Kritiken: ”Tomma intensivakuten ett slöseri”

Akuten vid Karolinska i Solna tar inte längre emot "vanliga" patienter.
Akuten vid Karolinska i Solna tar inte längre emot "vanliga" patienter.
Det är dyrt, tråkigt för personalen och på sikt tappar man kompetens. Det anser Yvonne Dellmark, ordförande i läkarföreningen vid Karolinska sjukhuset, om bristen på patienter vid intensivakuten.

Den nya intensivakuten vid Nya Karolinska sjukhuset har snart varit igång en månad, men verksamheten där har varit allt annat än intensiv. Mottagningen har få patienter och personalen har för lite att göra.

Samtidigt är väntrummen på övriga sjukhus akutmottagningar och vid närakuterna fulla av patienter, eftersom de får ta emot de som tidigare vände sig till Karolinskas akut.

Nu kommer krav på att intensivakutens uppdrag ses över. Socialdemokraterna föreslår i en skrivelse till landstingsstyrelsen att ”uppdraget till intensivakuten breddas till att omfatta fler patienter”.

Man riskerar att tappa kompetens

Yvonne Dellmark

Yvonne Dellmark, ordförande i läkarföreningen vid Karolinska universitetssjuhuset, menar att bristen på patienter är förödande:

– Personalen på intensivakuten måste ha någon vettig sysselsättning medan de väntar på att få in traumapatienter. Det här blir dyrt för landstinget, tråkigt för personalen och på sikt riskerar man att tappa kompetens, säger hon.

Borde ta fler vårduppdrag

Vården på den nya intensivakuten är högspecialiserad och man ska bara ta emot patienter som till exempel råkat ut för svåra olyckor, stora brännskador, rökförgiftning, tillstånd som kräver behandling i ECMO (konstgjord lunga) och vissa strokepatienter.

Dellmark anser att flera av de högspecialiserade verksamheterna vid Karolinska behöver ett utökat uppdrag dagtid, istället för att låta personalen sitta och vänta på att rätt patienter ska komma.

Nya entrén på Nya Karolinska i Solna. Foto: Jonas Palm

Men problemet är att de enklare operationerna numera inte görs på Karolinska, de har flyttats ut via vårdvalen, förklarar hon.

– Det gör det svårt att utbilda sig och bevara sin kompetens som kirurg. Landstinget måste se över hur uppdragen fördelas för att de olika sjukhusen på sikt ska kunna fungera såväl för utbildning som i en akut situation där alla resurser behövs samtidigt, säger hon.

Akuterna skulle avlastas

Alliansen som styr landstinget har en framtidsplan för länets sjukvård. I den finns den högspecialiserade vården på NKS längst upp i vårdpyramiden.

Under den finns sjukhusens akutmottagningar, sedan närakuterna och underst primärvården, alltså  husläkarjourerna och så vårdcentralerna.

Tanken är att närakuter och primärvård ska göra så att färre söker sig till akutmottagningarna.

Kritisk till att flera vårdnivåer införts

Den som behöver sjukvård uppmanas att ringa 1177 Vårdguiden för att bli hänvisad till rätt vårdnivå. Men det här tänket är en skrivbordsprodukt, menar Yvonne Dellmark.

– Det är svårt att bedöma och skicka patienterna rätt. Det hade varit bättre att bygga ut primärvården ordentligt, och att de som inte kan få hjälp där får vända sig till akuten. Det har vi påpekat i fem års tid, säger hon.