Min lokala hjälte

Så blev Södra Ängby funkismecka

Thorbjörn Andersson står på terrassen till sitt hus på Börjesonsvägen i Södra Ängby. Som landskapsarkitekt tycker han om de böljande stråken av tallskog som binder ihop husen.
Thorbjörn Andersson står på terrassen till sitt hus på Börjesonsvägen i Södra Ängby. Som landskapsarkitekt tycker han om de böljande stråken av tallskog som binder ihop husen.
Södra Ängby är mest känt för sin funktionalistiska arkitektur. Men husen byggdes inte i första hand för att skapa intressant formade hus.

– De byggdes för att folk skulle leva så hälsosamt som möjligt, säger Thorbjörn Andersson, en av redaktörerna bakom den nya boken om området.

Thorbjörn Andersson är landskapsarkitekt och professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och bor själv i ett av de vita husen på Börjesonsvägen i Södra Ängby. Han har bland annat skrivit avsnittet om tankarna bakom Södra Ängby som trädgårdsstad. Södra Ängbys 500 vita villor byggdes under 30- och 40-talet bland tallar och stenhällar.

– Vid förra sekelskiftet bodde folk väldigt trångt inne i stan. Lägenheterna som låg långt ner med utsikt mot innergårdarna var mörka och på gårdarna där barnen lekte fanns det latrintunnor och sopor. Folk blev sjuka i den miljön. Det var så idéerna till funktionalismen föddes, att folk skulle få bo i hus där de kunde må bra, säger Thorbjörn Andersson.

Tallarna skulle vaja i de friska vindarna från Mälaren, som i sin tur skulle vädra bort alla bakterier. Och de stora fönstren i funkishusen skulle släppa in ordentligt med dagsljus.

– Det var en folkhälsofråga. Inomhus skulle det vara lättstädat med rena, släta ytor och inte så mycket vinklar och vrår.

Med boken vill redaktörerna beskriva de idéer som ligger bakom byggandet av Södra Ängby. Den är rikt illustrerad med både nya och gamla fotografier.

– Området är en bild av det svenska folkhemmets framväxt. Funktionalismen var politik, säger Thorbjörn Andersson.