Stora skillnader mellan betyg och nationella prov

Friskolorna har större skillnader mellan betyg och resultat på nationella proven.
Friskolorna har större skillnader mellan betyg och resultat på nationella proven.
Flera friskolor toppar listan när Mitt i jämför resultaten på nationella prov med betygssättningen för Stockholms gymnasieelever.
– Vi ser vissa tecken på att betygssättningen inte fungerar som den ska, säger Christina Sandström på Skolverket.

Nästan 89 procent av eleverna på Atleticagymnasiet på Kungsholmen har fått högre betyg än resultat på nationella proven. På Södra Latin på Södermalm är det bara 6,6 procent av eleverna som fått högre betyg än resultat.

Men på Atletica Idrottsgymnasium har betygsättningen gått rätt till, enligt rektor Jose Calvo.

– Nationella proven sätter inte hela betyget. Lärare har en bild av eleverna som grundar sig i hela året. Inte bara på nationella provet, säger Jose Calvo.

Att det skiljer sig så mycket mellan skolorna kan visa att betygssättningen är ojämlik, alltså att samma prestationer och kunskapsnivå kan leda till olika betyg på olika skolor.

– Vi ser vissa tecken på att betygssättningen inte fungerar som den ska på alla skolor, och ett av tecknen är skillnader mellan betyg och resultat på nationella proven, säger Christina Sandström som är enhetschef på enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik på Skolverket.

Hon menar att det inte är konstigt att det skiljer sig från år till år eftersom proven kan vara olika svåra, men när det är stora skillnader mellan skolor för samma år, då eleverna alltså gjort samma prov, är konstigt.

Friskolorna sticker ut

I Stockholms län har 37 procent av eleverna fått högre betyg i matematik än resultat på nationella proven och 21 procent av eleverna har fått högre betyg i engelska. Att matematiken sticker ut beror delvis på att de nationella proven inte har med alla kursmoment, till skillnad från engelskaproven.

En annan förklaring kan vara att det är lättare att subjektivt rätta engelskaprov och sätta högre resultat på nationella proven. Det menar forskaren Jonas Vlachos, som har studerat betygsättning inom skolan i tio år.

Men det är inte bara mellan ämnen som det finns skillnader. Snittet för friskolorna är högre än snittet för de kommunala skolorna, i både matematik och engelska.


Andelen elever med högre betyg

Så stor andel av eleverna fick högre betyg på kursen än resultat på nationella provet.

Källa: SCB/Svenskt näringsliv.


Enligt Christina Sandström har Skolverket tidigare inte sett några tecken på att friskolor skulle ha större skillnader mellan betyg och provresultat än kommunala skolor. Men i februari 2018 kom en rapport som visade att friskoleelever hade högre gymnasiebetyg men presterade sämre på högskolan.

– Då märkte vi att det var många elever som inte hade täckning för sina höga betyg och bland de eleverna var det just elever från friskolor som var överepresenterade. Det är en varningssignal för att det kan förekomma glädjebetyg på friskolor.

 

Fakta

Tio skolor i topp - här skiljer det mest mellan provresultat och betyg

Atleticagymnasiet, Kungsholmen, Friskola: 88,9%

Jensen Gymnasium Södra, Södermalm, Friskola: 81,7%

NTI Gymnasiet, Södertälje, Friskola: 81,3%

Tyska skolan, Östermalm, Friskola: 78,3%

Praktiska Nykvarn, Nykvarn, Friskola: 76,9%

Stockholms idrottsgymnasium, Östermalm, Friskola: 75%

Sågbäcksgymnasiet, Huddinge, Kommunal: 73%

International IT College of Sweden, Norrmalm, Friskola: 72%

Riksäpplet, Haninge, Kommunal: 70%

Yrkesgymnasiet, Sollentuna, Friskola: 69%

Mitt i har endast valt att registrera skolor med tillräckligt statistiskt underlag. Det finns skolor med högre differens som inte presenterats på grund av att underlaget är för litet.

Källa: SCB

Nationalekonomen Jonas Vlachos släppte 2018 en rapport som visade på att fristående grundskolor var betydligt mer generösa i betygssättningen än kommunala grundskolor.

– Betygsättningen på gymnasiet är mindre utredd, därför är det svårare att uttala sig om hur det ser ut där. Men gissningsvis är läget betydligt värre eftersom det finns färre spärrar på gymnasiet.

Friskolornas Riksförbund har valt att inte kommentera siffrorna då de inte tar hänsyn till andelen som har fått sänkt betyg jämfört med proven. Generellt är det färre elever som får sänkt betyg jämfört med nationella provet i hela landet.

För de 20 skolor som toppar listan över betygsskillnader i matematik är det väldigt få elever som har sänkts i förhållande till provresultatet i de kurser i matematik där det har hållits nationella prov under vårterminen 2018.

Fakta

Här skiljer det minst mellan provresultat och betyg

Södra Latins gymnasium, Södermalm, Kommunal: 6,6%

Franska skolan gymnasium, Norrmalm, Friskola: 8,9%

Östra Reals gymnasium, Östermalm, Kommunal: 11,5%

Norra Real, Norrmalm, Kommunal: 13,6%

Åva gymnasium, Täby, Kommunal: 14,6%

Sthlm Transp & Fordon, Skärholmen, Kommunal: 15,6%

Drottning Blankas gymnasieskola, Johanneshov, Friskola: 16,2%

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna, Friskola: 16,7%

S:ta Ragnhildsgymnasiet, Södertälje, Friskola: 17%

Källa: SCB

Regeringens satsningar räcker inte enligt forskaren

Regeringen vill nu införa central rättning av de nationella proven och Skolverket har planer på att digitalisera dem. Men Jonas Vlachos tro inte att det är en lösning. Det är ett sätt att komma åt problem med lärare som sätter för höga resultat på proven, men en stor del av problemet är skillnader mellan betygen och provresultat.

Han menar att man behöver normera betygssättning för att komma åt problemen, alltså i högre grad binda betygen till resultaten på nationella proven.

En annan lösning är att se de olikvärdiga betygen som ett problem för högskoleantagningen istället för gymnasieskolan. Om betygen spelade mindre roll vid ansökningen skulle det inte vara samma behov av likvärdiga betyg.

– Vi kan strunta i att betygen är olikvärdiga. Det har vi gjort i ett kvartssekel så det kanske funkar i ett kvartssekel till, säger Jonas Vlachos.


Granskningen baseras på skillnaderna mellan gymnasieelevers betyg och resultat på nationella proven för elevernas högsta kurser i matematik och engelska. Statistiken är sammanställd av SCB för Svenskt Näringsliv och avser avgångselever vårterminen 2018.

I statistiken finns ett bortfall med nationella provresultat som inte finns registrerade hos SCB. För var tredje klass är det färre än 50 procent av eleverna som har inrapporterade resultat, för var sjätte klass är det färre än 10 procent som har inrapporterade resultat.

Totalt har 164 gymnasieskolor i Stockholm granskats.