Min lokala hjälte

Skärpta riktlinjer på väg för konstgräs

Vårbergs IP
Vårbergs IP är en av många idrottsplatser i staden som ska få fler konstgräsplaner.
Allt fler parker, lekparker och fotbollsplaner täcks av konstgräs eller gummi. Problemet är att de läcker mikroplaster.
Nu vässar staden sina riktlinjer för att begränsa utsläppen.

Antalet fotbollsplaner med konstgräs har ökat snabbt i Stockholm. Nu finns över 90 konstgräsplaner – och fler är på väg. Dessutom täcks allt fler av stadens lekplatser, skolgårdar och parker av konstgräs eller gummi – för att klara slitage och minska risken för skador vid fall.

Det är en miljöfarlig trend. De konstgjorda materialen läcker mikroplaster, som riskerar att skada både djur- och växtliv. Från lekplatsernas underlag sprids lösa gummibitar som kan hamna i sjöar och vattendrag. Från konstgräsplanerna sprids det gummigranulat som används som fyllning.

– Därför har vi nu arbetat fram rekommendationer för hur materialen ska användas. Tanken är att de ska vara ett verktyg för förvaltningarna när de gör beställningar och genomför projekt, säger Jenny Fäldt, handläggare vid miljöförvaltningen.

”Undvik materialet”

Än så länge rör det sig om ett förslag, ute på remiss hos berörda förvaltningar (bland annat stadsdelsförvaltningarna och idrottsförvaltningen). Klubbas det blir en viktig rekommendation att ställa hårdare kemikaliekrav på företagen, vid upphandlingarna.

Men först ska förvaltningarna fråga sig om konstgräset/gummiytan alls behövs.

– Den första rekommendationen är att se om materialet går att undvika.Behövs det verkligen granulat som fyllning på alla planer för breddfotboll, till exempel?  Vi önskar att förvaltningarna ser över alternativen, säger Jenny Fäldt.

Dålig skötsel i dag

Om valet ändå blir att anlägga konstgräs/gummiyta ska beslutet följas upp med en miljöplan. Både när nya anläggningar planeras och gamla anläggningar rustas upp ska man se över hur mikroplasterna kan samlas upp. Granulatfällor kan till exempel monteras vid dagvattenbrunnar.

Sedan gäller det förstås att sköta anläggningarna. Granulatfällorna ska fungera och ytor snöröjas utan att mikroplaster sprids, till exempel. Ett förslag är också att fotbollspelare ska kunna borsta av sig granulaten vid särskilda stationer, för att inte sprida det vidare via skor och kläder.

Mycket kan göras med enkla medel, betonar Jenny Fäldt.

– Tyvärr finns det brister i skötseln i dag, både av lekytor och konstgräsplaner. Vi inom Stockholms stad ska bli bättre på att hålla koll på det här, säger hon.

fruktparken

Fruktlekparken, vid sjön Trekanten i Liljeholmen, är populär. Slitaget är därför hårt. Detsamma gäller många andra lekparker, parker och konstgräsplaner i Stockholm. Foto: Märta Lefvert

Fakta

Så här lyder rekommendationerna

  1. Undvik. Välj helst bort konstgräs/gummigranulat och plastgjutet gummi. Försök att hitta ersättningsprodukter.
  2. Ställ krav på materialet, vad gäller kemikalier.
  3. Följ upp, med en miljöplan.  Hårdare kontroll från staden.
  4. Utforma platsen så att spridning av mikroplaster undviks.
  5. Sköt anläggningen på ett sådant sätt att mikroplaster inte sprids.
Källa: Miljöförvaltningen
Fakta

Mikroplaster sprids i hav, sötvatten och på land

Mikroplaster har hittats i hela näringskedjan i havet. De hämmar bland annat reproduktionen hos kräftdjur, påverkar musslornas filtrering och larvutveckling och ger leverskador hos fisk.

Mikroplasterna sprids även i sötvatten och på land. Den spridningen beräknas vara större än den till havs, men kunskapen om den är mindre.

Källa: Miljöförvaltningen