Halva skolan revs – nu måste den byggas ut

Här tuggar sig grävmaskinen in i Västertorpsskolans tidigare klassrum.
Här tuggar sig grävmaskinen in i Västertorpsskolans tidigare klassrum.
För tio år sedan revs stora delar av Västertorpsskolan – för att ge plats till bostäder.
I dag är skolan fullproppad av elever och måste byggas ut för drygt 100 miljoner kronor.
– Nu önskar man att de tidigare lokalerna fått vara kvar, säger rektor Barbro Engeflod.

Rektor Barbro Engeflod visar runt på Västertorpsskolans skolgård. Det är rast och gården är fylld av elever som spelar fotboll och leker.
I dag går 550 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 6. Tre av klasserna, plus fritidsverksamheten, inryms i den skolpaviljong som staden var tvungen att ställa upp 2014 för att få fler platser.
– Och nu är även paviljongen fullproppad, det är trångt i varje vrå, säger Barbro Engeflod.

Västertorpsskolan

När hon började som rektor på Västertorpsskolan 2007 var läget ett annat. Skolan hade bara 168 elever och det var redan bestämt att flera lokaler skulle rivas.

– Skolan hade dåligt rykte. Det var ett tufft område, och det var mycket stölder och förstörelse på skolan. Det var kämpigt i början, men det var bara att kavla upp ärmarna och jobba hårt för att få skolan att fungera som vi ville, säger Barbro Engeflod.

Sedan dess har den negativa trenden brutits och antalet elever har ökat för varje år.
– Vi har ambitiösa och duktiga lärare och jättefina elever. Alla trivs här och skolan har blivit populär. Vi får ansökningar inte bara från området utan även utifrån. Men tyvärr måste vi tacka nej till många på grund av bristen på lokaler, säger Barbro Engeflod.

Som Lokaltidningen Mitt i berättat har utbildningsnämnden nu beslutat att skolan ska byggas ut för att kunna ta emot ytterligare 300 elever.
Projektkostnaden uppgår till drygt 100 miljoner kronor. Det kan ställas mot att det bara gått tio år sedan tre av Västertorpsskolans fem skolbyggnader revs.

Orsaken till rivningen var att staden ville utöka ett planerat byggprojekt från 120 till 200 lägenheter.
Hägerstens stadsdelsförvaltning, som då hade ansvaret för skolorna, var med på noterna. Skolan stod med tomma lokaler, och man hade svårt att hitta andra hyresgäster. Elevantalsprognosen för åldrarna 6-12 år visade att antalet elever inte skulle öka märkbart fram till 2013. Och de 400-500 bostäder som sammanlagt planerades i Västertorp bedömdes bara generera ett behov av 100 fler skolplatser.
Det skulle räcka med en skola för cirka 300 elever och 4-6 förskoleavdelningar, menade förvaltningen. Genom att integrera förskolan in lokalerna skulle man också kunna utnyttja lokalerna flexibelt i framtiden.
Men så blev det alltså inte. Skolan blev för trång.
– Rivningen var ett misstag, det är bara att medge. Men jag är glad över att vi behöll skolan, och inte lade ner den som vissa tyckte, säger Abit Dundar (L) som redan då satt i stadsdelsnämnden.

Hela stadsdelsnämnden röstade ja till bostadsbygget, med undantag för Miljöpartiet som ville spara en av byggnaderna på skolgården.

I stadsbyggnadsnämnden var utfallet likadant när beslutet togs i juni 2006. Enbart Cecilia Obermüller (MP) gick på tvärs mot den övriga nämnden och reserverade sig.
– Jag tyckte att det kändes konstigt att riva flera skollokaler samtidigt som det skulle bli fler lägenheter. Det är jätteviktigt att det finns en helhet i planeringen.

Skolborgarrådet: ”Rivningen är sorglig”

– Vi vill att skolan ska vara en resurs för lokalsamhället och kännas som skolan mitt i byn, säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

– Vi  måste bygga 50 nya  skolor fram till 2040, säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Skolborgarrådet Olle Burell (S) kallar skolrivningen i Västertorp för sorglig.
I dag flaggar man för att det behöver byggas 50 nya skolor i Stockholm fram till 2040.
Men kritiker varnar för att staden fortsätter att göra misstag i planeringen.
Olle Burell förstår att det var ekonomiskt svårt att stå med tomma lokaler, men han tycker ändå det var synd att politikerna inte hade mer is i magen i fallet Västertorp.
– Det var väldigt sorgligt och bidrar till den akuta situation vi har i dag, säger han.
Han säger att det tidigare också fanns en övertro på privata alternativ, och att Stockholms stad började göra sig av med skollokaler när friskolorna var som starkast. Dessutom såldes den bästa marken ut till bostadsbyggen.
– De tomter som finns kvar att bygga skolor på är vattensjuka, eller så måste man spränga mycket, det blir väldigt kostsamt.

Enligt de styrande måste det byggas 50 nya grundskolor fram till 2040. Samtidigt varnar oppositionen för att man inte är tillräckligt på tårna. Liberalerna har kritiserat majoriteten för att inte hittills ha planerat in en enda skola i detaljplanerna för Telefonplan, som på sikt ska byggas ut med flera tusen bostäder.
Olle Burell håller med om att det behövs skolplatser där.
– Det är ett område vi fortsätter att leta i. Vi vet att vi behöver få fram 4-5 nya skolor i Hägersten, säger han.

Paviljonglösningar kommer att fortsätta att finnas i staden på kort sikt, eller att man hyr in sig i befintliga kontorshus, vilket planeras i fastigheten Kilaberg i Kransen/Aspudden.
– Men långsiktigt är det ju bäst med en skola mitt i byn, med klassisk bra skolgårdsmiljö. Byggnaden i sig är oerhört viktig för den pedagogiska utvecklingen.

Fakta

Västertorpsskolan var norra Europas elevtätaste skola

Västertorpsskolan ritades av arkitekten Stig Åkermark och invigdes 1951.

Skolan byggdes för 1 100 elever i årskurs 1-9 och var i början av 1960-talet Norra Europas elevtätaste skola.

Västertorpsskolan har ett högt kulturhistoriskt värde och är grönklassad, vilket är den näst högsta nivån i Stadsmuseets klassificering. Både stadsmuseinämnden och skönhetsrådet motsatte sig rivningen.

Tre av skolans byggnader samt en förskolebyggnad revs 2007. I skolbyggnaderna fanns bland annat klassrum, aula och kök, samt en vaktmästarbostad.

00ba3656-3b9aca00-0-l1010497

 

Källa: Stockholms stad, Wikipedia. Fotot på klockan: Tommy Högberg