Så levdes livet på 1600-talet

Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet, vill göra 1600-talets Vasastadsbor levande.
Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet, vill göra 1600-talets Vasastadsbor levande.
Sex, toalettbesök och förmodligen Stockholms första transsexuellas öde.

I Stadsmuseets nya utställning om 1600-talets Vasastan skildras både det intima och det vardagliga livet kring Klara kyrka.

Drygt 400 år har gått, men på Stadsmuseet har invånarna som på 1600-talet bodde i kvarteret Svalan bakom Klara kyrka, blivit levande på nytt.

Här möter vi bödelns piga, dödgrävaren på kyrkogården och föräldralösa barn som växte upp under knapra förhållanden på barnhuset. Tack vare myndighetsanteckningar och rättsprotokoll får vi också veta mer om transsexuella Lisbeth Olsdotter, en gift kvinna med barn som lämnade familjen i Uppland för att klä sig som en man och arbeta i Stockholm.

– Hon tog värvning som soldat och gifte sig senare med en piga. Pigan, som trodde att Lisbeth var en man, avslöjade henne och Lisbeth blev avrättad. Rättssystemet var oerhört strängt, berättar utställningschefen Hans Öjmyr.

Med hjälp av kollegor och vänner har Stadsmuseet kunnat ge Lisbeth, och flera andra stockholmare som levde på 1600-talet, ansikten och nytt liv. Stumfilmer visar både hur en middag hos en krukmakarfamilj kunde se ut och, för den som vågar glänta på ett draperi, hur det kunde gå till i sängkammaren.

– På den här tiden bodde man fem till tio personer i ett och samma rum och i alla fall jag har funderat på hur man hade sex när man bodde så trångt. Det här är väl på något sätt vår fantasi kring det, säger Hans Öjmyr, som skämtsamt påpekar att den duk som döljer sexfilmen snart kommer att ryckas sönder av nyfikna tittare.

För den som inte kan få nog av intima detaljer skildras även 1600-talets toalettvanor, utan toapapper men väl med löv och pinnar, och ”skitbärarkärringarnas” vardag som var de kvinnor som fick bära bort tunnorna med avföringen från dassen.

Stadsmuseets utställning be­står också av fynd, alltifrån keramik och mynt till verktyg, saxar och smycken, som grävdes fram i början av 1990-talet när kvarteret Svalans gamla hus hade rivits för att ge plats åt en ny kontorsbyggnad.

Fynden berättar om ett 1600-tal då Norrmalm växte explosions- artat. Till en början var det framför allt enklare trähus som byggdes här. Gatorna var krokiga och smala och djur och människor trängdes med varandra.

– Det var en enkel del av Stockholm som var i kraftig expansion. Här bodde främst grovjobbarna och hantverkarna, säger Hans Öjmyr.

Han hoppas att det är just människorna som levde i kvarteren som etsar sig fast hos museibesökarna efter utställningen, som pågår tills vidare. Att det är krukmakarfamiljen eller dödgrävaren på Klara kyrkogård som vi minns 400 år senare, när vi stressar runt kring T-centralen och passerar kvarteret Svalan.

Fakta

Utgrävningar berättar om 1600-talet

När kvarteret Svalans gamla hus revs för att ge plats åt ett nytt kon­- torshus 1991 gjordes en stor arkeo­- logisk undersökning av Stockholms stadsmuseum på platsen.

Vid grävningarna gjordes drygt 15 000 fynd, alltifrån keramik till husgrunder, som kunde berätta om hur invånarna på Norrmalm har levt de senaste århundradena.

Fynden har legat till grund för den utställning som nu visas på Stadsmuseet.

Källa: Stockholm Stadsmuseum