300 år sedan ryssarna brände och härjade i Stockholms skärgård

Rysshärjningar, en ny bok av Gunnar Lind.
Gunnar Lind vid Farsta slott. Den ursprungliga herrgården brändes 1719 och slottet byggdes på samma grundstenar, därav årtalet 1627.
I sommar är det 300 år sedan rysshärjningarna i skärgården.
Då, i juli 1719, utkämpade Sverige sitt sista krig som stormakt.
– Rysshärjningarna är det största som hänt skärgården och har präglat kulturen här, säger Gunnar Lind, som skildrar angreppen i en nyutkommen bok.

För trehundra år sedan, sommaren 1719, hördes plötsligt plasket från hundratals taktfasta åror när tsar Peter den Stores väldiga galärflotta närmade sig den svenska ostkusten. Det var början på rysshärjningarna, händelser som satt sina spår i skärgården till våra dagar.

– Genom åren har jag varit runt på i stort sett alla drabbade öar. Berättelser från den tiden lever kvar än, säger Gunnar Lind, Värmdöbo och författare till boken Brända hemman, om de ryska anfallen 1719.

Brända hemman av Gunnar Lind är utgiven lagom till 300-års minnet av härjningarna.

Under 18 års tid har han till och från arbetat med boken som är en sammanställning av äldre källor och tidigare forskning. Han uppskattar att 950 bostäder i Stockholms skärgård brändes ner av ryssarna. Allt från mindre torp till större gårdar – från Björkö i Norrtälje till Landsort i Nynäshamn. Dessutom plundrade och förstörde ryssarna, på order av tsaren, systematiskt allt som kunde användas av befolkningen för att överleva – redskap, boskap och odlingsmark.

10 000 hemlösa

– 10 000 blev hemlösa. Det kan jämföras med att det i Stockholm då bodde 50 000, säger Gunnar Lind, som även räknat in de många flyktingar från Åland och Finland som då bodde i skärgården.

– Det var väldigt många människor som blev hemlösa. Det är det största som hänt skärgården.

Hur kom det sig att du skrivit boken?

– Jag har alltid varit fascinerad av skärgården. Sedan, i vuxen ålder, har jag även utvecklat ett intresse för historia – och då går det inte att undvika 1719. Men nästan allt som skrivits om detta har haft ett militärhistoriskt perspektiv. Mitt intresse var annorlunda. Jag ville veta hur det var att leva i skärgården.

Hur påverkade härjningarna skärgårdsborna?

– Någonstans var det ett enormt svek. Skatterna var tunga på den tiden och de gick till stor del till försvaret. Men sedan när ryssarna kom så fanns det i stort sett inte en enda svensk soldat där. Då är det klart att man blir bitter.

– Det är det som är en del av skärgårdskulturen: Att man i viss mån känner skepsis till överheten, till Stockholm.

 

Personfakta

Detta är Gunnar Lind

Namn: Gunnar Lind
Ålder: 63 år
Bor: Gustavsberg
Familj: Sambo, vuxen dotter, katt
Yrke: Statstjänsteman
Det visste du inte om mig: Tecknar en del och gör grafik på datorn
Aktuell: Har skrivit boken ”Brända hemman” (Carlsson bokförlag)