Fler vill lära sig
 sitt modersmål

Läraren Helena Sköld och eleverna Emma Räsänen och Max Mann gör finska valborgsvippor.
Läraren Helena Sköld och eleverna Emma Räsänen och Max Mann gör finska valborgsvippor.
Allt fler intresserar sig för sitt finska arv och modersmål, menar forskaren Lena Huss.

Även familjer som delvis tappat modersmålet ­söker sina rötter genom att låta barnen få språkundervisning.

Språket är en viktig del av identiteten för många och särskilt viktig för den sverigefinska minoriteten.

– Det är ju språket som är kännetecknet. Kulturen i Sverige och Finland har inga stora skillnader men mellan språken är det drastiska skillnader. På det viset accentueras vikten av språket för identiteten, säger ­Leena Huss.

De håller Finskan vid liv

Men språket är generellt viktigt för personer med flera nationaliteter. Forskning har visat att goda kunskaper i båda språken gör det lättare att inte hamna mellan två kulturer.

– Har man både pappas finska och mammas svenska kan man känna sig både och i stället för varken eller, säger Leena Huss.

Enligt Leena Huss har intresset för att hålla språket vid liv ökat även om det inte finns någon forskning på just det området.

– Jag är ofta ute på sverigefinska engagemang och föreningar. Alla vi tycker att det finns mer stolthet och intresse för den finska bakgrunden än tidigare.

Hon menar att det blivit vanligare att i familjer som slutat prata finska ta upp det igen genom barnens modersmålsundervisning.

Läraren Helena Sköldin håller med. Under tiden hon har varit modersmålslärare i Upplands Väsby har antalet elever stadig ökat, från 30 till 50 elever.