Skickade brev med pulver – orsakade brottsvåg

hotbrev och högmålsbrott
Den 42-åriga mannen skickade hotbrev till ministrar – stod bakom historisk brottsökning.
En 42-årig man skickade hotbrev med vitt pulver till flera av regeringens ministrar.
Vilket gjorde att han ensam ökade anmälningsstatistiken för den ovanliga rubriceringen högmålsbrott med över tusen procent.
Den högsta nivån någonsin.

Den 42-årige mannen från Gullspång i Västergötland misstänks ha skickat hotfulla brev till flertalet av regeringens ministrar under hösten.

I breven fanns i flera fall ett vitt pulver, något som Mitt i uppmärksammade när samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) fick ett av breven till sin hemadress i Flemingsberg.

Hoten ledde till 26 polisanmälningar mot mannen rörande ”brott mot medborgerlig frihet”, en brottsrubricering under den för många okända kategorin högmålsbrott.

Högmålsbrotten är mycket ovanliga och anmälningarna per år har för det mesta legat på noll i Stockholmsregionen.

Stod ensam för historisk ökning

1989 gjordes 22 anmälningar om högmålsbrott i Stockholm. Vilket varit rekordet fram till nu. I och med 42-åringens brev, och ytterligare två anmälningar, är rekordet slaget.

Högmålsbrott var den brottsrubricering där anmälningarna procentuellt ökade mest i Stockholmsregionen under 2017. Från 2 till 28, en ökning på 1 300 procent.

Brottet handlar om att på något sätt vilja störta det rådande statsskicket. Just ”brott mot medborgerlig frihet” innefattar till exempel att genom tvång eller hot påverka den allmänna åsiktsbildningen eller hindra politiker att genomföra sitt arbete.

Andra rubriceringar under kategorin är ”uppror” och ”svikande av försvarsplikt”.

Greps utomlands

Den 42-årige mannen har under en tid varit häktad i sin frånvaro och Säpo har lett fallet. Brottsrubriceringen har under utredningens gång ändrats till grovt olaga hot och mannen är därmed inte längre misstänkt för just högmålsbrott, även om anmälningarna står kvar i statistiken.

– Jag tror att bakgrunden är att det måste vara något mer konkret man vill uppnå. I det här fallet gjordes bedömningen att det var mer personhot mot de berörda ministrarna, säger kammaråklagaren Eva Wintzell som nu tagit över förundersökningen.

Den 12 maj fick Säpo slutligen tag i den misstänkte mannen efter att han gripits i Thailand och flugits till Sverige där han överlämnades av thailändsk polis.

Mannen är även misstänkt för försök till mord. Men det har inte med ministerhoten att göra utan är riktat mot ett företag baserat i London.

– Han ska ha skickat eller lämnat över ett bombliknande föremål till företaget, säger Eva Wintzell.

Fler brott i registret

42-åringen har tidigare varit på kant med rättvisan. För några år sedan dömdes han – i en tingsrätt i Västsverige – för stöld av lastpallar.

Samma år misstänktes han även för grov misshandel och försök till våld mot tjänsteman. En polisbil med två polismän rammades av en bil som stoppats vid en fordonskontroll. Bilen tillhörde 42-åringen som nekade till att det var han som körde den vid tillfället.

Rätten bedömde att det troligtvis var 42-åringen som körde bilen men att det inte gick att bevisa att hans avsikt var att köra in i polisbilen och han frigavs från misstankarna.

Anmälningarna

De fem åren då anmälningar om högmålsbrott varit som mest.

Källa: Brå

Fakta

Högmålsbrott

Högmålsbrotten går att härleda så långt tillbaka som på mitten av 1300-talet i Sverige, då de så kallade ”landslagarna” rådde.

I dessa förekom en särskild högmålsbalk där tyngre brott som mord, svåra dråp, mordbrand, tvegifte och högförräderi, ingick. I 1783 års lag för Svea rike fanns högmålsbalken med i tidiga utkast, men togs bort i den slutliga versionen.

Vid årskiftet 2015-2016 uppdaterades de nuvarande brottskoderna inom högmålsbrotten. Ingen har åtalats eller dömts för någon av dem i region Stockholm.

Rubriceringarna

Dessa brott ingår under högmålsbrott, kapitel 18 i brottsbalken.

Uppror – döms den som vill störta statsskicket med vapenmakt eller våldsamma medel. Om det är med hjälp av en främmande makt är det i stället högförräderi. ger lägst fängelse i tio år och högst 18, eller livstid. Om faran var ringa, till fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Väpnat hot mot laglig ordning – döms den som samlar eller anför väpnat manskap eller förser manskap med vapen och ammunition i syfte att begå brott mot allmän säkerhet eller medborgares frihet. Ger fängelse i lägst sex år och högst tio.

Olovlig kårverksamhet – döms den som bildar eller deltar i sammanslutning, där syftet är att utgöra ett maktmedel så som militär trupp eller polisstyrka och som utan vederbörligt tillstånd förstärker försvaret eller ordningsmakten. Ger böter eller fängelse i högst två år.

Brott mot medborgerlig frihet – läs texten ovan. De ovanstående gäller också när kungen eller en medlem ur kungafamiljen utsätts för brotten.

Svikande av försvarsplikt – döms den som genom stympning eller liknande gör sig oduglig för pliktande tjänstgöring i försvaret. Gäller även fejkande av sjukdom. Ger böter eller fängelse i högst två år eller fyra år om Sverige är i krig.

Dramatiska ökningen

Anmälningar inom högmålsbrotten i region Stockholm.

2017 – 28 st (två på Gotland, som tillhör regionen. En för olovlig kårverksamhet, den andra för brott mot medborgerlig frihet)

2016 –  2 st

2015 – 0 st

2014 – 3 st

2013 – 0 st

Källa: Brå och lagen.nu