Mer pengar löser inte problemen tror politiker

Jelena Drenjanin
Skolpolitikern Jelena Drenjanin (M): "Det här året kommer vi ikapp."
Varför sparar ni på barnen? Det undrar läsarna efter Mitt i:s artiklar om besparingarna och de tuffa arbetsvillkoren för lärare och elever.
Nu ger skolpolitikern Jelena Drenjanin (M) sin bild av saken.
– Att bara säga att skolor som går back ska få mer pengar är ganska ansvarslöst, säger hon.

Under året har Mitt i Huddinge rapporterat om #skolkrisen, som handlar om besparingar och tuffa arbetsvillkor för lärare och elever. Till exempel har 14 av 24 kommunala grundskolor behövt spara totalt 18 miljoner kronor med start i år, eftersom de gick back förra året.

Läsarnas reaktioner kan sammanfattas med orden ”Varför sparar ni på barnen?”

Jelena Drenjanin (M) är ordförande i grundskolenämnden.

Då går det illa för kommunen

Jelena Drenjanin

Hennes utgångspunkt är att skolorna ska hålla den budget som de får, eftersom budgeten är baserad på hur många elever skolan har och vilka behov som finns på skolan.

– Om man skulle använda principen att alla människor som inte klarar sig på sitt försörjningsstöd skulle få mer pengar, då går det illa för kommunen. Att bara säga att skolor som går back ska få mer pengar är ganska ansvarslöst, säger Jelena Drenjanin.

Jelena Drenjanin

Jelena Drenjanin

Hon tar Annerstaskolan som exempel, som gick 4 miljoner back förra året trots att skolan fick 13 miljoner kronor extra för att det är en socioekonomiskt utsatt skola med cirka 500 elever.

– Där har mer pengar inte gett vare sig bättre resultat eller friskare lärare. Pengar i sig löser inte problematiken. Här krävs ett gott ledarskap. Skolan har haft flera tillfälliga rektorer. Nu har vi en jätteduktig rektor som har ett tufft uppdrag att vända skutan, säger Jelena Drenjanin.

Stabilare ekonomi nu

Enligt henne ser ekonomin överlag mycket bättre ut inför nästa år på de 14 skolor som sparar pengar.

– Det här året kommer vi ikapp. Jag tror inte att vi hamnar på något större minus inför nästa år, säger hon.

Huddinges skolpeng per elev ligger strax över länssnittet. Enligt Jelena Drenjanin lägger Huddinge mer pengar än andra kommuner i länet på till exempel skolmaten, lokaler och lärarlöner – och mindre på till exempel elevhälsan.

Fler sjuka lärare

Kommunen har också en haft fler sjuskrivna lärare än länssnittet, säger Jelena Drenjanin. Detta samtidigt som fack, föräldrar och pedagoger vittnar om tuffa villkor för lärarna.

Hur kan kommunen jobba för att få fler friska lärare ?

– Det handlar om att avlasta både fritidspersonal och lärare. I dag är det så lätt för en förälder att skicka ett mejl till en lärare på kvällen och det tar också tid för fritidspedagoger att pricka av barnen. Vi har börjat med ett digitalt närvarosystem som vi planerar att sprida på fler skolor, säger hon.

Kommunen har också genomfört flera förändringar för rektorerna.

Det här leder absolut till friskare personal

Jelena Drenjanin

– Det handlar om att ha intendenter som tar hand om ekonomin. Vi har också plockat bort ansvaret för skolplaceringar från rektorerna och utökat vår organisation förra året så att vi har två biträdande grundskolechefer, för att ge rektorerna mer stöd. Nu är vi en man kort där men vi kan se att rektorerna är nöjdare. Det här leder absolut till friskare personal.

Läs alla artiklar på mitti.se/skolkrisen.

Vet du mer? Tipsa Mitt i:s reporter.

Fakta

Statsbidrag täcker upp besparingar

I år har 14 skolor haft besparingskrav på totalt 18 miljoner kronor – det kan handla om både små och stora belopp per skola. Besparingarna görs framför allt genom att dra in på personal men skolans underskott kan även täckas upp av statsbidrag.

Enligt Jelena Drenjanin beror underskottet ofta på att skolorna inför ett läsår trodde att de skulle få fler elever än de faktiskt fick.

I budget för 2019 fick grundskolenämnden en uppräkning på 2,8 procent. Totalt ligger skolans budget på cirka 1,8 miljarder kronor.