Shakespeare i väntrummet

Förra veckan gjorde Ann-Sofie Nurmi oannonserade framträdanden på Dalens sjukhus i elisabetansk dräkt.
Förra veckan gjorde Ann-Sofie Nurmi oannonserade framträdanden på Dalens sjukhus i elisabetansk dräkt.
Skådespelerskan Ann-Sofie Nurmi vill undersöka vad som kan hända i det offentliga rummet.

Förra veckan överraskade hon besökarna på Dalens sjukhus med sonetter av William Shakespeare.

Klockan var strax efter elva på förmiddagen när Ann-Sofie Nurmi skred in genom dörrarna på Dalens sjukhus i Enskededalen. Iklädd en elisabetansk dräkt gick hon sakta ned längs korridoren och hälsade på patienter och besökare.

Några höjde mobilerna och började fotografera, andra tittade försiktigt fram bakom kanten på sin tidning när Ann-Sofie tog plats mitt på golvet och framförde en tio minuter lång föreställning med sonetter av William Shakespeare blandat med låtar av bland annat Tracy Chapman.

– Jag är intresserad av det offentliga rummet och vad som kan hända i mellanrummet, till exempel i väntrummet där folk spenderar en liten tid av sina liv, berättar skådespelerskan efter uppträdandet.

För 20 år sedan gick Ann-Sofie på en förberedande scenskola i Nottingham i England och fastnade då för William Shakespeares sonetter.

– Jag hade svårt för Shakespeare till en början men sonetterna tog jag till mig, säger hon.

Föreställningen är en del av Ann-Sofie Nurmis magisterkurs på Stockholms dramatiska högskola och vid tre tillfällen under förra veckan överraskade hon besökarna som satt i väntrummet på Dalens sjukhus med sitt framträdande.

– Det är intressant att få höra hur människor reagerar på mitt framträdande. I måndags kom en kvinna fram efter och sa att hon hade upplevt att det handlade om livet och om henne, säger Ann-Sofie och fortsätter:

– I ett väntrum som det här på ett sjukhus kanske många slipper oroa sig för en stund och i stället får en upplevelse som de kan ta med sig, säger Ann-Sofie.

Hennes första framträdande vid receptionen blev så uppskattat att chefsjuksköterskan Ramona Ankarberg övertalade Ann-Sofie Nurmi att följa med upp på en av avdelningarna och uppträda där också.

– Många patienter såg chockade och fascinerade ut när hon kom i korridoren och körde en improviserad grej för dem. Hon berör verkligen och det var väldigt uppskattat bland patienterna, säger Ramona Ankarberg.

Ann-Sofie Nurmi hoppas att hon kommer att kunna fortsätta att göra olika uppträdanden på offentliga platser.

– Jag vill gärna forska vidare på samexistensen i människors mellanrum och kanske göra någonting liknande, till exempel innan en hockeymatch i Globen eller i en kö inför ett biljettsläpp.

Marika Hedemyr har koreograferat framträdandet.

– En sak som är viktigt med den här typen av konst är att anpassa den efter rummet och situationen. Det blir ett sätt att föra konsten till folket i stället för tvärtom när man går och sätter sig och ser på en teater, säger hon.

Hon berör verkligen och det var väldigt uppskattat bland patienterna.Ramona ankarberg, chefsjuksköterska

Fakta

Teater i det offentliga rummet

Namn: ”Långa dikter om livet” av och med Ann-Sofie Nurmi.

Kostym och peruk: Ewa Wallin och Nils Harning.

Koreografi: Marika Hedemyr.

Regihjälp: Renate Judes.

Redovisning: projektet kommer att redovisas den 11 och 14 maj på Dramaten och den 3 och 4 maj på Stockholms dramatiska högskola.