Så mycket svenskt kött serverade kommunerna

Svenskt kött i kommunen.
35 procent av kommunerna har inte svarat på hur mycket svenskt kött som serverats 2017.
En av tre kommuner i landet köpte nästan bara in svenskt kött 2017, enligt en rapport från Livsmedelsverket.
Samtidigt kunde 35 procent av kommunerna inte svara på hur mycket svenskt kött som serverats.
Fakta

Så mycket svenskt kött köptes in av kommunerna 2017

Källa: Livsmedelsverket

Drygt en av tre kommuner köpte i stort sett enbart in nöt- och fågelkött av svenskt ursprung 2017, enligt en rapport där Livsmedelsverket ställt frågor om måltider i skolor, förskolor och äldrevård. Med svenskt ursprung avses kött som är både fött, uppfött och slaktat i Sverige.

Landets kommuner köper in livsmedel för nära 7 miljarder kronor varje år – och vad som hamnar på tallriken spelar roll.

– Köper man in svenskt kött då har man ställt krav på köttets kvalitet. Vi har en strängare djurskyddslagstiftning i Sverige och när vi producerar kött så blir det ofta lite dyrare, säger Anna-Karin Quetel, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, vid Livsmedelsverket.

– Fördelarna med det svenska köttet är att vi har en strängare djurskyddslagstiftning och en bättre djurvälfärd. Djuren mår ofta bättre, vi använder mindre antibiotika än andra länder och vi ser också att det svenska köttet generellt har lite mindre klimatpåverkan, fortsätter hon.

Över en tredjedel kan inte svara

35 procent av de tillfrågade kommunerna har inte kunnat svara på hur mycket svenskt kött som serverats. En förklaring kan vara att ingen nationell myndighet tidigare efterfrågat siffrorna.

– Vi var lite förvånade att det var såpass många som inte kunde svara. Det finns ett stort politiskt engagemang kring mat och vi ser att mer än 8 av 10 kommuner har en politiskt antagen policy, så vi trodde nog att det skulle ha gett lite större avtryck. Sedan tycker vi att det är väldigt positivt att de som kunde rapportera siffrorna har höga ambitioner och ställer krav på de livsmedel man köper in till offentliga kök, säger Anna-Karin Quetel.

Eftersom Sverige är medlem i EU kan inte kommunerna ställa krav på att köttet ska vara svenskt. Däremot kan man ställa krav på att köttet föds upp i linje med svensk djurskyddslagstiftning.

”Räcker inte bara att köpa svenskt”

Sett till miljöaspekten räcker det dock inte att köpa svenskt – utan om att välja rätt kött.

– Kött har en väldigt stor klimatpåverkan och vi behöver generellt äta mindre kött. Köttuppfödning kan också ge miljömässiga fördelar som ökad biologisk mångfald. Då räcker det inte bara att köpa svenskt utan man måste också ställa krav på att djuren har betat på naturbetesmark och att man också har fött upp dem i ekologiska kretslopp där man exempelvis tar tillvara gödsel, säger Anna-Karin Quetel.