200 Skärholmskvinnor om året anmäler att de misshandlas

Den 2 april knivhöggs en kvinna till döds i en lägenhet i Skärholmen. Två dagar senare knivskars en kvinna allvarligt i en lägenhet i Sätra. Mannen som flydde genom att hoppa från balkongen är misstänkt för mordförsök. Den 23 april försökte en annan man döda en kvinna i en lägenhet i Bredäng genom stryptag och många slag. Och den 1 maj knivhöggs en kvinna på en lekplats i Vårberg. Även det rubriceras som mordförsök, uppger polisen. Förra året anmälde 203 kvinnor i Skärholmens stadsdelsområde att de misshandlats eller utsatts för grov kvinnofridskränkning, Siffran var densamma föregående år. – Generellt är det så att en vädligt liten andel av våldet som sker i nära relation som anmäls. Mörkertalet är stort, säger Lisa Westfelt, utredare på BRÅ. Hur stor procent är det som anmäler? – BRÅ gjorde en kartläggning av det 2014 och då var det ungefär 5 procent som uppgav att de hade polisanmält händelsen. Sedan varierar det i studier beroende på typ av våld. Men mellan 5 och 20 procent har i olika studier uppgett att de anmäler våld i nära relation, säger Lisa Westfelt. Flera söker också hjälp via stadsdelsförvaltningen. Förra året hörde runt 400 personer av sig till relationsvåldsteamet i Skärholmen, där både den som utsatts för våld i nära relation, bevittnat våld eller själv utsätter någon för våld få hjälp. – Hos oss får man träffa någon med spetskompens som kan stödja personen att ta sig ur situationen om man vill. Men man kan också bara får information om den hjälp som finns att få, det är inte alla som är redo att lämna en relation på en gång, säger Anna Tsekas, chef för relationsvåldsteamet i Skärholmen. Man kan dels få samtalsstöd men också hjälp att få ett skyddat boende. – Många som är i en relation där de har blivit utsatta för våld under en längre period har normaliserat våldet och känner skuld och skam, så vi pratar mycket om att det är den som utsätter någon som har skulden och inte den som blivit utsatt, säger Anna Tsekas. Den som vill kan också välja att vara anonym. – Det handlar om att bygga ett förtroende och vi vill nå ut till fler så att vi sänker mörkertalet. Vi har också sekretess och sitter precis ovanför biblioteket i Skärholmens centrum så det är en neutral plats att gå till, säger Anna Tsekas Relationsvåldsteamet erbjuder också stöd i rättsprocesser och gruppverksamhet för både våldsutsatta och våldsutövare. En viktigt del i deras arbete är också att upplysa om vad våld är. Det kan tyckas självklart, men är det många gånger inte. De delar in det i fysiskt våld som är exempelvis sparkar, slag och stryptag. Psykiskt våld som handlar om kränkningar, förnedrande ord och hot. Sexuellt våld som handlar om att någon tvingar en att utföra sexuella handlingar som man inte vill. Det kan även vara våldtäkt i en relation. Ekonomisk våld som handlar om att man exempelvis blir fråntagen sitt bankomatkort, inte har något eget konto och inte har någon kontroll över sin egen ekonomi. Hedersrelaterat våld som innebär att man utsätts för våld och förtryck av kollektivet. Hur ska man få stopp på våldet? – Vi behöver komma långt ner i åldrarna och redan på förskolan prata om vad våld är. Mobbning är också våld. Det är viktigt att sätta ord på det och kalla det för våld och inte för konflikter. När det gäller vårdutövande personer går vi igenom vad psykiskt våld är och det är en aha-upplevelse för många. Det handlar jättemycket om utbildning och information, säger Anna Tsekas. De våldutövare som kontakter relationsvåldsteamet får både stödjande och behandlande samtal. – De flesta som brukar våld har själva varit utsatta för våld tidigare i livet. Det är sällan någon bara utsätter andra för våld. Det kan ha varit av ens förälder, det är vanligt, eller att man blivit mobbad i skolan, säger Anna Tsekas. Ofta kan någon som kommer till dem säga ”jag har bara kallat henne för hora”. – När vi berättar att det är psykisk misshandel kan de säga att de själva har blivit kallade för det av sin familj. Det är viktigt att reda ut vilka egna erfarenheter man har av våld för att förstå varför man beter sig på ett visst sätt, säger Anna Tsekas.
Anna Tsekas, chef för Relationsvåldscentrum Sydväst i Skärholmen.
Varje år anmäler runt 200 kvinnor i Skärholmen att de misshandlas. Hittills i år har dessutom en kvinna mördats och tre mordförsök mot kvinnor skett.
– Samhället behöver komma långt ner i åldrarna och prata om vad våld är, redan på förskolan, säger Anna Tsekas, chef för Relationsvåldscentrum i Skärholmen.

Den 2 april knivhöggs en kvinna till döds i en lägenhet i Skärholmen. Två dagar senare knivskars en kvinna allvarligt i en lägenhet i Sätra. Mannen som flydde genom att hoppa från balkongen är misstänkt för mordförsök. Den 23 april var ytterligare en kvinna nära att dö efter att hon utsatts för slag och stryptag i en lägenhet i Bredäng. Och den 1 maj knivhöggs en kvinna på en lekplats i Vårberg. Även det rubriceras som mordförsök, uppger polisen.

Den anmälda misshandeln är bara toppen av ett isberg

Förra året polisanmäldes 203 fall av kvinnomisshandel eller grov kvinnofridskränkning i Skärholmens stadsdelsområde. Siffran var densamma föregående år.

– Generellt är det en väldigt liten andel av våldet som sker i nära relation som anmäls. Mörkertalet är stort, säger Lisa Westfelt, utredare på BRÅ.

Hur stor procent är det som anmäler?

– BRÅ gjorde en kartläggning av det 2014 och då var det ungefär 5 procent som uppgav att de hade polisanmält händelsen. Sedan varierar det i studier beroende på typ av våld. Men mellan 5 och 20 procent har i olika studier uppgett att de anmäler våld i nära relation, säger Lisa Westfelt.

Över 400 sökte hjälp av Relationsvåldscentrum

Förra året hörde 428 personer av sig till Relationsvåldscentrum Sydväst i Skärholmen, där både den som utsatts för våld i nära relation, bevittnat våld eller själv utsätter någon för våld kan få hjälp.

– Hos oss får man träffa någon med spetskompens som kan stödja personen att ta sig ur situationen om man vill. Men man kan också bara får information om den hjälp som finns att få, det är inte alla som är redo att lämna en relation på en gång, säger Anna Tsekas, chef för Relationsvåldscentrum Sydväst.

Man kan dels få samtalsstöd men också hjälp att få ett skyddat boende.

– Många som är i en relation där de har blivit utsatta för våld under en längre period har normaliserat våldet och känner skuld och skam, så vi pratar mycket om att det är den som utsätter någon som har skulden och inte den som blivit utsatt, säger Anna Tsekas.

Anna Tsekas, chef relationsvåldscentrum Skärholmen

Den som vill kan välja att vara anonym

– Det handlar om att bygga ett förtroende och vi vill nå ut till fler. Vi har också sekretess och sitter precis ovanför biblioteket i Skärholmens centrum så det är en neutral plats att gå till, säger Anna Tsekas

Relationsvåldscentrum erbjuder också stöd i rättsprocesser och gruppverksamhet för både våldsutsatta och våldsutövare.

En viktigt del i deras arbete är också att upplysa om vad våld är. Det kan tyckas självklart, men är det många gånger inte. De delar in det i:

Fysiskt våld som är exempelvis sparkar, slag och stryptag.

Psykiskt våld som handlar om kränkningar, förnedrande ord och hot.

Sexuellt våld som handlar om att någon tvingar en att utföra sexuella handlingar som man inte vill. Det kan även vara våldtäkt i en relation.

Ekonomisk våld som handlar om att man exempelvis blir fråntagen sitt bankomatkort, inte har något eget konto och inte har någon kontroll över sin egen ekonomi.

Hedersrelaterat våld som innebär att man utsätts för våld och förtryck av kollektivet.

Hur ska man få stopp på våldet?

Vi behöver komma långt ner i åldrarna och redan på förskolan prata om vad våld är. Mobbning är också våld. Det är viktigt att sätta ord på det och kalla det för våld och inte för konflikter. När det gäller våldsutövande personer går vi igenom vad alla typer av våld är och det är en aha-upplevelse för många. Det handlar jättemycket om utbildning och information, säger Anna Tsekas.

De som misshandlar har ofta själva varit utsatta för våld

De våldutövare som kontaktar Relationsvåldscentrum får både stödjande och behandlande samtal.

De flesta som brukar våld har själva varit utsatta för våld tidigare i livet. Det är sällan någon bara utsätter andra för våld. Det kan ha varit av ens förälder, det är vanligt, eller att man blivit mobbad i skolan, säger Anna Tsekas.

Ofta kan någon som kommer till dem säga ”jag har bara kallat henne för hora”.

– När vi berättar att det är psykisk misshandel kan de säga att de själva har blivit kallade för det av sin familj. Det är viktigt att reda ut vilka egna erfarenheter man har av våld för att förstå varför man beter sig på ett visst sätt, säger Anna Tsekas.

Fakta

Här kan du få hjälp

Relationsvåldscentrum Sydväst

E-post: rvc.sydvast@stockholm.se

Telefon: 08-508 24 863

Öppettider:

Maj–augusti: mån–tors klockan 8.00–16.15, fredagar klockan 8.00–15.00

September-april: mån–tors klockan 8.00–16.50, fredagar klockan 8.00–16.00

Besöksadress: Bredholmsgatan 4, plan 4 i Skärholmen

Till Relationsvåldscentrum Sydväst kan du som bor i Skärholmen, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö vända dig

Kriscentrum för kvinnor och barn

E-post kriscentrum.expedition@stockholm.se

Telefon till expedition 08-508 25 544

Alla Kvinnors Hus

Telefon 08- 644 09 20

STÖD OCH RÅDGIVNING.
måndag-torsdag kl. 09:00-16:00* & 18:00-20:00
fredag: kl. 09:00-15:00* & 18:00-20:00
lördag-söndag kl. 11:00-15:00

Lunchstängt kl. 12:00-13:00 på vardagar

www.allakvinnorshus.org

Fakta

Så många fall av kvinnomisshandel anmäls i Skärholmen, Vårberg, Sätra och Bredäng

Anmälda Brott             2015  2016  2017  2018     

Misshandel                     184     233    181    189          

Grov

kvinnofridskränkning    36      19        22     14

Totalt                               220     252     203   203

Till och med den 10 juni i år anmäldes 65 fall av kvinnomisshandel

En kvinna har mördats i år och tre kvinnor har utsatts för mordförsök.

Källa: BRÅ och Polisen