Ny semmelvariant – då lägger konditoriet locket på

Cezary Karas är 58 år. Han säger att han har varit bagare i 46 av dem.
Cezary Karas är 58 år. Han säger att han har varit bagare i 46 av dem.
Glöm den traditionella fettisdagen – på Café Petit Four har man redan hoppat på semmeltåget. Varje dag säljer Väsbykonditoriet drygt hundra fastlagsbullar.

Den kardemummakryddade, söta vetebullen, grädden som vilar på mandelmassan och florsockerpudret som lägger sig som en krona på verket. Kurrar det i magen? Då är du inte ensam. Varje år äter svenskarna cirka 40 miljoner semlor – flera av dem långt innan fettisdagen infaller.

På Café Petit Four i Väsby centrum bakades den första semlan redan i julas. Därefter har det rullat på. I hyllorna trängs frasiga wienersemlor, minisemlor och semmelwraps tillsammans med den vanliga, klassiska semlan. Vid dagens slut är de alla uppätna.

– Vi säljer runt hundra semlor varje dag, säger Vanja Bosnjak Lendl, anställd på konditoriet.

Men det är inget mot hur många som säljs på själva fettisdagen. Förra året, två timmar innan stängning, hade konditoriet sålt 2 000 semlor.

Lanserar unik semla lagom till fettisdagen

I år lanserar konditoriet en ny semla lagom till fettisdagen den 5 mars. Hemlighetsmakeriet bakom skapelsen är stort, men Dajana Puric, som jobbar på konditoriet, kan åtminstone avslöja en sak:

– Den kommer ha en annan färg.

Dajana Puric och Vanja Bosnjak Lendl.

Det är hemligheten bakom en perfekt semla

Samtliga semlor bakas på konditoriet. I köket står Cezary Karas. Han är 58 år och säger att han har varit bagare i 46 år. Han ser fram emot årets stora säljdag, men hemligheten bakom en riktigt god semla vill han inte avslöja.

– Jag vet inte om jag vill avslöja mina hemligheter!

Efter lite påtryckningar ger Cezary till slut med sig.

– Framförallt handlar det om att få till en bra blandning av vete, det är själva bullen som avgör om en semla är god eller inte.

Semlorna går åt som smör i solsken.

Fakta

Semlans historia

I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.

Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.

Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.

Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.

Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.

Källa: Nordiska muséet, Semleakademien, Svenska kyrkan