Sämst i länet på att klara klimathot

Flera klimatexperter varnar för stigande vattennivåer, extrema skyfall och värmeböljor. Men Upplands-Bro finns ännu ingen plan för hur kommunen ska anpassa sig till det nya klimatet.
Flera klimatexperter varnar för stigande vattennivåer, extrema skyfall och värmeböljor. Men Upplands-Bro finns ännu ingen plan för hur kommunen ska anpassa sig till det nya klimatet.
Var tar vi skydd vid ett jordskred och hur klarar kommunen en översvämning? Vid en naturkatastrof ligger invånarna i Upplands-Bro risigt till, visar en färsk undersökning. Kommunen är nämligen sämst i länet på klimatanpassning.

96 procent av Sveriges kommuner tror att de kommer att påverkas av klimatförändringarna.

Trots det jobbar bara var femte kommun med klimatanpassning, visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Svensk Försäkring gjort.

Sämst i Stockholms län är Upplands-Bro. Kommunen får 1 poäng av 33 och placerar sig på plats 158 av de 165 kommuner som deltog i undersökningen.

Runt om i kommunen finns 54 skyddsrum med plats för över 9 000 invånare vid en kris eller naturkatastrof – men det finns ingen dokumenterad plan för hur kommunen ska förbereda sig för framtida klimathot, och inga öronmärkta pengar har avsatts för klimatanpassning.

– Det är aldrig roligt att hamna i botten. Tyvärr är det här ett ­eftersatt område i kommunen, ­säger Sara Ridderstedt (MP), ordförande i hållbarhetsutskottet.

Enligt henne kan det haltande arbetet bero på en tidigare ovilja att ta tag i problemet.

En ny risk- och sårbarhetsanalys ska framarbetas under våren och skickas till länsstyrelsen i oktober.

– När den är klar kan vi se vilka behov som finns i Upplands-Bro. Det kan handla om att bygga skyddsvallar, flytta transformatorstationer eller bygga dammar för att fånga upp vatten vid skyfall, säger Sara Ridderstedt.

Översvämning, jordskred och extrema skyfall utpekas av SMHI som de värsta klimathoten. Enligt en prognos från 2011 är i stort sett alla kommuner kring Mälaren utsatta för översvämningsrisk.

– Man brukar prata om en vattenhöjning på en meter till år 2100, säger Gunn Persson, klimatexpert på SMHI.

Trots de långa tidsperspektiven gäller det att redan nu börja räkna på kostnaderna, enligt Staffan Ekblom på Svensk Försäkring.

– Under 2014 uppskattades de naturrelaterade skadorna kosta över en miljard kronor. Det är bara en bråkdel av den kostnad Sverige står inför om vi inte rustar för ett extremare väder, säger han.

För bakläxan kan bli dyr. Oväntade skyfall kan leda till vattenfyllda källarförråd och eftersatt dricksvatten, kostnader som i slutändan slår mot skattebetalarna.

– Vi har stora underhållsbrister på vatten- och avloppssystemen i hela Sverige. Det får vi börja betala för nu. Det är en tickande underhållsbomb, säger Henrik Kristensson, va-ingenjör i Upplands-Bro kommun.

Mest utsatta i kommunen är tät­orterna Bro och Kungsängen, menar han.

När nya bostadsområden byggs ökar riskerna för plötsliga översvämningar.

En lösning är magasin som fångar upp regnvatten under jord. Ett färdigställdes förra året i Bro och ett annat ska byggas vid Ringvägen i Kungsängen.

– Tanken är att vattnet ska sippra ut långsamt, precis som det gör om det går ner i jorden. Vårt jobb blir att försöka efterlikna naturen så mycket som möjligt, säger Henrik Kristensson.

Man brukar prata om en vattenhöjning på en meter till år 2100.Gunn Persson, klimatexpert

Oroar du dig för klimatförändringarna?

Christer Johansson, 40, tekniker, Brunna:

– Jag funderar inte så mycket på det. Men man hoppas ju att de som jobbar med det har koll.
Lina Rosén, 37, polis, Rättarboda:

– Ja, visst gör jag det. Vi i Sverige lever väldigt skyddat men det är svårt att inte påverkas av det man ser i nyhetsrapporteringen.
Jonas Nyberg, 37, projektledare, Brunna:

– Till viss del. Men jag är inte så säker på att det är vi människor som orsakat allt. Vädret går ju i olika cykler.
Ulla Gustafsson, 79, pensionär, Kungsängen:

– Det gör jag. Jag är så gammal så jag lär inte drabbas, men mina barn och barnbarn kanske gör det.