Snart röstar Vaxholmsborna om Norrbergsskolan

Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan, matsalen 2017.
Norrbergsskolan, matsalen 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan, interiör 2017.
Norrbergsskolan, interiör 2017.
Norrbergsskolan 2017.
Norrbergsskolan 2017.
På söndag, 10 september, folkomröstar Vaxholmsborna om Norrbergsskolan.
Mitt i ser tillbaka på hur frågan hanterats genom åren och synar några av argumenten för och emot.

Beslutet att riva Norrbergsskolan fattades ”redan 2011” och att rusta upp skolan kostar ”minst 100 miljoner”. Men byggs bostäder på Norrberget så kan det i gengäld bli ”8-12-våningshus” på platsen, ”bara för de rika”.

Det är några av argumenten som hörts inför folkomröstningen om Norrbergsskolan i Vaxholm.

Men hur ligger det egentligen till och vad är sant i debatten?
Mitt i har synat argumenten – både rivningsanhängarnas och rivningsmotståndarnas.

Norrbergsskolans matsal

En del av det som förts fram handlar om man överhuvudtaget ska hålla en rådgivande folkomröstning. Frågan har ju varit uppe för väljarna både i valrörelserna 2010 och 2014, menar en del.

Men det stämmer bara delvis visar Mitt i:s genomgång. I själva verket har frågan om Norrberget varit ganska osynlig för många Vaxholmsbor, ända till för två-tre år sedan.

Många turer om Norrberget

En djupdykning i arkiven visar att den som följt Lokaltidningen Mitt i Södra Roslagen visserligen redan 2008 kunde läsa att en rivning och exploatering av Norrberget diskuterades i alliansen. Men då bara som ett möjligt alternativ till upprustning. Alliansen var inte enig om vad man tyckte, inte ens inom partierna.

Mitt i:s genomgång visar också att när ”beslutet” fattades i slutet av 2011 så var det så vagt uttryckt (se tidslinjen) att det dröjde en bit in på nya året innan det började uppmärksammas av vanliga Vaxholmsbor.

Först 2013 tycks även Mitt i ha greppat vad det handlade om, och berörde då de konkreta planerna i flera artiklar.

Mer anmärkningsvärt är att den som bara läst kommunens eget organ ”Viktigt i Vaxholm” hölls ovetande om planerna. I slutet av 2012 påstod kommunens informationstidning rent av att Norrbergsskolans framtid ”inte var beslutad”, trots ”beslutet” 2011.

”Viktigt i Vaxholm” sena med att berätta

Första gången Mitt i har funnit att rivningen nämns i ”Viktigt i Vaxholm” är 2015 då Lars Lindgren själv i årets första nummer berättar om planerna på att riva och bygga bostäder på Norrberget.

Frågan, som visat sig vara så brännande, tycks inte heller synts tydligt i alliansens valmaterial, varken vid valrörelserna 2010 eller 2014. När Mitt i gått igenom tillgängliga broschyrer har vi funnit mycket annat beskrivet, men inget konkret om rivningsplanerna.

Planerna nämns heller inte i Alliansprogrammen för 2010-2014 eller 2014-2018.

Norrbergsskolan

Med det i ryggen kan man tycka att det är ganska bra att Vaxholmsborna till slut får chansen att rösta i frågan och säga sitt, vare sig man är emot eller för byggplanerna på Norrberget.

Varför ska man rösta ja till att riva Norrbergsskolan och bygga bostäder på Norrberget?

Lars Lindgren (M), kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm:
– Vi moderater vill ha en levande stad året runt bl.a. genom att bygga bostäder på Norrberget och på detta sätt stärka Vaxholms ekonomi och minska låneskulden med 230 miljoner kronor.
– Ett nej medför en skattehöjning med mer än 1 krona.
– Frågan har varit uppe i valen 2010 och 2014 och vi har öppet redovisat att vi vill bygga bostäder på Norrberget.

Varför man ska rösta nej till rivningen av Norrbergsskolan?

Catarina Baldo Zagadou, ordförande i Föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm:
– Norrberget behövs för välfärden. I Vaxholm saknas lokaler för förskolor, äldreboenden och flyktingmottagande. Dagens många baracker är en dyr och ovärdig nödlösning.
– Det är en grön lunga mitt i stan. Exploateras den blir livskvalitén fattigare för alla.
– Nej till rivning innebär inte att skatten behöver höjas. Stadens egen budgetplanering visar detta tydligt.
Fakta

Norrbergsskolan

Byggår: Invigd 26 augusti 1953
Arkitekter: John och Lars Åkerlund (far och son) i samarbete med konstnären Erik Jerkhe
Material: Gult fasadtegel från Röbo

Norrbergsskolan 1957 i tidningen Tegel

Svenska byggnadsvårdsföreningen (2016):
Skolan är ”synnerligen väl byggd och arkitektoniskt gestaltad samt i ett fint och välhållet skick med flertalet av de ursprungliga detaljerna bevarade. Dess värde ur arkitektonisk och kulturhistorisk synvinkel torde därför vara oomtvistligt. Även ur ett resurshushållningsperspektiv känns en rivning av en sådan märkesbyggnad som ett beslut som går i uppseendeväckande otakt med tiden.

Källa: Svenska byggnadsvårdsföreningen

Tidslinje Norrbergsskolan

2005: Kommunen konstaterar att Norrbergsskolan har ett mycket stort underhållsbehov och att det kostar 17 mkr att åtgärda detta – och totalt minst 40 mkr om skolans lokaler dessutom ska moderniseras och handikappanpassas.

2007: Kostnaden för att rusta upp Norrbergsskolan uppskattas nu till 60-80 mkr, inkl ersättningslokaler för eleverna. Kommunstyrelens arbetsutskott föreslår att kommunen utreder om man kan bygga bostäder i stället på Norrberget.

2008: Mitt i berättar att polikerna velar om man ska rusta upp skolan eller inte. Under året beslutar fullmäktige att återremittera en S-motion från 2005 om att ”omedelbart” rusta upp skolan. S tolkar det som att en upprustning är på gång, men senare samma år beslutar man även att utreda möjligheten att riva skolan och bygga bostadsrätter i stället.
– Den möjliga intäkten skulle kunna bekosta en helt ny skola, sa Bengt Hansson (C), kommunstyrelsens dåvarande ordförande till Mitt i.
Men för Mitt i uppger Jan H Larsson, moderat gruppledare, att en ny utredning visat att en renovering skulle kunna kosta ”avsevärt mindre” än de 80 mkr som tidigare nämnts.

2010: I det gemensamma ”Alliansprogrammet 2011-2014” inför valet står inget konkret om Norrberget, däremot att Vaxholm löpande under mandatperioden ska ”arbeta aktivt med att utveckla och sälja markinnehav för att skapa utrymme för nödvändiga investeringar inom kärnverksamheterna.” Om Campus Vaxholm skriver moderaterna inför valet att det bl a ska förse Norrbergsskolan med idrottslokaler.

2011: I juni berättar Mitt i på nytt om tankarna om att riva Norrbergsskolan.
Michael Baumgarten (FP), ordförande i barn- och utbildningsnämnden uttrycker viss tveksamhet, men säger att ett nytt högstadium på det nya campusområdet bör ersätta Norrbergsskolan. ­Under hösten debatterades frågan på insändarplats i Mitt i, främst mellan C och MP som då var emot rivningen.

I november berättar Mitt i att alliansen är på väg att klubba bygget av Campus med en ny högstadieskola och till en början vill ta lån för att ha råd med detta. Det framgick då bara att planen var att få igen pengarna ”genom att sälja mark där bostäder kan byggas” (inte vilken mark).

I november beslutade alliansmajoriteten i kommunfullmäktige ”att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra exploatering av följande objekt: Lägerhöjden/Norrbergsskolan, Petersberg, Timmermansvägen.
Något mer står inte i beslutet som endast utgör en av sex punkter i ett större ärende med rubriken ”Lokalförsörjningsplan”. Alltså inget konkret om rivning eller att det ska byggas nya bostäder på Norrberget. Beslutet fattade med en stor majoritet eftersom alliansen under mandatperioden var stark – 21 mandat mot oppositionens 10.

2012: I mars uppmärksammar vanliga Vaxholmsbor vad som håller på att hända – att planen är att riva skolan och bebygga Norrberget. Signaturen ”Arg mamma” skriver att hon tycker det hela gått överstyr och undrar: ”Är det så att kommunen inte har några pengar kvar?”. Frågan dyker senare upp igen på insändarplats.

Men i sista numret av ”Viktigt i Vaxholm” kan man läsa ”2015 beräknas den nya skolan stå klar (Kronängsskolan, reds anm). Vad som därefter ska hända med Norrbergsskolans lokaler är ännu inte beslutat” Ansvarig utgivare vid tidpunkten var t f kommunalrådet Lars Wessberg (M).

2013: Mitt i berättar åter om planerna på att riva Norrbergsskolan för att möjliggöra ”180-300” nya bostäder.

2014: I valrörelsen försökte oppositionen lyfta rivningen av Norrberget men  allansen valde att i stället fokusera på nya Campus Vaxholm. I en M-broschyr undveks rivningen och väljarna kunde i stället läsa att finansiering av planerade projekt huvudsakligen sker ”genom beslutad exploaterings- och investeringsplan. Gemensamma tillgångar förädlas varsamt och skiftas mot en ny och värdefull tillgång”.

I M:s kommunala handlingsprogram 2015-2018 nämndes inte rivningen och exploateringen av Norrberget, däremot byggplaner för intilliggande Lägerhöjden.

I Alliansprogrammet för mandatperioden 2014-2018 stod heller inget om planerna för Norrberget.

På debattplats och i artiklar i Mitt i nämndes den planerade rivningen däremot flera gånger.

2015: I årets första nummer av kommunens tidning ”Viktigt i Vaxholm” berättar Lars Lindgren (M)  för första gången om rivningen och den planerade exploateringen av Norrberget.

Ett första försök att få till stånd en folkomröstning mot rivningen drogs sedan i gång av en privatperson. Över 1 400 namn samlades in, men kommunen underkände så många, 40 procent – att de inte räckte för att väcka frågan i fullmäktige.
Samma år anmälde en annan privatperson att det stora konstverket på Norrbergsskolan fasad försvunnit spårlöst. Kommunen uppgavs inte veta något om saken och hade heller inte polisanmält det.

2016: I mars tar Byggnadsvårdsföreningen upp Norrbergsskolan på sin ”gula lista” över värdefulla byggnader och kulturmiljöer i Sverige som hotas av rivning.
I november startade en ny insamling för en folkomröstning. I december beslutar alliansen att söka rivningstillstånd för Norrbergskolan.

2017: Den nya namninsamlingen fick med råge ihop de namn som behövdes och godkändes denna gång av kommunen. Beslut om att hålla folkomröstningen fattades av fullmäktige i februari med 14 ja-röster mot 14 nej-röster. 3 avstod.

M, L och politiske vilden Lars Sjöblom röstade nej –  S, V , MP och WP röstade ja till folkomröstningen och C la ner sin röst. Eftersom det krävdes att 2/3 nej-röster för att stoppa folkinitiativet beslutades folkomröstningen.

Besqabs vinnade förslag för Norrberget, Vaxholm

Påståenden i debatten

”Kommunen kan komma att riva skolan utan att invänta folkomröstningen”

Det är sant att Lars Lindgren (M) tidigare trots, upprepade frågor, inte ville ge löften om att vänta med rivningen till efter folkomröstningen. Men senare har han i ett förtydligande uppgett att ingen rivning kommer att ske före omröstningen. Rivningen uppges heller inte vara upphandlad ännu.

”Rivningen beslutades redan 2011”

På sin hemsida har M numera backat något på den punkten. I stället skriver partiet: ”Principbeslut om rivning togs indirekt i kommunfullmäktige redan i november 2011. Beslutstexten innehåller dock inte ordet rivning”.

I själva verket var beslutspunkten väldigt vag och gav kommunstyrelsen fria händer att göra lite som de ville i frågan.

”Frågan om Norrbergskolan var den största i valet 2014”

Sant är att frågan lyftes flera gånger i debatten och i artiklar i Mitt i. Men partierna hade fokus på skilda frågor 2014 och i en enkät i Mitt innan valet var det bara M som lyfte skolfrågan som den viktigaste. Men då handlade det om Campus Vaxholm och den nya Kronängsskolan. Bland övriga partier var det bara S och V som nämnde Norrbergsskolan som de ville skulle bevaras.

”Jättehöga hus ska byggas”

I debatten nämndes tidigt att det kunde bli 8-12-våningshus på Norrberget. Men i inledningen till det vinnande förslaget står det att det består av ”låg bebyggelse i 2-3 våningar plus vind- en skala som ansluter till Vaxholm”.
Tittar man närmare är det bara tre hus som får två våningar (plus vindsvåning), medan det blir tio fyravåningshus (vindsvåningen inräknad). Det förekommer även suterränghus – i praktiken femvåningshus.

”Folkomröstningen kostar 2-3 miljoner”

Kommentar: Troligen en rejäl överskattning av alliansen. Kommunen har avsatt 550 000 till folkomröstningen.

”Frågan har redan debatterats innan beslutet fattades 2011”

Jo, men kanske främst inom och mellan partierna. För vanliga Vaxholmsbor var frågan inte lika synlig.

”Rivs inte skolan måste skatten höjas med 1:20”

Här har bägge sidor helt olika verklighetsuppfattning och det är omöjligt att veta  vem som har rätt. Klart är att kommunen får in mycket pengar på att exploatera marken, men det kan väl inte vara så att man inte klarar ekonomin annars? Då skulle det ju innebära att man sålt skinnet innan björnen var skjuten…

”Norrbergsskolan är förfallen och det är för dyrt att renovera den”

Sant. Det kostar en hel del om man vill rusta upp skolan, men det kommunens och ansvariga politikers eget fel. Redan 2007 slutade skolans dåvarande rektor Vera Westerlund i protest mot att kommunen under flera år struntat i underhållet.
Sedan dess har många siffror susat runt i debatten – allt från 17 till över 100 mkr. Men några av de högsta siffrorna innehåller också kostnader för att göra om skolan till en modern skola och dessutom bygga ut den.

”Det är bara gamla som är emot rivningen”

De som hittills synts mest i debatten kanske inte är några konfirmander, men det gäller även rivningsförespråkarnas främsta talespersoner. Men spelar det egentligen någon roll?

”Upp till 300 bostäder ska byggas”

Japp, 302 bostadsrätter planeras i det vinnade förslaget som vann markanvisningstävlingen.

”Man bygger bara för rika som kommer att rösta på moderaterna”

Det är visserligen sant är att bostadsrätter vänder sig till mer kapitalstarka invånare. Men om dessa just kommer att rösta på moderaterna i nästa val är inte säkert. Sant är däremot att hela Storstockholm behöver fler bostäder och att varje tillskott är välkommet.

”Det är dyrt att riva skolan”

Enligt en kalkyl från en konsult som kommunen anlitade 2007 skulle det då kosta cirka 9,8 miljoner att riva skolan (drygt 10,9 i dagens penningvärde). I kalkylen ingick varken rivning utvändiga markytskikt (asfalt etc), rivning av lös inredning i skolan, eventuell asbestsanering eller annan giftsanering. Inte heller ingick att skolans 415 skyddsrum måste ersättas.

”Det spelar ingen roll att man röstar, politikerna gör ändå som de vill”

Det spelar alltid roll att man röstar. Våra folkvalda vill helst ha tydliga mandat att göra (som de själva vill) och är känsliga för opinioner.

Norrbergsskolan på 1960/1970-talet.