Här satsas det mest och minst pengar på skolan

Enbackeskolan i Tensta,
Läraren Elsa Luthman i Tensta märker av extra resurser i skolan.
Stockholm stad betalade 2017 nästan 16 procent mer per elev i grundskolan än rekommenderad summa. Det är betydligt mer än de andra kommunerna i länet – där 19 av 26 kommuner lägger mindre än rekommenderat.
Det visar Mitt i:s genomgång.

Det är stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna i länet lägger på grundskolan, beräknat utifrån de lokala förutsättningarna. Det visar siffror som Mitt i har tagit fram med hjälp av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Majoriteten av kommunerna i länet spenderar mindre per elev än rekommenderat, den så kallade referenskostnaden.

Fakta

Så mycket satsar din kommun per elev

Procent mer eller mindre som kommunen satsade utifrån SKL:s rekommendation året 2017.

Vad menas med ”rekommendation”?

Enligt siffror som kommunen rapporterar in beräknar SKL, Sveriges kommun och landsting, hur mycket skolan bör kosta per elev utifrån de förutsättningar som finns den specifika kommunen, den så kallade referenskostnaden.

Enligt Mona Fridell, ekonom på SKL, är referenskostnaden en modell, men inget facit. Genom att titta på siffrorna kan man dock få en bra nyanserad jämförelse.

Att en kommun inte lägger i nivå med referenskostnaden behöver inte vara synonymt med dåliga skolresultat, utan där spelar även andra faktorer in så som till exempel föräldrars utbildning och inkomst.

Källa: SKL

Av dem ligger Täby och Österåker i botten, och där larmar nu lärarfacken om en ohållbar arbetssituation och om köpstopp i många skolor.

Stockholm stad sticker ut i andra änden och lägger klart mest sett till vad SKL beräknar att skolan ska kosta per elev.

Stockholm lägger mest över rekommendationen

Här har staden under de senaste åren lagt mellan 12 och 18 procent mer per elev än rekommenderat, att jämföra med Täbys mellan 12 och 15 procent under.

Enligt Olle Burell (S), skolborgarråd i Stockholm stad under den gångna mandatperioden, handlar det om medvetna satsningar.

För oss har det inneburit att vi under flera år successivt har förbättrat skolresultaten.

Raija Ikonen, rektor Enbacksskolan i Tensta

– Den stora samhällsuppgiften är att bryta klyftor och då är skolan ett viktigt verktyg. Vi har satsat på högre lärartäthet, på att få en välriggad skolledning som har tid att vara pedagogiska ledare, vi har också jobbat med att få ett bättre elevhälsoarbete och att stärka relationen mellan hem och skola , säger han.

Rektorn positiv – facket kritiskt

Raija Ikonen, rektor på Enbacksskolan, en f-9-skola i Tensta, berättar att hon märker av att staden under en längre tid har satsat extra på skolan.

– Vi är medvetna om att vi har en bättre ekonomi i skolan än andra närliggande kommuner. För oss har det inneburit att vi under flera år successivt har förbättrat skolresultaten, säger hon.

Enbackeskolan i Tensta, rektor Raija Ikonen

Raijua Ikonen är rektor på Enbackeskolan i Tensta. Foto: Pekka Pääkkö.

Men från fackligt håll är tongångarna inte enbart positiva.

– Stockholm är en stor stad så det är stora variationer, men överlag upplever jag inte att vi har mer resurser eller mindre belastning på personal än andra. Mycket av pengarna kanske går till it-stöd, som skolplattformen, och annat som inte fungerar, säger Mats Sandgren, centralt fackligt ombud i Stockholm för Lärarnas riksförbund.

Mitt i har tidigare skrivit om kritiken mot skolplattformen som kostat 650 miljoner och att flera grundskolor förra året inte klarade att hålla budget.

Tuff ekonomi för Täbys skolor

Det är kärva tider i Täbys skolor. De kommunala skolorna förväntas gå mot 10 miljoner i underskott. Pengar som nu ska sparas in.

De två facken har inte sällan olika åsikter i sakfrågor men nu varnar båda för kännbara konsekvenser.

– Föräldrar kommer att upptäcka att det blir färre behöriga lärare, vikarier som inte sätts in, elever som får gå hem tidigare från skolan och att grupperna växer, säger Carolina Morell, ordförande i Lärarförbundet i Täby.

Carolina Morell och Lasse Gottfriedz representerar de två lärarförbunden i Täby. Foto: Erik Lejdelin

Enligt Carolina Morell sätter rektorerna inte in vikarier förrän läraren varit sjuk i tre dagar. Fram till dess förväntas kollegor täcka upp.

Så illa har det varit att elevassistenter och fritidspedagoger fått gå in som lärare.

Har ändå höga resultat

Täby är nästan sämst i landet när det kommer till lärartäthet. Ändå är skolresultaten fortfarande höga. Det är lärarna som får betala priset, menar facken.

– Vi är väldigt lojala mot våra elever och vårt yrke. Det är givetvis bra, men när man blir för lojal finns det stora risker att man bränner ut sig, säger Lasse Gottfriedz, ordförande i Lärarnas riksförbund.