit om man ska uppleva det.

Resultatet blev fotoboken Övre, med bilder av Rolf och text av en annan Östermalmsprofil: Claes Britton. Döm om Rolfs förvåning när han sedan upptäckte att det inte hade givits ut någon fotobok om Östermalm sedan Lennart Petersens från 1962.

– Man tänker att det borde finnas fler om en så intressant och omtalad stadsdel.

Under arbetet med boken, som är den första i en planerad svit om fyra, har Rolf gjort upp med flera fördomar och klichébilder av Östermalm.

Att det skulle vara stelt och lite tråkigt här är en av dem.

– Det stämmer inte alls. Det finns ett väldigt intressant gatuliv där det alltid händer något. Människorna som bor här är färgstarka och uttrycksfulla, men inte på ett tillkämpat vis. De är speciella utan att tänka på det.

– Många har bott här i generationer och är väldigt trygga i sig själva. Det märks inte minst när man fotograferar; på andra håll är folk mer självmedvetna framför kameran, men här är de mindre besvärade.

Däremot finns det en stark vilja att bevara gatubilden som den är, menar han.

– De flesta platser i Sverige byggs om i rask takt, men på Östermalm är det ganska oförändrat. Här finns kemtvätten på hörnet kvar, och du kan fortfarande köpa ål i hallen.

Bland favoritstråken finns Grev Turegatan (”där kan man gå upp och ner många gånger och det blir alltid bra bilder”). Men också området runt Fältöversten, som åtminstone inte från början var särskilt typiskt för Östermalm.

– Fältöversten kallades för ett sosseprojekt, men till slut blev det bostadsrätter det med, och nu är det en gated community. Det blev Östermalm av det också.

Johan Sjölund