Politiker och rektorer i Haninge pratar inte

Det brister i kommunikationen mellan rektorerna och skolpolitikerna i Haninge.
Det brister i kommunikationen mellan rektorerna och skolpolitikerna i Haninge.
Tobias Hammarberg (L).
Tobias Hammarberg (L).
Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.
Maria Fägersten (S), grund- och förskolenämndens ordförande i Haninge.
Rektorerna i Haninge vet inte vilka mål som styr verksamheten.
Rektorerna i Haninge vet inte vilka mål som styr verksamheten.
Det finns stora kommunikationsproblem inom Haninges skolverksamhet och det finns bristande förtroende mellan politiken och tjänstemännen. Rektorerna vet inte vilka mål som styr skolorna överhuvudtaget. Detta enligt en genomlysning som gjorts av grund- och förskolan i Haninge. Men när Mitt i ringer runt till rektorer är det få som instämmer i kritiken.

Rejäl klättring på ”Bästa skolkommun”-rankningen, allt fler nyanlända som klarar gymnasiebehörigheten och optimism från förvaltningshåll om att Haninges årskurs 9-elever ska rycka ifrån snittet för gymnasiebehörigheten i länet.

Mycket har varit uppåt i Haninges skolvärld i höst, men samtidigt visar nu en extern rapport att skolpolitikerna i Haninge och själva skolverksamheterna brister rejält i kommunikationen mellan varandra.

”Det som sticker ut när det gäller styrning och ledning av verksamheten är nämndens osäkerhet kring hur verksamheten styrs. Det råder en osäkerhet på nämndsnivå gällande om fattade beslut når ut i verksamheten”, skriver Public partner, den konsultfirma som gjort genomlysningen som nyligen godkänts av kommunen.

Alla tycks vara överens om att Haninge ska nå en mer likvärdig skola, men hur det ska gå till är desto mer oklart.

I stället beskrivs kommunikationen mellan skolpolitikerna och skolverksamheten som rent av dålig.

”Haningemodellen” inte levande längre

Politikerna får inte reda på vad som sker ute i skolorna, och alla intervjuade rektorer i genomlysningen utom en är tveksamma kring vilka mål som styr verksamheten överhuvudtaget.

Skolpolitikerna i Haninge undrar varför de inte får reda på vad som händer – men skolverksamheten förstår inte varför de måste informera dem.

Det är som att verksamheten inte förstår hur vi fattar beslut.

Politiker i skolnämnden intervjuad i rapporten

Haninge kommun hade ökande elevresultat från år 2009 fram till läsåret 2014/15. Sista året har dock resultaten statistiskt backat något vilket har förklarats av den stora gruppen nyanlända.

Men enligt konsulterna har Haninges skolverksamhet tappat den strategiska inriktning, populärt kallad ”Haningemodellen”, som gjorde Haninge rikskänt i Skolsverige för ett tiotal år sedan.

”Haninge har ett värdefullt arv som en framgångsrik skolkommun med fokus på höga förväntningar på eleverna – i dag finns inte denna strategiska inriktning levande på samma sätt i verksamheterna”, skriver Public partner i rapporten.

Det finns också ett glapp mellan vad nämnden tycker är viktigt och verksamhetens åtgärder. Kritiken är stundtals skarp.

”Jag tror inte ens att man tittar på mål och budget från kommunfullmäktige. Det är som att verksamheten inte förstår hur vi fattar beslut”, beskriver en politiker situationen i rapporten.

Genomlysningen pekar på att vi behöver centrala funktioner som behöver vara stödjande.

Maria Fägersten (S), grund- och förskolenämndens ordförande i Haninge

Rektorerna vet inte vilka mål som styr

Bland annat finns det en årsplan som skolnämnden tagit fram till rektorerna så att de ska förstå hur mål- och uppföljningssystemet ser ut.

Grund- och förskolenämndens ordförande Maria Fägersten (S) säger i rapporten att hon visat ”årshjulet” för rektorerna – men det finns ingen intervjuad rektor som känner igen bilden.

En skolpolitiker beskriver att man inte får några förslag från skolförvaltningen alls om förbättringar:

”Skulle vara glad om vi fick en massa idéer till oss om att utveckla verksamheten […] Men jag får inte en enda idé”.

Enligt rapporten saknas det självkritik inom skolverksamheten. Förvaltningen säger alltid att ”det är jättebra”, medan politikerna har en annan bild.

Det har blivit bättre sista året.

Rektor till Mitt i

Trots kritiken i rapporten, tycker grund- och förskolenämndens ordförande Maria Fägersten (S) att rapporten är ”väldigt bra”, säger hon.

– Jag är inte jätteförvånad. Jag har suttit i nämnden sedan 2008 och det finns mycket i rapporten som bekräftar en bild som funnits över en tid. Vi behöver förtydliga hur den politiska styrningen i Haninge får genomslag ute i skolverksamheten, hur den centrala förvaltningen ska vara ett stöd i att utveckla skolorna och hur vi ansvarar för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, säger hon.

Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.Maria Fägersten (S), tycker att genomlysningen är bra.

Maria Fägersten (S), grund- och förskolenämndens ordförande i Haninge, tycker att genomlysningen är bra för Haninges fortsatta arbete med skolan.

– Genomlysningen pekar på att vi behöver centrala funktioner som behöver vara stödjande.

Rektorer känner inte igen bilden

Maria Fägersten menar också att skolpolitikerna måste hitta sätt att nå ut:

– Så skolledarna för fram till personalen vad för beslut vi tar och vad vi har för målsättningar för våra elever i Haninge.

Målsättningen med Haninges elever har inte förändrats över tid, menar Maria Fägersten.

Var är substansen?

Rektor till Mitt i om påståendet från konsulterna att ”Haningemodellen” inte skulle vara levande längre

– Det är underligt att den uppfattningen finns. Det är i så fall ett glapp från vad vi från politiskt håll har för visioner, strategier och målsättningar och vad verksamheten upplever, säger Maria Fägersten.

När Mitt i ringer runt till rektorer i Haninge delar man inte bilden som kommer fram i rapporten.

– Jag upplever inte riktigt att vi inte vet vilka mål som styr, jag tycker att jag har en bra bild. Och det har blivit bättre sista året, säger en rektor.

En annan rektor säger såhär:

– Jag vet personligen vilka mål vi har. Grundskolechefen Lina Axelsson Kihlblom sitter ju i möten med politiker och informerar och jag har haft flera politiker på besök på min skola. Jag känner inte alls igen bilden, säger rektorn.

Kommunikationen är bra och tydlig?

– Ja, på utbildningsförvaltningen är den det.

Oppositionen beställde granskningen

Rektorn reagerar också på att konsultfirman alltså menar att den strategiska inriktningen om höga förväntningar på eleverna, Haningemodellen, ”inte är levande på samma sätt i dag”.

– Man undrar vem som kommit fram till det? Var är substansen? Det är jättesvårt att relatera till det påståendet, säger rektorn.

Man kan nog fråga sig var informationstappet sker.

Tobias Hammarberg (L), oppositionens gruppledare i grund- och förskolenämnden

En tredje rektor vi pratar med tycker också att det blivit bättre under året:

– Sedan kan man ha olika uppfattningar om vad vi ska informera skolnämnden om, man kan ju inte gå in på detaljnivå för varenda enhet för en skolnämnd.

Saknar ni stöd från centrala förvaltningen?

– Nej, jag tycker att vi rektorer har bra stöd. Även om vi är en växande kommun så känner jag till exempel att planeringen av nya skolor går jättebra.

Upplever du att inriktningen om höga förväntningar på eleverna inte är levande längre?

– Nej. Det som har skett är att kunskapskontrollerna är färre i dag, men det är för att vi insett att vi måste ha lagom antal kontroller så vi kan sätta in åtgärder. Man undrar ju vilka rektorer som intervjuats?

Rektorn medger dock att denne inte träffar politikerna lika ofta i dag.

– Skolnämnden har ju haft roterande nämndsammanträden i flera år ute på våra enheter, men det verkar ha minskat. Jag har inte haft något nämndsammanträde på min skola på tre fyra år.

Det var den politiska oppositionen som beställde granskningen.

Och Tobias Hammarberg (L), oppositionens gruppledare i nämnden, säger att det finns saker som skulle kunna vara bättre.

Tobias Hammarberg (L).

Tobias Hammarberg (L), oppositionens gruppledare i skolnämnden, tycker att han har god kontakt med Haninges lärare, men inte lika bra med rektorerna.

– Det finns ju klara och tydliga rekommendationer i rapporten. Man kan nog fråga sig var informationstappet sker. Om det är den centrala förvaltningen som inte uppfattar fullmäktigemålen klart och tydligt eller om det är mellan den centrala förvaltningen och skolorna som informationstappet sker.

Det framkommer att ni politiker saknar förslag från skolverksamheten på att utveckla verksamheten i Haninge, men att ni själva inte dyker upp på informationsträffarna?

– Jag som politiker får förslag från skolverksamheten, så jag tycker inte så. Och jag träffar lärare och hör mig för både i förskolan och skolan. Både via sociala medier, telefonkontakt, mejl och besök. Jag känner att jag har ganska god kontakt med lärare, men kanske inte med så många rektorer, säger Tobias Hammarberg.

Haninge presterar bra jämfört med likvärdiga kommuner

Det finns dock positiva saker i rapporten också.

Haninges meritvärden överstiger de förväntade sett till de socioekonomiska förutsättningarna, och kommunen ligger bra till resultatmässigt jämfört med liknande kommuner.

Ekonomin i skolan är de flesta inom Haninges skolverksamhet också nöjda med, och den centrala ledningsgruppen för förskolan i Haninge fungerar bättre och har en väl fungerande organisation, enligt rapporten.