Skadegörelsen har ökat kraftigt i Skärholmen

Anette Petersson, preventionssamordnare vid stadsdelsförvaltningen. Hon har mycket kontakt med kommunpolisen Malin Lehammer och brottssamordnaren Patrik Romehed i arbetet för att öka tryggheten.
Anette Petersson med poliserna Patrik Romehed och Malin Lehammer.
Sönderslagen lykta på Bredholmstorget i Skärholmen centrum
Under en promenad på Bredholmstorget hittade vi vandaliserade lampor…
… en nerklottrad containerbod …
… en nerklottrad containerbod …
Dumpade sopor på Bredholmstorget i Skärholmen centrum
… och sopsäckar med mat som dumpats vid en papperskorg.
Parkleken Kulan vandaliserades svårt i början av oktober 2016.
Parkleken Kulan vandaliserades svårt i början av oktober.
Skadegörelse är ett stort problem i Skärholmens stadsdel – och antalet anmälningar har ökat markant de senaste åren. Många är upprörda, berättar Anette Petersson vid stadsdelsförvaltningen.

Den städerska som kom till Parkleken Kulan på måndagsmorgonen den 10 oktober anade genast oråd. Vatten sipprade ut genom den låsta ytterdörren. Det visade sig att den omtyckta parkleken i Sätra vandaliserats svårt under helgen. Brottslingarna hade satt på alla kranar och täppt till alla avlopp med tyg. De hade också kletat färg på tak, väggar och möbler och kastat runt leksaker och spel.

Vandaliseringen av Kulan är ett av de mest uppseendeväckande fallen av skadegörelse i Skärholmens stadsdel i år. Men det är knappast det enda. Under årets sex första månader anmäldes 1 163 fall av skadegörelse, enligt polisens statistisk. Det är mer än en fördubbling jämfört med samma period under 2012.

Klotter är vanligast, men det handlar också om sådant som pangade gatulampor, nersparkade papperskorgar och omkullvälta bänkar. Och krossade fönster, inte minst.

– Ett exempel som sticker ut är Lillholmsskolan. Där krossades många rutor i somras, gång på gång. Så snart de hade lagats pangades de igen, säger kommunpolisen Malin Lehammer.

Mitt i träffar Malin Lehammer vid poliskontoret på Måsholmstorget, vid Skärholmen centrum. På plats är också brottssamordnaren Patrik Romehed och Anette Petersson, preventionssamordnare vid stadsdelsförvaltningen. Hon berättar att skadegörelse är en av de saker som människor oftast tar upp när det är medborgarmöten i medborgarkontoret.

– De tycker att de ser mycket skadegörelse i de offentliga miljöerna och är arga över det. De tycker dessutom att det är mycket nedskräpning, säger Anette Petersson och tillägger:

– Jag brukar uppmana alla att genast anmäla skadegörelse de ser. Ett enkelt sätt är att ladda ner tyck till-appen från stadens webbsida. Den kan man använda varje gång man ser något.

Hon berättar att hon själv upptäckt skadegörelse så sent som denna morgon. När hon passerade Bredholmstorget såg hon flera sönderslagna gatlyktor. Stora glasskärvor låg på marken och en annan lampa dinglade löst från sin stolpe.

Enligt stadsdelsförvaltningens egen policy borde de lagas omedelbart. Dessutom borde man genast ta bort de läckande sopsäckar som denna morgon dumpats vid en papperskorg på Bredholmstorget och sanera det klotter som sprejats på en containerbod.

– Vi jobbar enligt broken window-teorin. Den innebär att så fort skadegörelse har upptäckts så ska vi åtgärda det. Erfarenheten visar att om trasiga lampor, krossade rutor eller annat som förstörts får vara kvar så ökar skadegörelsen. Andra tycker att det är okej att göra likadant. Det gäller även nedskräpning, säger Anette Petersson.

Anette Petersson, Malin Lehammer och Patrik Romehed är väl bekanta med varandra – stadsdelsförvaltning och polis har ett nära samarbete för att öka tryggheten i Skärholmens stadsdel. Även bostadsbolagen, trafikkontoret och Skärholmens brottsförebyggande råd deltar och engagerade medborgare nattvandrar på fritiden.

Ändå ökar alltså skadegörelsen, om man ska tro på statistiken över antalet anmälningar. Patrik Romehed, som inte vill peka ut några särskilt utsatta områden, är dock försiktig i sin analys.

– Det är inte säkert att skadegörelsen ökat så mycket. Det har blivit enklare att anmäla skadegörelse via nätet, vilket kan göra att antalet anmälningar ökar. SL anmäler också den skadegörelse som sker vid kollektivtrafiken i sjok så när de kommer in påverkar det statistiken, säger han.

Klart är att skadegörelsen bidrar till att fler i Skärholmen upplever att de är otrygga, än i många andra stadsdelar. Särskilt hög är otryggheten i Vårberg. När Mitt i åker dit stöter vi på Eva, trafiklärare vid trafikskolan i centrum. En stor pappskiva täcker utrymmet ovanför ytterdörren, där en glasruta borde ha suttit.

– Vi flyttade hit den 1 september och då var den redan trasig. Innan hade vi våra lokaler längre ner på Vårbergsplan. Där krossades våra rutor två-tre gånger. Det är mycket skadegörelse här, mest klotter och så är det nedskräpning, säger hon.

Varje dag ser Eva och hennes kolleger ungdomar hänga i centrum. De tror att ungdomar utan vettig sysselsättning är en av orsakerna till problemet.

– De borde jobba eller studera men gör ingenting, de bara driver runt och är rastlösa. De gör mig inte otrygg, men jag tycker synd om dem för de förlorar sin tid. Samhället borde satsa mer på dem, säger receptionisten Sara.

”Trappa upp arbetet”

Arbetet mot skadegörelse och andra brott måste trappas upp. Det anser Elisabeth Johnson, gruppledare för moderaterna i stadsdelsnämnden.

Hon har gjort en skrivelse till stadsdelsnämnden, ihop med företrädare för Centern och Kristdemokraterna, om trygghet i Skärholmen. Bakgrunden är det ökade antalet anmälningar om skadegörelse och misshandel.

Trion vill band annat att stadsdelsförvaltningen och stadsdelsnämnden tillsätter en arbetsgrupp som kan skapa en strategi för ökad trygghet och nolltolerans mot ”skadegörelse, brottslighet och otrygghet”.

– Vi behöver bli ännu aktivare än vad vi redan är. När brotten ökar måste vi vända trenden och engagera även civilsamhället mer, säger Elisabeth Johnson.

Skrivelsen var uppe i stadsdelsnämnden den 24 november. Svaret blev att stadsdelsförvaltningen redan arbetar systematiskt med att utveckla det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med skolor, bostadsbolag, trafikkontoret, polisen, boende med flera.

Vid slutet av 2016 ska en samverkansöverenskommelse mellan polis och stadsdelsförvaltning vara klar, skriver nämnden. Då ska åtgärdsplaner presenteras och lokalpolisen ska avge medborgarlöften om vad man ska satsa på, utifrån dialog med medborgarna. I överenskommelsen ska dessutom fem särskilt prioriterade områden ha valts ut.