För lite pengar satsas på skolorna i Järfälla

Järfälla har de senaste åren lagt under rekommenderad summa per elev i grundskolan. Facket menar att det har funnits en ambition från kommunen att satsa, men att pengarna inte har räckt.
Det nya alliansstyret är nu oroad för det ekonomiska läget.

Det är stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna i länet lägger på grundskolan, beräknat utifrån de lokala förutsättningarna. Det visar siffror som SKL, Sveriges kommuner och landsting, har tagit fram för Mitt i.

Stockholm stad sticker ut och lägger klart mest över vad SKL beräknar att skolan ska kosta per elev i respektive kommun, den så kallade referenskostnaden.

Men majoriteten av kommunerna i länet spenderar mindre per elev än rekommenderat. Av dem ligger Täby och Österåker i botten. Där larmar nu lärarfacken om en ohållbar arbetssituation och om köpstopp i skolorna.

Här i Järfälla har man under den senaste mandatperioden årligen lagt mellan två och sex procent under referenskostnaden per elev, att jämföra med Stockholm som lägger drygt 15 procent över.

Fakta

19 av 26 kommuner satsar mindre på skolan än vad de borde

Så mycket mer eller mindre (i procent) la kommunerna per elev i grundskolan under 2017, jämfört med vad som var rekommenderat i just den kommunen.

Källa: SKL

Eva Ullberg (S), ordförande i barn-och ungdomsnämndens den gångna mandatperioden, menar att skolpengen var alldeles för låg nivå när de tog över 2014, men att man successivt har höjt sedan dess.

– När vi tillträdde gjorde vi riktade satsningar mot de skolor som hade störst behov, parallellt har vi satsar på lärartäthet och lärarlöner. Under 2018 gjorde vi en historisk hög satsning för att alla skolor skulle få bättre förutsättningar, säger hon.

Nu ser vi att lärare byter jobb mitt i terminerna, så var det inte förut.

Lena Wallin, Lärarnas Riksförbund

Lena Wallin, högstadielärare på Fjällenskolan i Viksjö och fackombud för Lärarnas Riksförbund, tycker att det är tydligt att det har funnits en ambition i kommunen att satsa på skolan, men att det är för lite pengar i systemet.

– Arbetsbelastningen är för hög. Vi behöver vara fler vuxna i skolan, inte bara lärare även om det måste göras krafttag även där. Med tanke på lärarbristen så kostar det mycket att nyrekrytera. Det gör att några få får upp sina löner, medan det händer för lite lönemässigt för de som jobbat länge. Det i sin tur gör det svårare att behålla personal. Nu ser vi att lärare byter jobb mitt i terminerna, så var det inte förut.

Nya styret ska prioritera skolan

I år väntas för- och grundskolan i Järfälla gå fyra miljoner back på grund av ökade lokalkostnader i samband med nybyggda förskolor. Men någon stor oro för sparkrav är det inte än, menar Lena Wallin.

Men det nya alliansstyret i kommunen är oroad över de ekonomiska förutsättningar som det tidigare styret lämnat efter sig, menar Nikoletta Jozsa (L).

–De senaste fyra åren har skolan haft för låg prioritet och det kommer vi ändra på. Det handlar om att göra det bättre för både elever och personal. Det behövs fler utbildade lärare och mer studiero i klassrummen. Elever ska inte behöva sitta med hörselskydd för att få lugn och ro på lektionerna.

Skolresultaten i Järfälla ligger under länssnittet. Här fick förra året 76 procent av eleverna i nian godkänt i alla ämnen, att jämföra med länets 80 procent.

Fakta

Plats 186...

av 290 blev Järfällas placering i Lärarförbundets årliga rankning av landets skolkommuner som presenterades i förra veckan. Det är sex placeringar bättre än förra året.

När det kommer till lärartäthet hamnade Järfälla bara på plats 275 av 290.

När det kommer till andel behöriga lärare i kommunala grundskolor var siffran 67,3 procent förra året att jämföra med länssnittet på 70,4. Antalet behöriga lärare i friskolor var 49 procent att jämföra med länets 60,5.

Bra skolresultat beror även på faktorer som till exempel föräldrars utbildningsbakgrund och inkomst. För att skolan ska bli mer likvärdig i kommuner och i skolor med utbildningsutmaningar betalas i dagarna det nya statsbidraget likvärdig skola ut, som tar just hänsyn till de faktorerna.

I en första omgång delas en miljard kronor ut till kommuner och friskolor under höstterminen. Järfälla har sökt och beviljats 5,9 miljoner kronor. Bidraget får inte gå till att minska kostnaderna per elev utan ska gå till satsningar i skolan.