Min lokala hjälte

Stora skillnader mellan Haninges skolgårdar

Tobias Hammarberg (L) i Haninges skolnämnd tycker att friskolorna behöver skärpa till sig och öka skolgårdarna.
Tobias Hammarberg (L) i Haninges skolnämnd tycker att friskolorna behöver skärpa till sig.
Tobias Hammarberg (L), andre vice ordförande i Haninges skolnämnd.
Tobias Hammarberg (L), andre vice ordförande i Haninges skolnämnd.
Dalarö skola i Haninge.
Arkivfoto: Dalarö skolas skolgård
Haninges skolgårdar får underbetyg. Nu når de inte längre upp till den rekommenderade minstanivån om 30 kvadratmeter per elev. Men det är de fristående skolgårdarna som kraftigt drar ner snittet.

Det är SCB som tagit fram nya siffror på uppdrag av Boverket, som genomfört den första nationella kartläggningen av skolbarnens utemiljö.

Och utvecklingen i Haninge går åt fel håll.

Siffrorna från läsåret 2016-17 visar att Haninge för första gången inte når upp till den rekommenderade minstanivån 30 kvadratmeter per elev.

I praktiken handlar det om att ju mer Haninge byggs ut, desto mindre blir skolgårdarna.

Men det är stora skillnader mellan skolorna. Det är de fristående grundskolorna i Haninge som snålar med skolgårdsutrymme.

Trångt på friskolorna

De kommundrivna skolorna när över den rekommenderade minstanivån, och har 31,14 kvadratmeter friyta per elev.

Men på de fristående skolorna får eleverna bara 19,84 kvadratmeter skolgård, vilket drar ner Haninges siffror.

Mitt i har sökt Haninge kommuns skolförvaltning för en kommentar.

Tobias Hammarberg (L), politiska oppositionens gruppledare i skolnämnden i Haninge, säger.

–  Jag förstår att byggherrarna vill bygga så mycket bostäder som möjligt, men vi som kommun måste stå upp för kraven.

Men diskuterar ni skolgårdarna vid Haninges friskolor?

– Vi får inte se ritningarna i nämnden. Det är på förvaltningsnivå som bedömningen görs. Det är inte bra när friskolorna inte tar in skolgårdar i sina beräkningar. Men vi har inget att säga till om så länge friskolorna i Haninge följer lagen.

Viktigt med utformning

Tobias Hammarberg tycker det är viktigare att titta på utformningen än storleken, säger han.

– Det viktigaste är att det finns utrymme att göra roliga saker. Det finns skolgårdar som egentligen bara är stora asfaltsplattor. Men fortsätter skolgårdarna att bli mindre och mindre, så är det jätteallvarligt.

Behöver friskolorna skärpa till sig?

– Ja, jag tycker det.





Fakta

Såkolgårdarna i Haninge

Läsår och kvadratmeter friyta per elev för de senaste tre läsåren i Haninge:

Total friyta per elev:

2016-17: 29,32 kvm

2015-16: 30,96 kvm

2014-15: 31,63 kvm

Friyta per elev i Haninges kommunala grundskolor:

2016-17: 31,14 kvm

2015-16: 32,83 kvm

2014-15: 33,36 kvm

Friyta per elev i Haninges fristående grundskolor:

2016-17: 19,84 kvm

2015-16: 21,06 kvm

2014-15 21,95 kvm

Källa: SCB/Boverket
Fakta

Så ser det ut i Stockholm

I  Stockholms län får de knappt 270 000 grundskoleeleverna 26 kvadratmeter var. På två år har ytan per elev i länet minskat med två kvadratmeter.

I Stockholms stad är skolgårdsytan ännu mindre, knappt 15 kvadratmeter per elev.

Det är att jämföra med Storumans kommun i Västerbotten där grundskoleeleverna har 148 kvadratmeter var.

Stockholm är det enda länet i landet som inte når upp till den rekommenderade minstanivån.

Näst sämst i landet är Uppsala med över 49 kvadratmeter per elev.

Källa: SCB/Boverket