Min lokala hjälte

S vill ha lagliga graffitiväggar

”Det här är en konstform. Vi vill satsa på positiva krafter och inte förbud,” säger Martin Humble, här vid en målning i söderort.
”Det här är en konstform. Vi vill satsa på positiva krafter och inte förbud,” säger Martin Humble, här vid en målning i söderort.
Söder ska ha lagliga graffitiväggar. Det tycker Socialdemokraterna i stadsdelsnämnden. Tanken är att minska klottret och ge möjlighet till konstutövande.

Men majoriteten är skeptisk.

Stockholm har en klotterpolicy som lett till att graffiti i princip förbjudits. Men policyn har också blivit starkt ifrågasatt. Debatten gick varm när Stadsmuseet för några år sedan fick sluta med sina stadsvandringar om gatukonst och när Stockholms stad i somras förbjöd Riksteatern att annonsera för graffitikonventet ”Art of the streets” som hölls på Södra teatern.

Nu vill Socialdemokraterna i stadsdelsnämnden att man inrättar offentliga ateljéer för graffiti på Södermalm.

– Det kan vara en vägg eller en mur som vi bygger någonstans eller ett hus som kommer att rivas, säger Martin Humble (S), ersättare i stadsdelsnämnden och en av dem som ligger bakom förslaget.

Han är noga med att betona att de tar avstånd från all form av skadegörelse och klotter. Men han menar att förslaget just är ett sätt att lösa det.

– Om folk kissar i parker så måste vi öka antalet offentliga toaletter och om ungdomsarbetslösheten är hög så måste vi fixa sommarjobb. Samma sak gäller klotter och graffiti. Vi vill lägga ett förslag som löser frågan, säger han.

Samtidigt vill Socialdemokraterna göra en distinktion mellan klotter och graffiti och skapa en plattform för dem som vill ägna sig åt graffiti och gatukonst.

– Konstformen graffiti beskrivs ju som en kriminell handling i dag. På Kulturskolan får man inte ens rita graffiti på ett papper. Det är ju samma sak som att koppla ihop fotboll med huliganism och dra slutsatsen att vi inte ska ha några fotbollsarenor, säger Martin Humble.

Men stadsdelsnämndens ordförande Christoffer Järkeborn (M) är kritisk.

– Nolltoleransen mot klotter och olaglig graffiti har gjort att vi har lyckats minska skadegörelsen väldigt tydligt. I Stockholm minskade de anmälda klotterbrotten från 46 000 till 36 000 mellan 2009 och 2010. Samtidigt har klottret ökat i Helsingfors där man har lagliga väggar.

– Vi tycker det här är ett dåligt förslag eftersom det leder till ökad skadegörelse och klotter. De städer där man inte tillåter laglig graffiti har mindre skadegörelse än de där man tillåter laglig graffiti, säger han

Men enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är det inte riktigt så enkelt.

– Det finns ingen vetenskaplig undersökning som säger att lagliga graffitiväggar leder till varken mer eller mindre klotter. Det beror helt på hur man gör det, säger Solveig Hollari, utredare vid Brå.

I de fall där lagliga väggar lett till minskat klotter har man samtidigt vidtagit flera andra åtgärder. Som exempel nämner hon Boo Folkets hus i Nacka som lyckades minska klottret i stadsdelen med 54 procent i och med att man gjorde en laglig graffitivägg samtidigt som man bjöd in graffitikonstnärer som höll kurser. Man samarbetade även med barnens föräldrar.

Jacob Kimvall, forskare i graffiti och gatukonst på Stockholms universitet, tycker att graffitin tillför aspekter som saknas i annan offentlig konst.

– Den kan ta upp saker som är aktuella. Det gör även reklamen men den är styrd av ekonomiska intressen. Graffitiväggar kan vara en motpol där människor utan pengar kan kommentera sin samtid, säger han.

Han tycker att klotterpolicyn är problematisk.

– Det är väldigt tveksamt att peka ut en viss typ av bilder som man inte får ha i det offentliga rummet. Det finns ett klart totalitärt inslag i det som inte är förenat med våra demokratiska principer, säger han.

Förslaget utreds nu av stadsdelsförvaltningen.