Skola kräver mer pengar

Lärarna Christer Berglund, Ulf Wahlström och Andreas Nuottaniemi tycker att Kvarnbergsskolan har blivit åsidosatt ekonomiskt av kommunen.anna z ek
Lärarna Christer Berglund, Ulf Wahlström och Andreas Nuottaniemi tycker att Kvarnbergsskolan har blivit åsidosatt ekonomiskt av kommunen.anna z ek
Kvarnbergsskolan lägger pengar på resursklasser – medan andra skolor köper in teknisk utrustning.

”Vi vill att kommunen ser över hur de ekonomiska resurserna fördelas” skriver skolans personal till kommunen.

Personalen på Kvarnbergsskolan har fått nog av vad de kallar för kommunens skeva prioriteringar.

På skolan går många elever som läser svenska som andraspråk. Men den del av skolpengen som är öronmärkt för detta ämne, går till alla elever i kommunen – även till de skolor där en mycket mindre andel av eleverna läser ämnet.

– Är tanken att pengar ska tas från våra nyanlända flyktingbarn och istället gå till barn med stabila familjeförhållanden? undrar skolans medarbetare.

Även andra delar av skolbudgeten kan fördelas bättre, anser de. Forskning visar att elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når bättre studieresultat med fler lärare och mindre klasser.

Det handlar om elever vars föräldrar är studieovana eller barn med utländsk bakgrund. I många kommuner i länet får dessa elever en högre skolpeng.

Så ser det inte ut i Värmdö – här får alla skolor samma summa per elev.

Förra året utredde Värmdö kommun frågan om differentierad skolpeng. Finansieringsnämnden för utbildning föreslog att 1,3 procent extra, eller sex miljoner kronor, av skolpengens totala budget skulle gå till Kvarnbergsskolan och Munkmoraskolan som har flest elever med denna sociala bakgrund. Förslaget fick nej i kommunfullmäktige i december förra året.

– Vi upplever att vi redan har en typ av differentierad skolpeng. De yngre årskurserna får en högre summa. Men det är mycket möjligt att man måste se över det här och att Kvarnbergsskolan har en högre belastning. Då får vi ju ompröva frågan inför budgeten för 2014, säger Marie Bladholm (M), ordförande i finansieringsnämnden för utbildning.

skolan känner sig också åsidosatt när det kommer till den utlovade renoveringen, som har skjutits upp. De senaste åren har lokalerna haft vattenläckor, temperaturen har flera gånger legat på under 15 grader och det finns mögel i personalrummen.

– Vi har vetat om renoveringsbehovet, men att arbetsmiljön skulle vara så pass tuff som de beskriver i sitt brev är inte acceptabelt, säger Marie Bladholm.

De olika kraven och frågorna har nu hamnat på rätt enhet.

– Vi tar seriöst på det här och har svarat på brevet, säger Max Ljungberg (MP), utbildningsstyrelsens ordförande.

Utbildningsstyrelsen vill göra ett studiebesök på skolan tillsammans med finansieringsnämnden för utbildning. Medarbetarna är nöjda med den snabba reaktionen.

– Men det återstår att se vad som händer, säger läraren Christer Berglund.

Fakta

Personalens krav på kommunen

Att kommunen ser över hur ekonomiska resurser fördelas i kommunen – de som har det socioekonomiskt sämst ska inte dra det kortaste strået.

En omedelbar och rättvis omfördelning av skolpengen som är öronmärkt för svenska som andraspråk.

Att kommunen ska säkerställa att barn och ungdomar från de mindre bemedlade samhällsklasserna inte blir bortprioriterade för att de inte företräds av aktiva föräldrar.

Att alla skolor får tillgång till samma tekniska utrustning.

Att renoveringen påbörjas nu.