Lågstadiesatsningen stor flopp i Haninge

Haninge tvingas återkrävs på nästan 75 procent av lågstadiesatsningen.
Haninge tvingas återkrävs på nästan 75 procent av lågstadiesatsningen.
Lina Axelsson Kihlbom, grundskolechef i Haninge.
Lina Axelsson Kihlbom, grundskolechef i Haninge.
Tobias Hammarberg (L)
Tobias Hammarberg (L).
Haninge kommun återkrävs på 72 procent av Lågstadiesatsningen, i särklass störst del av alla Stockholmskommuner. Detta sedan Haninge bara rekryterat hälften så mycket skolpersonal som man sade till Skolverket att man skulle göra inför läsåret 2015/2016.

Haninge har lägre lärartäthet än både riks- och länssnittet, och regeringens nya lågstadiesatsning på två miljarder för det gångna läsåret var en åtgärd att öka just personaltätheten i förskolan och i årskurs 1-3 i kommuner likt Haninge.

Men nu visar det sig att Haninge misslyckats stort med att utnyttja reformen. Bara hälften av den personal man redovisade att man skulle anställa under läsåret har anställts.

Haninge kommun skulle enligt sin ansökan till Skolverket nyanställa 31,2 personer, bland dem 25 lärare. Men man slutade på bara 14,25 nyanställda.

Tvingas betala tillbaka 72 procent

Nu tvingas Haninge betala tillbaka 11 miljoner kronor av den ram man fick på 15,3 miljoner kronor, 72 procent av bidraget. Ingen annan Stockholmskommun är i närheten av att behöva betala tillbaka så stor del.

Att börja anställa samma dag som regeringens beslut kom för två år sedan vågade vi inte.
Lina Axelsson Kihlblom

Även om 95 procent av kommunerna uppgett att de haft svårt att rekrytera, är det många kommuner i Stockholm som lyckats betydligt bättre än Haninge.

Lina Axelsson Kihlbom, grundskolechef i Haninge.

Lina Axelsson Kihlbom, grundskolechef i Haninge.

Huddinge, Nacka, Tyresö och Södertälje är exempel på kommuner i södra länet där det gått betydligt bättre att leva upp till det man sagt.

Varför lyckades då Haninge bara nyanställa hälften av den personal man sade att man skulle plocka in?

Lina Axelsson Kihlblom, grundskolechef i Haninge, menar att hon medvetet valde en försiktig väg kring bidraget för läsåret 2015/16, och inte ville chansa med pengar som kanske inte skulle komma.

Jag förstår att man vill avvakta tills man får pengarna, men samtidigt kan man ju anta att man får pengarna och på så sätt tidigare påbörja anställningsprocessen.
David Westerholm, Skolverket

– Att börja anställa samma dag som regeringens beslut kom för två år sedan vågade vi inte. Vi anställde först när vi hade giltigt beslut på hur mycket pengar vi skulle få. De personer vi ska anställa ska jobba rätt länge här, då ska man inte behöva backa och sparka. Tänk om vi bara fått hälften av pengarna vi anställt för och byggt underskott i vår budget? säger hon.

David Westerholm på Skolverket säger att det låter som att Haninge missförstått processen.

– Jag förstår att man vill avvakta tills man får pengarna, men samtidigt kan man ju anta att man får pengarna och på så sätt tidigare påbörja anställningsprocessen. Som kommun kanske man inte riktigt tagit till sig den biten, säger han.

Pengar betalades ut sent

Han medger dock att utbetalningen för läsåret 2015/16 skedde sent.

– Det var en sen förordningsändring som gjorde att bidraget för 2015/16 blev utbetalt lite senare än vi velat och det kan ju påverka huvudmännens agerande. Vi betalar ut pengarna så fort det går, men vi kan inte råda över processen, säger David Westerholm.

Ser ni det som ett misslyckade för kommuner som till exempel Haninge, där man behöver betala tillbaka så mycket pengar?

– Man har kanske haft olika förutsättningar att anställa, och man har säkert haft ambitionen att använda mer pengar. Men vi på Skolverket har ingen åsikt om huruvida en kommun lyckats eller inte, säger han.

Lina Axelsson Kihlblom menar att det varit alltför oklart rättsläge och majoritetsläge i riksdagen för att hon skulle agerat tidigare.

– Man har ju inte vetat om samma regering skulle sitta nu som för två år sedan. Vi sprang inte förrän vi hörde signalen. Vi ska inte chansa på löften. Men det är inte så att vi står här och skäms nu, det här stödet kommer ju fortsätta år för år, säger hon.

 

Tobias Hammarberg (L).

Tobias Hammarberg (L).

– Det vore väl konstigt att anställa innan beskedet kom? fortsätter Lina Axelsson Kihlblom.

Men inga andra Stockholmskommuner har varit så försiktiga som Haninge i rekryteringen? Och de tycks ha dragit vinstlotten?

 – Att chansa behöver inte vara att dra vinstlotten. Vi läser varje vecka om nya statliga insatser i skolan. Men det tar tid att rekrytera, det ska göras noggrant och ordentligt. Det var först när vi hade beskedet som vi visste att vi kunde trycka gasen i botten, säger Lina Axelsson Kihlblom.

”Tycker synd om Haninges elever”

Haninge kommun fick beskedet om sin ram i december 2015.

Totalt i landet är det en tiondel av bidraget, 205 miljoner kronor, som betalas tillbaka från de svenska kommuner, eftersom man inte lyckats med det man sagt.

– Det är ju inte bra, men det speglar ju hur det ser ut. Det är svårt att anställa i den lärarbrist som finns i landet, säger David Westerholm på Skolverket.


Läs mer: Ingen riktad satsning på lärarsekreterare i Haninge


Av de Haninge rekryterade var det främst utbildade lärare man tog in.

Jag tycker synd om Haninges elever som inte får ta del av satsningen.
Tobias Hammarberg (L)

– Vi ska inte bara ta in en människa från gatan. Vi ska förstärka undervisningen i klassrummen. Vi behöver inte fler vaktmästare, vi behöver bättre kvalitet för de elever som behöver det mest. Sammanfattningsvis har vi anställt över 20 extralärare, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Tobias Hammarberg, Liberalernas gruppledare i Haninge och andre vice ordförande i grund- och förskolenämnden, tycker att det politiska styret (S, MP, C) helt misslyckats med att utnyttja satsningen. Han är ”förfärad” att så mycket pengar förblivit oanvända, säger han.

– Här har det skjutits till pengar från staten, en stor satsning, som absolut skulle gjort skillnad i våra verksamheter. Jag tycker synd om Haninges elever som inte får ta del av satsningen, säger han.

Haninge får ny chans

Lina Axelsson Kihlbloms förklaring om försiktighet tycker han låter som en efterhandskonstruktion, säger han.

– Tittar vi på andra statsbidrag så har vi ju valt att utnyttja dem. Rent logiskt låter det som ett konstigt resonemang att vara extra försiktiga med just detta bidrag, säger han.

Haninge får dock en ny chans. Regeringen har avsatt pengar fram till 2020, och ansökan för 2017/18 kommer att genomföras under våren. På sikt, när modellen etablerats och fungerar, vill regeringen att medlen ska fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget.

I riket i stort har knappt 3 000 personer, varav drygt 1 300 lärare, nyanställts av skolorna med hjälp av lågstadiesatsningen.

Bidraget har också möjliggjort att låta redan anställda gå upp i arbetstid. När dessa personer räknas in har bidraget lett till knappt 4 000 heltidstjänster. Av dessa är 1 322 lärare,  215 förskollärare, 271 speciallärare, 734 annan pedagogisk personal och 415 icke pedagogisk personal, som exempelvis vaktmästare.

I höst redovisas andra året

– Grundsyftet för bidraget har varit att öka lärarnas tid med eleverna i förskoleklass och upp till årskurs 3. Det skulle gå till personalförstärkningar. Man kan ju skapa mer tid med eleverna för lärarna genom att just anställa fler lärare, men också genom att anställa personer som kan göra administrativa uppgifter som frånvarorapportering , säger Mattias Ragert, pressansvarig på Skolverket.

För det innevarande läsåret, 2016/2017, har Haninge kommun ansökt om att bibehålla alla 22 heltidstjänster från 2015/16, samt ytterligare 2,5 heltidstjänster inom bidragsramen och ytterligare tre heltidstjänster utom bidragsramen. Ramen man fått för detta läsår ligger på 15,6 miljoner kronor.

I höst väntas Skolverket redovisa hur det gått för de andra kommunerna under reformens andra år, och om det återigen blir dags att betala tillbaka för vissa kommuner.