Min lokala hjälte

Fem år sedan upploppen i Husby – tre berättar

I veckan har det gått fem år sedan upploppen i Husby. Mitt i har träffat tre nyckelpersoner under kravallerna.
Änkan vars man sköts ihjäl. Stenkastaren som snart är lärare. Och Peppe som lugnade ungdomarna med korvgrillning.
Vad tänker de idag?

Fem år sedan Husbykravallerna. Lenines hustru Arja blev änka när polisen sköt honom till döds. Det var startskottet på kravallerna.

Hon blev änka när hennes man Lenine sköts till döds av polisen i Husby. Foto: Anna Z Ek

Hos Arja har tiden stannat

Hennes livskamrat sköts till döds framför hennes ögon av polisen i deras hem. Fem år har gått. Husby har gått vidare. Men hos Arja står tiden stilla.

– Jag lagar mat och diskar min tallrik, säger hon.

Två meter bakom henne möter hallen vardagsrummet. Det var där hennes man, sedan 34 år, sökts till döds.

– Jag har inte råd att flytta och vart skulle jag ta vägen? Det går inte en dag utan att jag tänker något om det som hänt.

Det går inte en dag utan att jag tänker något om det som hänt

Arja Relvas-Martins

Hennes man hade varit på puben den kvällen. På väg hem hade han sett några män i en bil som han av någon anledning irriterat sig på. Han hämtade en kniv som han, enligt Arja, skulle skrämma männen med.

Hennes man skrek ner till männen från balkongen. Kort därefter knackade polisens piketstyrka på dörren till hemmet.

Arja berättar att hennes man var berusad och rädd och slutade prata med polisen.

Då slog de in dörren.

Skotten har beskrivits som den tändande gnistan till upploppen. När stenarna flög över Husby var Arja på ett hotellhem och minns allt som genom en dimma.

– Jag tror att folk tog illa vid sig av polisens agerande mot min man. Jag kan förstå det, men jag har sedan starten tyckt att stenkastning och bränder inte är rätt sätt att visa missnöje.

Hon överklagade när förundersökningen mot polisen, som sköt hennes man, lades ner. Men överklagan lades ner igen med motiveringen att skottet hade avlossats i nödvärn.

Jag tror att folk tog illa vid sig av polisens agerande mot min man.

Arja Relvas-Martins

I Husby har satsningar och projekt avlöst varandra de senaste fem åren. Böcker och rapporter har skrivits om upploppen.

Förra året höll några författare och forskare en föreläsning under rubriken ”Vad var det som hände i Husby”.

Arja gick dit. Hon satt i hörnet i lokalen och undrade varför ingen hade pratat med henne.

– Jag tänkte att de kanske skulle ha pratat med mig. Tyvärr var föreläsningen alldeles för akademisk för mig så jag förstod dessvärre ingenting.

Fem år sedan Husbykravallerna. Lenines hustru Arja blev änka när polisen sköt honom till döds. Det var startskottet på kravallerna.

Arja visar tidningsklipp för Mitt i:s reporter Johanna Edström. Foto: Anna Z Ek

Hon tycker att politikerna som pratar om Husby även ska lyfta det som är positivt i stadsdelen.

Själv försöker hon tänka positivt även om det är svårt. Hon planerar att börja en datakurs.

– Det är min mans sju år gamla dator. Det var han som skötte det mesta. Jag lever kanske fem år till och då kanske det kan vara bra.

Man ska inte vara så negativ antar jag. Livet bara är så här ibland.

Arja Relvas-Martins

– Man blir lite tokig när man är ensam. Men man ska inte vara så negativ antar jag. Livet bara är så här ibland, säger Arja.


Han var en av dem som kastade sten. I dag skäms han för det han gjorde. Illustration: Mitt i Stockholm

Stenkastaren ”Josef” snart lärare

Han var en dem som kastade sten mot polisen. Det var för fem år sedan när upploppet i Husby rasade. I dag är han snart färdigutbildad historielärare.

Josef, som egentligen heter något annat, kunde ett år efter Husbyupploppen inte förklara varför han plockade upp stenen. Han beskrev det då som att han rycktes med.

– Jag får fortfarande ångest och skäms när jag tänker på vad jag gjorde, säger han.

Jag får fortfarande ångest och skäms när jag tänker på vad jag gjorde.

”Josef”

Han var en av flera som under Husbyupploppet kastade sten mot polisen och för det dömdes han till samhällstjänst. Han var inte dömd sedan tidigare.

– Trots att jag har avtjänat straffet så har mitt agerande fortsatt påverka mig. Det har varit vissa jobb som jag inte kunnat söka, det känns tråkigt. Jag är inte det som står på papperet, det säger inget om vem jag är som människa i dag.

– Det här är något som jag måste bära med mig resten av livet.

Jag är inte det som står på papperet, det säger inget om vem jag är som människa i dag.

”Josef”

Men han tänker använda sig av sina erfarenheter.

– Man lär sig av sina egna och andras misstag, därför tror jag, att jag kommer att kunna använda mina erfarenheter i läraryrket .

Han tycker sig märka att det går åt rätt håll i Husby även om det fortfarande finns en del kvar att göra i området.

 

Jag tycker ändå det känns som att det går åt rätt håll i Husby.

”Josef”

– Allting börjar i skolan och det är där man måste satsa för att undvika att det här händer igen. Jag tror att det är viktigt att politiker lyssnar på dem som bor i området. Fler poliser och mer kameraövervakning behövs också.

– Jag tycker ändå det känns som att det går åt rätt håll i Husby nu, det är vad jag ser.


Med korvgrillning ville Peppe lugna ungdomarna under kravallerna. Foto: Julio C Saint Just

Peppe blev chef för Fryshuset

Han har fortfarande skylten kvar där det står ”Lämna en sten – plocka en korv” på sitt kontor.

– Den påminner mig om den starka kraft som finns i orten, den här skapande och kärleksfulla kraften som blev så tydlig när vi var där och grillade. Kravallerna tog fram det sämsta från orten, men också det bästa.

Payram ”Peppe” Boroodjeni var en av dem som genom att grilla korv lugnade ner stämningen. Efter upploppen blev han headhuntad som chef för att bygga upp Fryshuset i Husby.

Den påminner mig om den starka kraft som finns i orten

Payram ”Peppe” Boroodjeni

De som samlades kring korvgrillningen var ungdomar, politiker, föräldrar och andra från civilsamhället.

Peppe är noga att poängtera att kravallerna var ett symptom på segregationen.

– Orsaken är fattigdom, psykisk ohälsa, hopplöshet, trångboddhet. Listan är väldigt lång. Det var på gång att starta upplopp även 2014, men då lyckades vi och andra att förebygga dem, säger han.

Sedan Fryshuset startade med uppsökande verksamhet 2014, och stod klart 2016, har det hänt mycket i Järva.

– 2015 blev ett annat symptom dominerande, som vi fick kämpa emot, då skulle ungdomarna resa till bland annat Syrien och kriga för ISIS eller Peshmerga. Då fick vi vara snabba och ändra taktik och metod för att vända utvecklingen, säger Peppe.

Segregationen leder till upplopp, dödsskjutningar eller att ungdomar söker sig till stridande grupper utomlands, säger ungdomsledaren Peppe.

De tyngsta åren har varit de senaste, 2016 och 2017, då kom det dödliga våldet in med alla skjutningar och mord.

– Det är fortfarande symtom på segregationen, och hanterar vi inte orsakerna till dem så kommer det att dyka andra symtom. Vi är många som försöker kämpa på den goda sidan, men det är inte alltid enkelt att lösa problemen, säger Peppe.

Vi är många som försöker kämpa på den goda sidan, men det är inte alltid enkelt.

Payram ”Peppe” Boroodjeni

Han är från Husby och känner starkt för sin ort. Och känner hopp inför framtiden.

– Vi kämpar vidare och det går åt rätt håll. Över 80 procent av vår första kull som gick ut Fryshusets grundskola blev behöriga till gymnasiet. Det är sånt som motiverar oss och då känner man bara att shit, nu är vi på rätt spår.

Fakta

Det hände i Husby för fem år sedan

Den 13 maj sköt polisen en 68-årig knivbeväpnad man till döds i hans hem i Husby. Det har beskrivits som den tändande gnistan till upploppen i Husby som startade på kvällen den 19 maj.

Upploppen pågick i fem nätter. Omkring 150 fordon brand. Husby centrum vandaliserades och ett garage eldhärjades vilket framtvingade evakuering av närboende. Stenkastning skedde mot polis och räddningstjänst.

Oroligheterna spreds sig till andra delar av Stockholm – Tensta, Rinkeby, Bredäng, Norsborg, Skarpnäck, Flemingsberg, Rågsved, Farsta, Jordbro.

Det spred sig även till andra städer Örebro, Umeå, Gävle, Falun, Borlänge, Linköping, Växjö, Västerås.

Motaktioner startade från civilsamhället för att få stopp på upploppet. Bland annat initiativet Lämna en sten – plocka en korv som bidrog till att lugna oroligheterna och uppmana unga till korvgrillning istället. Ett initiativ som bland annat Peppe Boroodjeni stod bakom.

Storbritannien, USA, Nederländerna och Nya Zeeland ambassader och UD avrådde sina medborgare från att besöka Husby och andra område i Stockholms län.

Den 27 maj hade 44 personer gripits, 17 anhållits och en person häktats. Fem ungdomar omhändertagits enligt LVU

En förundersökning mot den polis som sköt den knivbeväpnade mannen i Husby till döds inleddes i maj men lades ned i augusti 2013 med motiveringen att skottet hade avlossats i nödvärn. Förundersökningen togs åter upp i oktober 2013 men lades åter igen ner i juli 2014.

I samband med kravallerna skadades 32 poliser. 

Kostnaden för polisens insats landade på cirka 10 miljoner, vilket då var mer fem gånger mer än en vanlig vecka. Brandförsvaret räknar med att deras insats har kostat en miljon, vilket är 100.000 kronor extra för varje dygn som insatsen pågick

Många av dem som drabbades av bilbränderna saknade en försäkring. Mitt i kunde i en granskning avslöja att det kostade tusentals mer att försäkra sin bil om man är folkbokförd i Järva jämfört med andra stadsdelar och kommuner i Stockholms län.

Bilbränderna hårt slag utan försäkring

Källa: Mitt i, Polisen, Solna tingsrätt,