Tyresö kommun släpper krav på mer svenskt kött

Svenskt kött i kommunen.
I en tredjedel av Sveriges kommuner var de svenska köttbullarna svenska under 2017.
Var tredje svensk kommun köpte nästan bara svenskt kött 2017.
I Tyresö var andelen svenskt nötkött 12 procent – och nu har politikerna släppt kravet på att kommunen ska köpa mer blågult.

Drygt en av tre svenska kommuner köpte i stort sett enbart in nöt- och fågelkött av svenskt ursprung 2017, enligt en rapport där Livsmedelsverket ställt frågor om måltider i skolor, förskolor och äldrevård. Med svenskt ursprung avses kött som är både fött, uppfött och slaktat i Sverige.

I Tyresö är siffran lägre. Av fågelköttet var 82 procent svenskt, och för nöt låg andelen på 12 procent.

Samtidigt släpper kommunen ambitionen att servera mer inhemskt producerat kött. Det tidigare kommunstyrelseuppdraget att köpa mer svenskt löpte ut den sista mars 2019 och har inte förnyats av politikerna.

– I den nya upphandlingen fortsätter vi ställa djurskyddskrav och frågar efter produkter som följer svensk lagstiftning, berättar Elin Waltersson som är Gastronomisk chef i Tyresö kommun.

Kommunen har fortfarande möjlighet att välja bland svenska leverantörer.

– Det finns en vilja inom organisationen att välja närproducerat, säger hon.

Det finns en vilja inom organisationen att välja närproducerat

Elin Waltersson, Tyresö kommun

Över en tredjedel kan inte svara

Landets kommuner köper in livsmedel för nära 7 miljarder kronor varje år – och vad som hamnar på tallriken spelar roll. Men 35 procent av de tillfrågade kommunerna har inte kunnat svara på hur mycket svenskt kött som serverats. En förklaring kan vara att ingen nationell myndighet tidigare efterfrågat siffrorna.

– Vi var lite förvånade att det var såpass många som inte kunde svara. Det finns ett stort politiskt engagemang kring mat och vi ser att mer än 8 av 10 kommuner har en politiskt antagen policy, så vi trodde nog att det skulle ha gett lite större avtryck, säger Anna-Karin Quetel, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, vid Livsmedelsverket.

Eftersom Sverige är medlem i EU kan inte kommunerna ställa krav på att köttet ska vara svenskt. Däremot kan man ställa krav på att köttet föds upp i linje med svensk djurskyddslagstiftning.

”Räcker inte bara att köpa svenskt”

Sett till miljöaspekten räcker det dock inte att köpa svenskt – utan om att välja rätt kött.

– Kött har en väldigt stor klimatpåverkan och vi behöver generellt äta mindre kött. Köttuppfödning kan också ge miljömässiga fördelar som ökad biologisk mångfald. Då räcker det inte bara att köpa svenskt utan man måste också ställa krav på att djuren har betat på naturbetesmark och att man också har fött upp dem i ekologiska kretslopp där man exempelvis tar tillvara gödsel, säger Anna-Karin Quetel.

Fakta

Så mycket svenskt kött köptes in av kommunerna 2017

Källa: Livsmedelsverket