Maryam samlar familjen för persiskt nyår

Maryam Madaresi, Persiskt nyår, Liljeholmen
Maryam Madaresi firar nouroz i Sverige med sin man och sina barn och barnbarn.
Den 20 mars firas det persiska nyåret. För Maryam Madaresi i Liljeholmen är det en högtid som påminner henne om barndomen.
– Det viktigaste är att familjen samlas.

– Vi satt runt bordet och målade ägg och läste dikter, säger Maryam Madaresi samtidigt som hon tänder ljusen på bordet som är traditionellt nyårsdukat för Haftsin hemma i lägenheten i Liljeholmen.

Det persiska nyåret, nouroz, firas för att välkomna våren. Datumet skiftar år från år på grund av vårdagjämningen. I år är det den 20 mars.

Maryam Madaresi, Persiskt nyår, Liljeholmen

Mycket gott ska dukas upp på bordet. Sedan samlas familjen för att läsa dikter. Foto: Christian Lärk

Dukar upp saker på s på Haftsinbordet

Nourozfirandet påminner om det svenska påskfirandet, barnen målar ägg och knackar dörr för att få godsaker. Nouroz grundar sig i zoroastrismen, som tidigare var statsreligion i Iran. I dag är firandet inte religiöst, men i många familjer i Iran har Koranen en central plats.

Min mamma odlade bara vete, jag odlar bara linser.

På Haftsinbordet dukar man upp saker som börjar på s; sabze något grönt som växer och som symboliserar naturens återuppvaknande, en slags dessert som kallas samanu, torkad frukt – senjed, sir, vitlök som symboliserar läkekonsten, äpplen, sib, som symboliserar skönhet och hälsa, kryddan somáq som symboliserar soluppgången, serke, vinäger som symboliserar ålder och tålamod, hyacinter, sombol, som symboliserar vårens ankomst och sekke, mynt, som symboliserar rikedom.

Maryam Madaresi, Persiskt nyår, Liljeholmen

Saker som börjar på s hör till en klassisk Haftsindukning. Foto: Christian Lärk

Maryam har också ställt fram en spegel, tulpaner, målade ägg och en diktsamling av den persiske poeten Hafez. Hon är uppväxt i Iran, men har fortsatt att fira nouroz i Sverige.

– Min mamma odlade alltid vete, men jag odlar bara linser, säger Maryam Madaresi och pekar på det gröna på bordet som symboliserar naturens återuppvaknande och skörd.

Nourozfirandet pågår i 13 dagar. På den sista dagen tar man sig ut i naturen och lägger växterna i rinnande vatten och får önska sig något.

Det var det roligaste vi barn visste.

Viktigt att besöka släktingar

Maryam Madaresi minns sin barndoms nouroz med värme, då det var viktigt att besöka och få besök av släktingar.

– Vi åkte runt i två veckor och besökte äldre släktingar. Det fanns väldigt mycket godsaker, det var det roligaste vi barn visste.

Maryam Madaresi, Persiskt nyår, Liljeholmen

Maryam Madaresi har en blogg och Instagramkonto för att sprida persisk mat i Sverige. ”Min mamma lagar världens godaste koko sabzi”, berättar Maryam Madaresi och håller upp sin version av örtomeletten som hon använt som dekoration till riset med den krispiga ytan, tadig. Foto: Christian Lärk

Maryam Madaresi har fortsatt att fira nouroz i Sverige – men det är svårare, dels eftersom alla inte är lediga och för att släkten bor i Iran.

– Många i Iran är ensamma för att inga släktingar bor kvar. Att äta en måltid tillsammans med hela familjen har blivit en dröm. Men för mina barn är nog julen viktigare, vi firar båda. Alla glädjeämnen är välkomna i mitt liv!

Att äta en måltid tillsammans med hela familjen har blivit en dröm.

Välkomnar våren med eldar

Maryam Madaresi har en blogg och ett Instagramkonto med över 84 000 följare, där hon delar med sig av recept på persisk mat på sin fritid. Annars jobbar hon som försäljningsansvarig på Berwaldhallen. På nouroz äter man traditionellt ris och vit fisk. Maryam panerar sin i koriander och andra örter och dukar upp klassiskt persiskt ris med den krispiga ytan tadig och koko sabzi, en slags omelett med örter.

Maryam Madaresi, Persiskt nyår, Liljeholmen

För Maryam Madaresi är maten viktig. Persiskt örtris, tadig, vit fisk och koko sabzi står på menyn. Foto: Christian Lärk

I nourozfirandet ingår också eldfesten, som firas tisdagen innan årets sista dag. I Stockholm firas den i år på Skansen den 19 mars.

Maryam Madaresi brukar vara där med sin familj.

– I Iran har varje familj har sin egen eldfest, men här ska man kunna fira även om man inte har släkt här.

Under eldfesten välkomnas våren med eldar som man hoppar över. Då ska elden ta bort den gulaktiga, bleka vinterhuden från människorna och ge av sin röda färg för att ge rosor på kinderna.

Fakta

Nouroz

  • Firas för att välkomna våren.
  • Nouroz sammanfaller med vårdagjämningen och alla firar samtidigt oavsett var man befinner sig i världen – det betyder att klockslaget när det blir nytt år skiljer sig åt från olika länder.
  • Inför högtiden är det vanligt med en rejäl vårstädning och att barnen får nya kläder.