Semlorna är här

Afshin Bolour säljer redan nästan 100 semlor om dagen.
Afshin Bolour säljer redan nästan 100 semlor om dagen.
I Järfälla har några redan hoppat på det tidiga semeltåget. Björkeby Hembageri säljer redan 100 om dagen men på Cafè Säby Gård väjer man att vänta med säljstarten.

Det är några veckor kvar till själva fettisdagen och semlan är redan nu på mångas läppar. Men i Järfälla hittar man nått så ovanligt som ett kafé utan semlor. Här är kioskvältaren istället, året om, vaniljbullen. Denise Susenbeth, som jobbar på Cafè Säby Gård, förklarar att man helt enkelt använder degen från sin storsäljare och gör semlor av den när femte mars närmar sig.

– Det handlar ju om merföräljning men vi håller oss till att sälja semlor veckorna runt själva fettisdagen, förklarar Denise.

Men på Björkeby Hembageri så har man hakat på trenden med tidig säljstart för fettisdagsbullen. Afshin Bolour berättar att de direkt efter nyår hade semlor på menyn och redan nu säljer han nästan hundra semlor om dagen.

– Det blir tidigare och tidigare för varje år eftersom efterfrågan är så stor.

Bageriet, som har nästan 65 år på nacken, är ganska litet men här lyckas man ändå producera upp mot 3000 semlor runt fettisdagen.

– Vi hinner inte med något annat än den klassiska semlan. Vi kommer få jobba dubbla skift, men det är vi vana vid, förklarar Afshin Bolour.

 

Fakta

Semlans historia

I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.

Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.

Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.

Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.

Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.

Källa: Källa: Nordiska muséet, Semleakademien, Svenska kyrkan