De skapar lyxiga trapphus med hårfin teknik

Tomas och Nicklas Lindblom är far och son. Tillsammans skapar de marmor med penslar.
Tomas och Nicklas Lindblom är far och son. Tillsammans skapar de marmor med penslar.
Tomas och Nicklas Lindblom är far och son. Tillsammans skapar de marmor med penslar.
Tomas och Nicklas Lindblom är far och son. Tillsammans skapar de marmor med penslar.
Med vanlig målarfärg skapar de stora marmorväggar och vackra takmålningar.
Far och son Lindblom gör innerstans mäktiga trapphus ännu mäktigare.
– Bostadsrättsföreningar har förstått att det höjer värdet på lägenheterna, säger Tomas Lindblom.

Dekorationsmålaren och marmoristen Tomas Lindblom befinner sig i entrén på Lill-Jans plan tillammans med sonen Nicklas Lindblom. Huset är från 1896 och deras jobb är att skapa illusionen av marmor och trä med hjälp av vanlig konstnärsfärg.

Får göra det tidstypiskt

I just det här huset hittade man inte väggarnas originalmönster från när huset byggdes. Istället har de fått skapa tidstypiska mönster som efterliknar marmorsorterna carrara, sienna, rouge de rance, port d’or och sainte anne.

– Hittar man inget original får man göra det tidstypiskt som i jugendstil eller nationalromatisk stil, säger Tomas Lindblom.

Med små penseldrag skapas ”marmorn” på putsen. Foto: Olle Anrell

Men i varje projekt är målet i första hand att hitta och imitera väggarnas originalmålningar från husets byggår.

– Man går in med vassa rakblad eller knivar och skrapar bort lager efter lager tills man hittar originalet, säger Tomas.

Tar lång tid

Marmorering kan beskrivas som att måla marmormönster på puts. Det finns också ådring som innebär att konstnären målar trämönster. Fem veckor har det tagit att måla väggarna med små små penslar i entrén på Lill-Jansplan. I samma hus gjorde Tomas dekorationsmålningarna i ett av valven för 14 år sedan.

Tomas målade också ett av takvalven för 14 år sedan. Foto: Olle Anrell

Under åren har han gjort över 200 trapphus i stan, men också dekorerat Nationalmuseum och koppartälten i Hagaparken inför Victorias bröllop. Och så målade han altaruppsatsen och all inredning i Katarinakyrkan efter att den brann ner på 80-talet.

– Det är nog det mest statusfyllda jobbet jag har gjort. Det var otroligt kul och vi fick hur mycket tid som helst, säger Tomas.

Lärt upp sonen

Pappa Tomas har hållit på med yrket sedan början av 80-talet. Sonen Nicklas har under 15 år följt och lärt av farsan. Tomas själv hade Alvar Björkstad som läromästare innan han vidareutbildade sig i Paris. Därefter tog han över Alvars företag som sedan såldes till Sandå måleri.

I 15 år har far och son jobbat ihop. Foto: Olle Anrell

Intresset för att bli dekorationsmålare i Sverige är rätt stort, men det krävs många år innan man är tillräckligt duktig och mogen att ge sig på de kulturhistoriska miljöerna. Och många är för sugna på att ge sig ut för snabbt på arbetsmarknaden innan kunskapen är tillräcklig, säger Tomas.

Hur stort är intresset från bostadsföreningarna?

– Det är absolut stort. Bostadsrättsföreningar har förstått att det höjer värdet på lägenheterna. Men vi har märkt att en del privata hyresvärdar också har börjat höra av sig, säger Tomas.

Jobbar i hela stan

Kunderna och trapphusen som dekoreras finns över hela innerstan.

– Många tror att det bara är på Östermalm och kanske vill tro att det är så, men det är en myt. Det finns kanske fler hus med mer påkostad arkitektur här, men vi har gjort fantastiska målningar på Söder också, säger Tomas.

Varför jobbar man med det här?

– Man får ut mycket själv av det konstnärliga. Men man känner också att man lämnar något efter sig till eftervärlden och flera generationer. Det känns stort, säger Nicklas.