Skolan kan tvingas spara 8 miljoner till 2018

Skolan
Vallentunas kommunala skolor måste minska kostnaderna med 8 miljoner innan årsskiftet.
Innan året är slut kan Vallentunas skolor tvingas strypa sina kostnader med 8 miljoner kronor. Kravet kommer efter att skolan spås hamna på minussidan i balansräkningen för 2017. Oppositionen anser att alliansen i stället bör skjuta till mer pengar för att möta stigande utgifter.

På barn- och ungdomsnämndens möte i förra veckan presenterades delårsrapporten för Vallentunas kommunala skolverksamheter. Prognosen visar att skolan tenderar att gå med 8 miljoner kronor i minus för 2017-års budget.

Därför har de styrande politikerna i nämnden gett skolförvaltningen i uppdrag att se över vad man kan göra för att minska kostnader i skolan.

Jag vill tro att förutsättningar är goda för att få en budget i balans.

Säger Johan Skog (M), nämndens ordförande.

Anser inte att det är ett sparkrav

Men att det skulle handla om ett besparingskrav anser inte barn- och ungdomsnämndens ordförande Johan Skog (M):

–  Man får nu vrida och vända på alla stenar. Alla har att förhålla sig till nämndens budget. Har man förbrukat mer resurser i början av året måste man bli mer restriktiv i slutet av året. Budget i balans är en grundprincip.

Man måste acceptera att skolor får gå minus.

Säger Thomas Arctaedius, gruppledare för S i barn- och ungdomsnämnden.

Beskedet får kritik av S

Exakt vilka åtgärder som ska få ner kostnaderna vill Johan Skog inte gå in på. Beslutet som fattades i nämnden får dock kritik av oppositionen som tycker att beskedet kom utan någon förvarning.

– Vi blev lite chockade över att alliansen hade kommit fram med att lägga ett sparkrav när det är så lite tid kvar på året. Det känns ogenomtänkt. Skolan är vår viktigaste verksamhet i kommunen och den behöver få mer pengar, säger Thomas Arctaedius, gruppledare för S i barn- och ungdomsnämnden.

Johan Skog är av en annan uppfattning:

– Skolan är den största budgetposten i kommunen. Vi har löpande under året diskuterat i nämnden att de ekonomiska förutsättningarna är tuffa. Men sen hade ingen väntat sig att siffrorna skulle se ut så här. Jag vill tro att förutsättningar är goda för att få en budget i balans och det betyder att alla nu måste kvala upp armarna, säger Johan Skog.

Stigande lärarlöner pressar upp kostnaderna

Orsaker som kan få budgeten att gå i taket beskrivs i skolans delårsrapport i huvudsak beror på att lärarlönerna ökar i snabbare takt än vad man ger i kompensation till de olika skolenheterna. Det statliga bidraget som delas ut för att höja förstelärarnas löner och bristen på anställningsbara lärare pressar upp lönekostnaderna.

– Vi har hela tiden sagt att det behövs mer pengar till skolan. Man måste acceptera att skolor får gå minus. Procentuellt sätt för hela skolbudgeten är 8-10 miljoner kronor inte mer än några procent. Men för skolan är det mycket pengar som behövs till att anställa fler lärare och special pedagoger och ge resurser till barn med särskilda behov, säger Thomas Arctaedius.