En rapport från 2018 från Stockholms Kommuner och Regioner (SKR) visar att EU-beslut har stor inverkan på Stockholms lokalpolitik. Nästan hälften av punkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU-beslut.

För storstadsregioner och kommuner stiger denna siffra till 55 procent.

– Min magkänsla säger att det har ökat ännu mer under den senaste mandatperioden, säger Julia Löfvenberg, EU Policy Advisor på Stockholms stad.

Stort inflytande

Löfvenberg lyfter fram att det har skett en betydande mängd lagstiftningsarbete på områden som miljö, klimat, energi och digitalisering på sistone, områden där EU har stort inflytande.

Hon pekar bland annat på AI-förordningen, som syftar till att AI-system ska analyseras och klassificeras utifrån den risk de utgör för användare. Dessutom pågår diskussioner om att skärpa luftkvalitetsdirektivet, då ny forskning visar att luftföroreningar är skadligare än vad man tidigare trott. 

Löfvenberg förtydligar att även om det sällan framgår att en regel kommer från EU, påverkas Stockholms kommuners verksamhet i hög utsträckning.

– Om man till exempel planerar att bygga en ny förskola måste man ta hänsyn till regelverk som i grunden härstammar från krav på EU-nivå. Många aspekter av din vardag regleras alltså på EU-nivå, utan att du är medveten om det, förklarar hon.

Kan göra stor skillnad

Löfvenberg betonar att vi inte är utanför EU-politiken, utan en integrerad del av den.

– Det är lite av en mytbildning kring detta, så fort man säger EU så känns det svårt. Visst, det är lite mer avancerat för att det är fler aktörer med, men det är också därför det är så viktigt att man förstår, säger hon.

Hon poängterar att Europaparlamentets lagar formas av vilka politiker som väljs in.

– Rent krass finns det mer makt inom väldigt många kompetensområden. Av den anledningen tror jag att folk underskattar hur mycket en personröst gör i just det här valet.

Här är områden som påverkas av EU:

Lekplatser

Visste du att kommuners lekplatser sedan flera år tillbaka är utformade efter EU-normer? I hela Europa gäller samma minimikrav för säkerhet och stötdämpande underlag för lekredskap.

Eldning i trädgårdar

I år har det varit mycket diskussion om det är tillåtet eller inte att elda trädgårdsavfall. Bakgrunden är ett EU-direktiv som innebär att medlemsstaterna måste förbättra sin hantering av bioavfall.

Därför beslutade regeringen i slutet av 2022 att göra ändringar i det svenska regelverket. Enligt Naturvårdsverket är det i praktiken förbjudet att elda i trädgården till följd av den nya EU-förordningen.

Men det lyckades bland annat Moderaterna i Värmdö nyligen hejda. Där gör man tolkningen att eldning av trädgårdsavfall fortsatt tillåts under eldningsveckorna, som är tre veckor på våren och tre på hösten.

EPA-traktorer påverkas av EU.

Pekka Päkkö

EPA-traktorer

Ett nyligen fattat EU-beslut som påverkar många är reglerna kring A-traktorer, eller EPA-traktorer som det också kallas.

Där har Europaparlamentet röstat för ett förslag om att åldersgränsen för att få köra A-traktorer ska höjas från 15 till 16 år och att det ska krävas B1-körkort.

Om förslaget blir till lag kommer hastighetsgränsen för A-traktorer, som nu är 30 kilometer i timmen, höjas till 45 kilometer. 

Badkvattenkvalitet

Det finns 80 EU-bad i Stockholms län i dag. Badplatser ska registreras som ett EU-bad om det har mer än 200 besökare per dag under badsäsongen.

– Det är nästan samma krav på alla offentliga badplatser men man får inte låta kvaliteten bli dålig på EU-baden. Då måste vi agera, det är det som är bra, säger Heli Lehtonen, miljöinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund.

Med kvalificeringen kommer ett regelverk om provtagning, kontroll och information som kommunerna åtar sig att följa. Det ska bland annat registreras provtagningsintervaller inför säsongen och badvattenkvaliteten ska tydligt gå att se på skyltar. Det ska även städas, finnas papperskorgar och toaletter.

Engångsplastdirektiv

EU:s engångsplastdirektiv innehåller en rad åtgärder för hur medlemsländerna ska minska sin användning av plast för att minska påverkan på miljön.

Sedan januari i år ska verksamheter som serverar fler än 150 måltider per dag kunna erbjuda förpackningar som är flergångsalternativ.  

Exempelvis på Himmel & Pannkaka, Upplands Väsby kommuns tillagningskök, lagas dagligen runt 300 portioner till äldreboenden och 60 portioner till dagliga verksamheter (LSS).

– Vi har helt tagit bort plasten i våra portionsförpackningar och ersatt dem med pappersförpackningar. Det gäller även lådorna för take away och matlådor som säljs med mat som inte gått åt på lunchen, säger nytillträdda kökschefen Caroline Larsson.

Vårdverksamheten har behövt planera om sina scheman på grund av ett EU-direktiv.

Most Photos

Arbetstidsdirektiv

Direktivet, som ska säkra minsta dygnsvila, har gjort att räddningstjänsten och vårdverksamheten har varit tvungna att planera om sina scheman. Varje medarbetare ska ha minst elva timmars sammanhängande vila under ett dygn. 

Direktivet är inte nytt utan klubbades redan 2007. Däremot började det gälla i Sverige i år efter att en ambulanssjuksköterska anmält Sverige till EU-kommissionen.

Artskyddsdirektivet

Artskyddsdirektivet bottnar i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Det ska motverka förlust av biologisk mångfald och den som vill exploatera naturen måste förhålla sig till det.

Bland annat i Nacka har det lett till att rödlistade fladdermöss stoppar fotbollsplanerna i Ramsmora och bygget av Myrsjö simhall försenas minst två år av en häckande mindre hackspett.

Energieffektivitet

EU har antagit flera mål om energieffektivitet och år 2030 ska 45 procent av energikonsumtionen komma från förnybar energi. Det ska vi ta hänsyn till när vi bygger nya bostäder.

Man kan invända att Sverige ligger före många länder i klimatfrågan. Behövs verkligen EU:s regler då? Det tycker Sara Kukka-Salam (S), kommunstyrelsens ordförande i Solna. 

– Utan EU skulle det vara svårt för mig att ställa krav på att byggbolagen ska bygga klimatsmart. Som kommunpolitiker är EU tryggt att ha i ryggen.  

Det ska bli obligatoriskt att installera solceller på nyproduktion på offentliga och kommersiella byggnader.

Stockholmshem

Solceller

I framtiden kommer ännu fler byggnader få solpaneler på taket. EU har precis fattat beslut om att det ska vara obligatoriskt att installera solceller på nyproduktion på offentliga och kommersiella byggnader.

Det nya direktivet ska gälla från 2026. EU:s mål är även att befintliga byggnader på över 250 kvadratmeter ska få solceller 2027 och att det ska installeras på alla nya bostadshus 2029.

LOU

Lagen om offentlig upphandling, LOU, är ett annat exempel som bygger på EU-direktiv. Hassan Jama (V), ordförande i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, säger att upphandlingsregler genomsyrar mycket av arbetet på stadsdelsnivå.

– Det gäller ju service, och i princip alla varor och tjänster. Till exempel maten på våra äldreboenden och förskolor, säger Hassan Jama.

Återvinning

EU vill att samtliga medlemsländer ska underlätta återvinning. 70 procent av alla förpackningar ska vara återvinningsbara 2030.

I Sverige har man valt göra det delvis genom att kräva FNI, fastighetsnära återvinning, från kommunerna. Detta införs just nu i bland annat Upplands-Bro i de flerfamiljshus som ännu inte har möjligheten att sortera avfall.