ANNONS

Så har allmännyttans bostadsbolag förändrats av vinstkraven

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet har skrivit avhandling om allmännyttan och dess roll i Sverige.
Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet.
Den grönblå alliansens beslut att tillåta ombildningar av stadens hyresrätter i bland annat Skärholmen och Sätra har väckt starka reaktioner.
Men vilken roll har allmännyttan egentligen i dag?
Mitt i frågade bostadsforskaren Martin Grander.
ANNONS

I februari 2019 gav den grönblå alliansen grönt ljus för ombildningar av allmännyttan. Stockholmare som hyr en lägenhet av Stockholmshem, Svenska Bostäder eller Familjebostäder får möjlighet att köpa sin bostad om de bor i någon av dessa elva stadsdelar: Skärholmen, Sätra, Bagarmossen, Hökarängen, Fagersjö, Rågsved, Västertorp, Hässelby gård, Grimsta, Rinkeby eller Husby.

Bra eller dåligt? Åsikterna går isär. Klart är att allmännyttan, som i dag äger cirka 17 procent av bostadsbeståndet i Stockholms stad*, att jämföra med 30,5 procent 1990, kan komma att krympa ytterligare.

Det får i så fall följder för stockholmare med svag ekonomi, framhåller bostadsforskaren Martin Grander, som skrivit en avhandling om allmännyttans betydelse i Sverige, förr och nu.

– Många av allmännyttans lägenheter har lägre hyror eftersom de finns i äldre bostadshus. Om de blir bostadsrätter utarmas det billiga bostadsbeståndet, ett bestånd som är viktigt för personer med lägre inkomster, säger han.

Visst byggs det nya hyresbostäder, både av privata byggherrar och av de allmännyttiga bostadsbolagen. Hyrorna i dem är dock mycket högre, bland annat för att det är så dyrt att bygga i storstadsområdena i dag. Därför är de inget bra alternativ för personer med små inkomster.

– I dag är allmännyttan en boendeform för just den gruppen, i högre grad än tidigare. Det beror på att privata värdar över lag har högre inkomstkrav och färre kontrakt via socialtjänsten, säger Martin Grander.

”Goda bostäder åt alla”

De allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige började bildas under 1930-talet, för att minska bostadsbristen och höja bostadsstandarden, men det var först efter 1945 som den moderna bostadspolitiken tog form. Goda bostäder åt alla, var parollen. Lösningen var allmännyttan.

– Man ville ha en stabil offentlig aktör som skapade bostäder till den stora massan. Därför fick de allmännyttiga bostadsbolagen fördelaktigare lånevillkor än de privata. De fick också en normerande roll för hyressättningen. Allmännyttan fick förhandla först. Resultatet blev sedan riktmärke även för de privata värdarnas hyressättning, säger Martin Grander.

Allmännyttan spelade en stor roll, inte minst under bygget av miljonprogrammen. Dess andel av bostadsbeståndet i Sverige ökade också stadigt, ända till 1990. Sedan började dess andel sjunka.

ANNONS

Krav på affärsmässighet

På 1990-talet förändrades också allmännyttans roll. Politiska beslut gjorde att de allmännyttiga bostadsbolagen miste sina ekonomiska fördelar och fick samma finansieringsvillkor som andra aktörer. Kraven på affärsmässighet har sedan ökat, steg för steg.

2011 trädde en ny lag i kraft. Enligt den ska de allmännyttiga bostadsföretagen drivas enligt affärsmässiga principer, med vinstkrav. Samtidigt upphörde allmännyttans roll som riktmärke vid hyresförhandlingar.

– Det här har gjort allmännyttans roll otydligare. Den ska existera på samma villkor som privata bostadsbolag. Samtidigt har den ett socialt samhällsansvar, inskrivet i lagstiftningen. Det är allmänt formulerat, men ändå viktig, säger Martin Grander.

Lagen tolkas olika

Hans forskning visar att de allmännyttiga bostadsbolagen tolkar lagen från 2011 olika hårt. I vissa kommuner har bostadsbolagen drivit vinstkravet så hårt att svaga grupper drabbats, till exempel genom höga inkomstkrav. I andra kommuner har man gjort mjukare tolkningar av lagen.

Martin Grander skulle önska en större politiskt tydlighet på riksnivå, för allmännyttan.

– Vi saknar en nationell bostadspolitik, och en plan för att bygga för långinkomsttagare. Därför tror jag att vi kommer att se en ökad experimentlusta på lokal nivå för att klara bostadsförsörjningen för dem som har det sämst, säger han.

*Siffran gäller år 2017. Källa: Hyresgästföreningen

Fakta

Martin Grander doktorerade på allmännyttan

Martin Grander är forskare vid Malmö universitet. Han doktorerade 2018 med avhandlingen ”For the Benefit of Everyone? The Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing”.

Avhandlingen handlar om den ökande bostadsojämlikheten i storstäderna. Fokus är de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens betydelse för bostadsojämlikheten i Sverige, ur ett historiskt och samtida perspektiv.

Källa: Malmö universitet
Fakta

Allmännyttan i Stockholm 1990 och 2017

Allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet i Stockholms stad 1990:

30,5 procent av det totala bostadsbeståndet.

17 procent av bostadsbeståndet i innerstaden.

41 procent av bostadsbeståndet i ytterstaden.

Allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet i Stockholms stad 2017:

16,8 procent av det totala bostadsbeståndet.

8,5 procent av bostadsbeståndet i innerstaden.

23,1 procent av bostadsbeståndet i ytterstaden.

 

Källa: Hyresgästföreningen, statistik.stockholm.se
Fakta

Så här ser det ut i söderort

Allmännyttan i söderort 2017:

Skärholmen: 31,6 procent.

Farsta: 37, 8 procent.

Enskede-Årsta-Vantör: 19,2 procent.

Skarpnäck: 28,4 procent.

Hägersten-Liljeholmen: 17,6 procent.

Älvsjö: 22,8 procent.

Källa: Hyresgästföreningen, statistik.stockholm.se