Del 2: Så startade angreppet

rysshärjningar2
Gottholma gård ödelades i juli 1719. På gården bodde runt tio personer. Kartan från 1600-talet visar gårdens åkrar – som idag är ängar.
Sommaren 1719 hade Sverige varit i krig i 19 år och dessutom varit drabbat av pest. Men ledningen för landet ville inte ge upp. Det skulle stå befolkningen dyrt när ryssarna bestämde sig för att tvinga Sverige på knä.

En kollapsad jordkällare, ängarna och en informationsskylt från modern tid. Det är allt som återstår av gården Gottholma på Farstalandet i Värmdö. Gården var en av 950 bostäder i Stockholms skärgård som brändes av ryssarna sommaren 1719.

– Ryssarna kom antagligen från sjön, via bryggor som fanns då, eller så kom de via Farsta slott, säger Gunnar Lind, författare till boken Brända hemman.

Då, för exakt 300 år sedan, utkämpade Sverige sitt sista krig som stormakt mot fienderna Danmark, Sachsen, Polen och Ryssland.

Kriget startade 1700 och gick till en början bra för Sverige.

Kom för att terrorisera

Men 1719 var riket närmast i konkurs, hade inga chanser att vinna och landets envåldshärskare Karl XII hade dött året innan. Ändå ville Sverige inte ge sig.

Då satte tsar Peter den Store av Ryssland in sin nyligen byggda flotta av roddargalärer – fartyg särskilt lämpliga för att ta sig in i de grunda farvattnen i skärgården.

132 galärer, de största runt 50 meter långa, hundratals mindre fartyg, och mer än 25 000 man deltog i angreppet som var i stort sett helt inriktat mot civilbefolkningen längs Sveriges ostkust.

Ordern: att bränna och förstöra så mycket som möjligt. Bara kyrkor skulle man låta stå kvar.

Ryskt galärfartyg 1720. Målning av Ferdinand Victor Perrot

Ryskt galärfartyg 1720. Målning av Ferdinand Victor Perrot

– Däremot var det inget systematiskt dödade. Visst uppstod situationer då folk strök med, men det var inte meningen. Men man tog många till fånga och många kom inte tillbaka, berättar Gunnar Lind.

Man tog många till fånga och många kom inte tillbaka

11 juli nådde den ryska galärflottan Söderarm och samma dag inleddes angreppen då krogen på Kapellskär i Norrtälje brändes ned. Sedan delade flottan på sig.

En mindre del gick norrut mot Gävle, resten söderut.

Högkvarter i Åkersberga

Om Sveriges försvar vid tiden kan man läsa att prins Fredrik var överbefälhavare och att han först inrättade sitt huvudkvarter i Tunaborgen i Åkersberga. Fredrik var make till drottning Ulrika Eleonora som efterträtt sin bror Karl XII.

I Danderyd höll 1 100 svenska soldater vakt och i Täby runt 1 000 till. Ytterligare soldater placerades ut för att försvara Stockholm från anfall från söder. Men i skärgården fanns inte mycket försvar och den svenska flottan hade svårt att möta galärfartygen inne på grundare vatten.

”Skärfolket fick sina liv förstörda när gårdar, grödor och skogar brändes, djuren slaktades, båtarna sänktes och alla tillhörigheter plundrades” skriver Gunnar Lind i sin bok.

Rysshärjningar, en ny bok av Gunnar Lind. Lämningar efter Gottholma gård.

Till skillnad mot många andra andra gårdar byggdes Gottholma aldrig upp igen.

Försökt nå huvudstaden via Nacka

Under dagarna som följde angreps en mängd öar i Norrtälje, Österåker och Värmdö. I Vaxholm beslöt sig ryssarna från att låta bli att angripa befästningarna. I stället

gjorde man ett första försök att ta sig närmare Stockholm via det smala Baggensstäket i Nacka. Men sundet var försvarat och ryssarna kunde inte ta sig förbi.

Galärflottan fortsatte sedan söderut där man angrep Södertälje, Trosa, Nyköping och Norrköping.

Men angreppen mot Stockholms skärgård var inte över.

 

I morgon: Del 3: Ryssen kommer tillbaka

Fakta

Rysshärjningarna: Angreppen i juli 1719

  • 11 juli: Nykrogen i Kapellskär bränns
  • 12 juli: Arholma, Idö, Gisslingö och Tyvön angrips.
  • 13 juli: Björkö angrips.
  • 13 juli: Furusund, Yxlan, Blidö, Östra Lagnö, Västra Lagnö, Hästede, Norra Ljusterö, Husarö, Äpplarö, Brottö, Svartsö, Träskö, Lådna, Hjälmö, Karklö, Norra Stavsudda, Södra Stavsudda, Gällnö, Möja och Södermöja angrips.
  • 14 juli: Vindö, Djurö, Runmarö, Sandhamn, Ingarö-, Värmdö- och Fågelbrolandet, Nämdö och flera andra öar angrips.
  • 15-16 juli: Ryssarna gör en första framstöt i Baggensstäket i Nacka, men stoppas. Älgo, Gåsö och Erstavik angrips.
  • 21 juli: Delar av Södertälje bränns ned.
  • 23 juli: Trosa bränns
  • 24 juli: Nyköping bränns
  • 30 juli: Norrköping bränns
Källa: Brända hemman, Wikipedia