Mot ett nytt liv i Sturebyskolan

Det blev en hel del skratt när reportern Pernilla Johansson och biträdande rektorn KJonas Wolbe slog sig ner för en pratstund med pojkarna.
Det blev en hel del skratt när reportern Pernilla Johansson och biträdande rektorn KJonas Wolbe slog sig ner för en pratstund med pojkarna.
Kazim Safari och Nemat Muhamadi får hjälp av slöjdläraren Björn Norström.
Kazim Safari och Nemat Muhamadi får hjälp av slöjdläraren Björn Norström.
Said Abbas Montazari skulpterar fram duvor med ett stämjärn. ”Duvan är symbolen för fred”, säger han.
Said Abbas Montazari skulpterar fram duvor med ett stämjärn. ”Duvan är symbolen för fred”, säger han.
Biträdande rektor Jonas Wolbe.
Biträdande rektor Jonas Wolbe.

På Sturebyskolan är det ont om plats, men gott om god vilja. Här blev ena halvan av biblioteket snabbt ett klassrum för 16 nyanlända elever som går i förberedelseklass.

I slöjdsalen är ett tiotal afghanska högstadiekillar fullt upptagna med att skulptera i trä.

Said Abbas Montazari skulpterar fram en fredsduva ur lindträet med hjälp av ett stämjärn. På samma träbit finns en duva till, men utan huvud.

– Det är krig och fred, duvan är symbolen för fred. Jag tänkte på mitt hemland där det är krig och en massa dödande, säger han.

Läraren Björn Norström går runt och hjälper till.

– Du kan fixa det där sedan om du vill. Det gör inget om det inte är helt slätt, säger han till en kille som oroar sig lite över ojämnheterna i träet.

Totalt går 16 killar i förberedelseklassen. Alla ensamkommande flyktingbarn.

Kazin Safari har varit fyra månader i Sverige och två månader på Sturebyskolan. Han talar redan bra svenska.

– Det är lätt att lära sig svenska om man kan engelska. Men jag blandar lite. Vissa meningar blir på svenska och andra på engelska, säger Kazin Safari.

Han reste genom tolv länder för att komma till Sverige. Nu bor han i ett jourhem i Östberga.

– Det är stor skillnad mot skolan i Afghanistan. Där hade vi matematik och engelska. Inte slöjd, bild och idrott som här. Här har vi en fotbollsplan! Och flickor och pojkar går tillsammans. Jag tror att det är bra, säger han.

Det är stor skillnad i elevernas utbildningsbakgrund.

– Jag måste erkänna att jag var lite orolig innan. De har så olika nivå. Fem var analfabeter när de kom. Nu kan de läsa och skriva på svenska, det är fantastiskt. Jag är väldigt glad och stolt, säger pedagogen Susan, som ansvarar för förberedelseklassen.

Hon är själv från Iran och talar persiska, vilket är likt dari som pojkarna talar. Därför kan hon tolka och hjälpa dem in i det svenska språket.

Killarna går i förberedelseklass, men tanken är att de som går i sjuan och åttan ska spridas ut i de vanliga klasserna efter påsklovet.

På Sturebyskolan går 1 100 elever och det är trångt. Skolan har redan lokalproblem, men lyckades ändå skapa plats.

– Vi har bara haft positiva erfarenheter. De är otroligt studiemotiverade och lär sig svenska fantastiskt fort. Det är klart att det är utmaningar och praktiska problem som hela tiden måste lösas. Men det är också viktigt för de andra eleverna att se verkligheten bakom det de läser om i medierna. Det är inte volymer, det är människor. Det handlar om barn som är som dem, säger Jonas Wolbe.

Fortfarande är det lite knepigt för de nyanlända att få svenska kompisar. Nu har killarna börjat äta samtidigt och sprider ut sig bland de andra eleverna. Till förmiddagsrasten har Susan förberett intervjufrågor som eleverna ska kunna mötas kring.

– Det är inte så lätt för de andra eleverna att ta kontakt heller, även om de vill, säger hon.

Fördelningen av nyanlända elever på skolorna i stadsdelen är ojämn. Grannskolorna i Enskede hade tills nyligen bara tagit emot en eller två nyanlända elever. På Östbergaskolan består över 10 procent av elevantalet av nyanlända elever.

I hela staden är det ett fåtal av de 140 skolorna som dragit lasset. Ett tiotal skolor tog hela ansvaret för de nyanlända, genom att ta emot minst 10 elever vardera.

Med nu ska staden få fler skolor att öppna portarna.

– Så kan vi inte ha det. Därför skickade vi ut tydliga politiska signaler under hösten att alla skolor i staden måste hjälpas åt. Gensvaret har varit positivt, säger Olle Burell.

Ytterligare 16 skolor startade förberedelseklass före jul.

Många skolor anger platsbrist som skäl till varför de inte tagit emot fler nyanlända. Hur ser du på det?

– Det är trångt, det är ett problem. Att bygga nya skolor tar tid. Därför har vi dammsugit staden på skoltomter där det finns plats för paviljonger och hittat 20 platser, säger Olle Burell.

Stockholms stad beslutade också att skolorna får frångå närhetsprincipen för att kunna ta emot nyanlända.

Regeringens utredare har föreslagit samma sak och att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli.

Utredaren förslår även att friskolorna ska kunna ta emot ett visst antal nyanlända, även om de har kö, vilket de inte kan i dag.

Skolor som startar en förberedelseklass får ett stimulansbidrag på 350 000 kronor från Stockholms stad.

På Sturebyskolan hoppas man kunna ta emot fler elever till hösten.

– Det handlar inte om att ta resurser från de andra eleverna, det handlar om att tillföra resurser, säger Jonas Wolbe.