Så ska Albysjön bli renare

Bredvid gång- och cykelvägen mellan Alby och Fittja finns avloppet där orenat regn- och smältvatten når sjön.
Bredvid gång- och cykelvägen mellan Alby och Fittja finns avloppet där orenat regn- och smältvatten når sjön.
Stora mängder orenat regn- och smältvatten rinner i dag rätt ut i Albysjön.

I framtiden ska vattnet renas från tungmetaller, bakterier och näringsämnen i vackra vattenparker, som Botkyrka kommun satsar 100 miljoner kronor på.

År 2013 hoppas kommunen börja bygga reningsverket och de renande vattenparkerna som inte bara ska ta bort föroreningar –utan också bli ett pittoreskt inslag i stadsmiljön i Alby och Fittja. I dag rinner det mesta dagvattnet (mestadels regn- och smältvatten) från Norsborg, Eriksberg, Hallunda, Fittja och Alby ner i ledningar i backen och går sedan via en tunnel ut i Albysjön.

– Vi kan inte släppa ut en miljon kubikmeter orenat vatten och samtidigt kalla oss miljökommun, säger John Staberg, kommunens vatten- och avloppschef.

Satsningen handlar om att rena vatten som kommer från bland annat parkeringar, bilvägar och industriområden, och som innehåller djurbajs, skräp och ämnen som förorenar eller göder Albysjön. En del av vattnet rinner också ut i Mälaren som försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten.

– Det är speciellt viktigt att dagvattnet inte rinner rätt ut i sjön om till exempel en tankbil välter och innehållet från den går ner i dagvattenbrunnarna, säger Anders Rydberg på miljöteknikföretaget WSP som tagit fram siffror över utsläppen i Albysjön.

Kommunen planerar en arkitekttävling där Alby- och Fittjabor ska kunna rösta på olika förslag som Botkyrka kommun och arkitekter tagit fram.

Genom Alby och Fittja ska ett bäckliknande stråk med dagvatten ledas ner till Albysjön. Nere mot Albysjön kommer det att finnas dagvattenparker.

Både vattenstråk, dammar och våtmarker ska tjäna till reningen genom sedimentering och genom att ge vattnet en naturlig och långsam reningsprocess innan det når sjön. Vattenväxter ska fånga upp gödande kväve och fosfor som annars kan leda till fiskdöd och algblomning i Albysjön, Mälaren och i förlängningen i Östersjön.

– Det här är jättebra, men det borde ha skett för länge sedan. Den här typen av rening finns redan på många ställen i Europa, säger Arthur Klaverman som kommer cyklande på Fittja äng.

När han får veta att parkerna ska bli rekreationsplatser har han några förslag:

– Lekplatser som är roliga för både vuxna och små, utegym och ett litet minizoo med lite kaniner, hönor och tuppar. Det behöver liksom inte vara någon elefant där, säger han.

I kommunens skisser finns förslag på bryggdäck, broar, planteringar, lekplatser, picknickytor och konst.

– Det kanske skulle kunna finnas en amfiteater i parken med belysning på kvällarna. Man kan också tänka sig promenadstråk med vatten på båda sidor. Bara fantasin sätter gränser, säger John Staberg.

Fakta

Utsläppen i dag

I Albysjön hamnar varje år:

1,2 ton kväve

227 kilo fosfor

Grovt uppskattat 100 kilo zink, bly och koppar, samt försvinnande små mängder kvicksilver, kadmium och krom.

Källa: Botkyrka kommun, WSP