7 av 10 ekonomer fick högre betyg än provresultat

Tumba gymnasium Rönninge Gymnasium
Tumba gymnasium och Rönninge gymnasium. Studentutspringet på bilden är en arkivbild.
Glädjebetyg eller inte?
Det är stor skillnad mellan provresultaten i nationella provet och slutbetygen på gymnasieskolorna.
På både Tumba gymnasium och Rönninge gymnasium fick 7 av 10 studenter på de ekonomiska programmen högre slutbetyg i matte än vad de presterade på det nationella provet.

Medan knappt 89 procent av eleverna på Atleticagymnasiet på Kungsholmen fått högre betyg än resultat på nationella proven så är det bara 3,2 procent av eleverna på Djurgymnasiet i Liljeholmen som fått högre betyg än resultat. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Botkyrka och Salem

Även i Botkyrka och Salem skiljer sig skolornas provresultat på nationella provet från slutbetyget. Ibland kraftigt. (Se faktarutan)

Vi satsar jättemycket på lovskolor

Alf Solander, rektor på Tumba gymnasium

Tumba och Rönninge

På Tumba gymnasium fick 53 procent av studenterna högre slutbetyg i matte än resultatet på nationella provet visar siffrorna från SCB. Och i engelska handlar det om 16 procent som fått högre betyg. På Rönninge gymnasium är motsvarande siffror 52 procent i matte och 38 procent i engelska.

Alf Solander

Alf Solander rektor på Tumba gymnasium berättar att cirka 85 av eleverna som tog studenten förra året gick i lovskola för att få bättre betyg i matte. Cirka 60 av dem klarade också att läsa upp betyget säger han. Foto: Lindamarielouise

7 av 10 elever på ekonomi

På båda gymnasierna märker de ekonomiska programmen ut sig när det gäller mattebetyget. På båda gymnasierna fick 7 av 10 studenter på de ekonomiska programmen våren 2018 högre slutbetyg i matte än vad de presterade på det nationella provet.

– Det är en hög siffra, konstaterar Jan Ferm som är rektor på Rönninge gymnasium.

Rektorn: Elever går framåt

Men det handlar inte om att Rönninge gymnasium sätter glädjebetyg enligt Jan Ferm. Rektorn påpekar att elever kan gå framåt från tidpunkten för det sista nationella provet till att slutbetyget sätts. Ibland med hjälp av stödinsatser.

– Sedan måste vi lita på lärarnas förmåga att se elevens totala kunskaper i ämnet utanför det nationella provet, säger han.

Tumba gymnasium

Elever på Tumba gymnasium firar studenten. Foto: Anders Björklund/arkiv

År för år

Jan Ferm framhåller också att statistiken skiljer sig åt från år till år. Men han vill inte avfärda några siffror som ointressanta.

– Vi har som målsättning att det skall finnas ett tydligare samband mellan resultat på nationella provet och kursbetyget, säger han.

rönninge gymnasium, salem

Rönninge gymnasium. Foto: Karin Schultz

”Satsar på lovskolor”

Även Alf Solander som är rektor på Tumba gymansium pekar på att eleverna kan gå framåt efter att de nationella proven gjorts.

– Vi satsar jättemycket på lovskolor. Självklart ger vi eleverna en extra chans att klara betygen i kurserna matematik, engelska eller svenska, om de skulle ha misslyckats i nationella proven eller i slutbetyget.

Läser mycket

En lovskola i matte består av 35 timmar extra undervisning.

– Det är ungefär 35 procent av den totala kurstiden på ett läsår, säger Alf Solander.

Men att 7 av 10 inrapporterade studenter på ekonomiska programmet fick högre slutbetyg än vad nationella provet visade?

– Jag kan inte veta exakt varför det är så här. Men ekonomistudenterna är oerhört ambitiösa och har bland den lägsta frånvaron på skolan. Får de en chans att höja betyget så tar de den, säger Alf Solander som även han framhåller lärarens totala bild av en elev.

Han fortsätter:

– Sedan är det inte så stor sak om man höjer från exempelvis ett C till ett B. Men går eleverna från C till A så kan det finnas skäl att reagera, säger han.

Skolverket reagerar på skillnader

Skolverket reagerar dock på skillnaderna mellan skolorna i Stockholms län. Att det skiljer sig så mycket mellan skolorna kan vara ett tecken på ojämlik betygsättning menar myndigheten.

– Vi ser vissa tecken på att betygssättningen inte fungerar som den ska, ett av de tecknen är skillnader mellan betyg och resultat på nationella proven. Att det skiljer sig från år till år är inte konstigt eftersom proven kan vara olika svåra men när det är stora skillnader mellan skolor för samma år, då eleverna alltså gjort samma prov, är konstigt, säger Christina Sandström som är enhetschef på enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik på Skolverket.

Fakta

Högre slutbetyg - skola för skola

Tullinge gymnasium

Matte: 36 procent

Engelska: 18 procent

Sankt Botvids gymnasium

Matte: 49 procent

Engelska: 43 procent

Tumba gymnasium

Matte: 53 procent

Engelska: 16 procent

Rönninge gymnasium

Matte: 52 procent

Engelska: 38 procent

Hela länet (164 skolor)

Matte: 37

Engelska 21

Friskolor i länet

Matte: 42

Engelska: 25

Kommunala skolor i länet

Matte: 33

Engelska: 18

Fotnot: Siffrorna visar hur stor andel av eleverna som fick högre slutbetyg i matte och engelska än resultatet på sista nationella provet i högsta kursen. Skyttbrinks gymnasium och Gullviva gymnasium hade under 30 inrapporterade resultat i ämnena och har valts bort i denna statistik.

Granskningen baseras på skillnaderna mellan gymnasieelevers betyg och resultat på nationella proven för elevernas högsta kurser i matematik och engelska. Statistiken är sammanställd av SCB för Svenskt Näringsliv och avser avgångselever vårterminen 2018.

I statistiken finns ett bortfall med nationella provresultat som inte finns registrerade hos SCB. För var tredje klass är det färre än 50 procent av eleverna som har inrapporterade resultat, för var sjätte klass är det färre än 10 procent som har inrapporterade resultat.

Totalt har 164 gymnasieskolor i Stockholm granskats.

Källa: Statistiska centralbyrån