Välj ditt område
Minsveparen HMS Aspö sjösattes 1962. Foto: Remus Eserblom.
Minsveparen HMS Aspö sjösattes 1962. Foto: Remus Eserblom.

Roslagens havsbotten är full av vrak

Nyheter Ett förlist militärfartyg, tio döda sjömän och fartygs­kollisioner i dimma. Mitt i har djupdykt bland Roslagens vrak och historierna bakom dem.

En eftermiddag i slutet av 1990-talet gled ett tomt fartyg in i Stora Värtan. Det var den 42 meter långa minsveparen HMS Aspö som lämnades vind för våg innan den strandade utanför 
Alholmsudd. I dag har ägaren gjorts sig okontaktbar och båten är ingenting mer än ett vittrande vrak.

Bilder på HMS Aspö från 1974.

Men HMS Aspö är långt ifrån det enda övergivna vraket i vattnen kring södra Roslagen.

– Det är ett växande problem i hela skärgården, säger Jan Ferb, förundersökningsledare på Sjöpolisen, som i sitt arbete inte bara möter förlista båtar utan även båtar som ägarna valt att överge.

– Det är tyvärr så att skrotbåtarna ökar. Och på senare tid är det framförallt en kategori som anmäls, nämligen medelstora segelbåtar från 1970-talet. Många som inte kan sälja sina båtar dumpar dem, säger han.

Tusentals vrak i svenska vatten

Totalt uppskattar Sjöfartverket att det finns 17 000 vrak i olika storlekar och med varierande ålder längs Sveriges kuster. Äldre vrak är skyddade av kulturminneslagen medan vrak yngre än 100 år alltid anses ha en ägare, privat eller ett försäkringsbolag.

Mitt i har kartlagt några av vraken som finns i farvattnen längs Danderyd, Täby, Vaxholm och Österåker.
I de flesta fall rör det sig om äldre båtar som är välbesökta av hobbydykare. Andra som, HMS Aspö, rör upp känslor för att de skräpar ner.

– Jag kan bara gissa att det ligger en hel del vrak på botten i hela skärgården. Det är inte ovanligt att man sänker sin båt, och det är inte olagligt om inte båten utgör någon miljöfara, säger Jan Ferb.

”För oss dykare är det riktigt kul nät vi hittar vrak”

Petter Johansson, dykare

Totalt finns åtminstone tio kända vrak i varierande storlek i södra Roslagen, alla med sitt speciella öde.
I något fall rör det sig om misstänkt försäkringsbedrägeri, i andra fall om rena förlisningar och ond bråd död, som i fallet med pråmfartyget TB 384 Mecum som förliste i Trälhavet.

– För oss dykare är det riktigt kul när vi hittar vrak. Det ger oss nya dykställen där det finns chans att se stora torskar och annat fiskliv. Botten i Östersjön är rätt sank men i ett vrak är det perfekt för fiskar att föröka sig, säger 
dykaren Petter Johansson i Norrtelje Dykarklubb.

– Grunda vrak blir mer utsatta av vädrets makter som hårda vindar och isbildning. De på djupare vatten kan vara mycket välbevarade med stående master. Det är riktigt häftigt att se.

Tysk ångare utpekad som stor miljörisk

Bland alla vrak har Sjöfartsverket pekat ut 316 som ”potentiella miljörisker”, varav 31 bedöms vara en akut miljöfara. Av dessa man valt att prioritera tre vrak, varav en är den tyska ångbåten S/S Harburg.

Harburg förliste 1957 efter en kollision med ett större fartyg mitt i farleden mellan Vaxholm och Lidingö. Tio besättningsmän följde fartyget till botten.

– Hon läcker olja och kustbevakningen har varit där några gånger, säger Christer Larsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Dykaren Petter Johansson. Foto: Fredrik Blomqwist

Enligt Christer Larsson kommer myndigheten att besluta om sanering av fartyget senare i år eller tidigt nästa år. Hur mycket olja som finns i vraket är okänt, men det kan röra sig om hundratals kubikmeter.

– Man går ner och borrar sig in och om det finns olja suger man ut den. Att bärga fartyget är inte aktuellt.

– Men läget är lite utsatt, mitt i den stora inseglingsrännan till Stockholm där bland andra Finlandsbåtarna går. Så det krävs att man reglerar trafiken under den tiden.

Se gamla bilder på HMS Aspö och nya drönarbilder på när den vittrar sönder i Stora Värtan.

Vraken i Södra Roslagen:

Limpan
Stora Värtan
Vraket är en träpråm med tegellast. Ligger på sju meters djup.

HMS Aspö
Stora Värtan, Alholmsudd
Minsvepare i Svenska flottan, sjösatt 1962. 44 meter lång, 7,5 meter bred. Såld 1991 till privatperson och sedan strandad och övergiven i Stora Värtan.

Okänd ångbåt
Rindö
Här finns vraket efter en militär ångbåt på 3-8 meters djup samt en mindre träbåt.

M/S Storö (”Trassel”)
Byviken, Rindö
M/S Storö försvann i mitten av 1980-talet och återfanns 2007. Träskrov med påbyggt plåtskrov. Troligen gammal ombyggd ångbåt. Vraket är 22,5 m långt, och 4 m brett.

”Gäddviksvraket”
I Gäddviken söder om Vikingsborg
Vraket efter en mindre lastfartyg i trä. 25 meter långt, 6 meter brett.
Sänktes på 1960-talet.

TB 384 Mecum
Stora Rönnholmen, Trälhavet
Pråmfartyg från 1918 som sjönk 1944, efter en kollision med ett ångfartyg. En man omkom. Ligger på 35 meters djup. Fartyget är 41 meter långt och 7,5 meter brett.

Ekholmsvraket
Utanför Ekholmen, norr om Skarpö.
Träskepp. Helt sönderfallet. ca 20 meter långt. 7 meter brett. Troligen från slutet av 1800-talet eller början på 1900-talet.

Bammarbodavraket
Bammarboda.
Sandpråm. Vraket är 20 meter långt, 4,5 meter brett och ligger på ca 11 meters djup.

Edith
Bammarbodafjärden vid Dyvik.
1924-12-06 bogserades Edith av fartyget Fram och kolliderade med ångaren Oscar II strax norr om Bammarboda. Edith drogs in på grundare vatten där hon sjönk.
”Här finns skor, vinflaskor, medicinflaskor, yxor mm. men det mest spännande fyndet hittills är en låda med silverbestick och porslin som låg en bit ut från vraket” skriver dykare som besökt platsen.

S/S Harburg
Höggarnsfjärden
Tyskt lastångfartyg, byggt 1919.
På väg från Hamburg till Liljeholmen rammades hon i dimman av tankfartyget TM Tinny den 16 februari 1957. Olyckan inträffade utanför Lidingö. Vid kollisionen ska ångpannan ha exploderat och slitit sönder Harburg. 10 personer följde med henne ner i djupet.
Längd: 53,8 meter, bredd: 9,35 meter

Bonusvrak: Ljusterövraket (ligger utanför kartan)

Strax söder om Ljusteröleden. Träskuta. ”Ljusterövraket är ett ännu oidentifierat vrak. Förmodligen ett försäkringsbedrägeri” skriver dykare som besökt vraket. Ligger på mer än 30 meters djup.


Källa: Dykarna.nu, Riksantikvarieämbetet

Så säger lagen om vrak

Det är alltid ägaren till båten som är ytterst ansvarig, även när den klassas som avfall. Hittar man en övergiven skrotbåt ska man rapportera det till kommunen.

I dag finns inget obligatoriskt båtregister i Sverige, trots att bland andra Naturvårdsverket och Sjöpolisen efterfrågat ett sådant i flera år. Det gör att det kan vara svårt att avgöra vem som äger en övergiven båt.

Båtar som är minst 12 meter långa och minst 4 meter breda klassas som skepp och ska vara registrerade med ägaruppgifter i Transportstyrelsens fartygsregister.

När det gäller vrak har Sjöfartsverket rätt att avlägsna dessa om de hindrar sjöfart eller fiske. För fartyg på minst 300 bruttoton gäller att de måste ha en försäkring som täcker kostnader som kan uppstå vid bärgning, förflyttning eller skador de förorsakar.

Vid årsskiftet föreslås Sverige ansluta till Vrakkonventionen, vilket innebär att ansvaret för fartygsägare skärps i de fall då vrak hotar sjösäkerhet eller miljö.

Den som har en skrotfärdig fritidsbåt kan vända sig till Båtskroten.se, som återvinner båtar. Är det en mindre båt kan man även höra med närmaste återvinningscentral om de kan ta emot den.

Din bästa Stockholmsguide

Fler nyheter från Hela Stockholm

Morgonkollen

Bostadspriserna uppåt

Nyheter

Skyhöga hyror för nyproduktion i innerstan

Allsvenskan

AIK vann över Djurgården

Nyheter

Villapriserna i Salem upp 65 procent

Sport

Tre Kronor hyllades på Sergels torg

Bostad

12000 bostäder i Farsta och Sköndal försenade