”Det är både roligt och viktigt att rösta”

Zhaneta Shtereva och Zongyuan Wei ska rösta för första gången i Sverige nästa år.
Zhaneta Shtereva och Zongyuan Wei ska rösta för första gången i Sverige nästa år.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt. Mitt i har träffat Sollentunaborna Zhaneta Shtereva och Zongyuan Wei som ska rösta för första gången i Sverige.

När Mitt i Sollentuna träffar Zhaneta Shtereva, 27, och Zongyuan Wei, 31, på  Eductus i Sollentuna har de precis slutat dagens lektioner på SFI.

De har bott i Sverige sedan 2009 respektive 2012, och har en sak gemensamt: de ska båda rösta för första gången i ett svenskt val nästa år.

– Absolut, det är både roligt och viktigt att rösta. Det är ett sätt att bidra till ett mer demokratiskt samhälle. Vi kan vara med och välja vad som är viktigt, säger Zongyuan Wei.

Det är ett sätt att bidra till ett mer demokratiskt samhälle

Zongyuan Wei

Han arbetar som ingenjör inom maskinteknik på deltid parallellt med SFI-studierna, och utbildning är också en av de viktigaste politiska frågorna för honom.

– Möjligheten att utbilda sig och utvecklas inom ett yrke är viktig för integrationen, och för barn är skolan väldigt viktig. I Sverige har resultaten gått bakåt, och många lärare vill inte längre arbeta inom skolan, säger han.

”Vi har den här gruppen i åtanke”

Zhaneta Shtereva, som siktar på att plugga till undersköterska efter SFI:n, håller med.

– Jag har ingen aning om vilka jag ska rösta på ännu, men det blir det parti som står för en bra skola och arbete åt alla. Det behövs också mer personal inom sjukvården, säger hon.

Zhaneta och Zongyuan är två av 5214 utländska medborgare i Sollentuna som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"