Min lokala hjälte

Skolan väcker fina minnen

Iris Lindgren gick i Långbrodalsskolan på 1940-talet. ”Även min mamma, min moster och två av mina barnbarn har gått här”, berättar hon.
Iris Lindgren gick i Långbrodalsskolan på 1940-talet. ”Även min mamma, min moster och två av mina barnbarn har gått här”, berättar hon.
Långbrodalsskolan är en av tre pampiga skolor i söderort som fyller 100 år i år.

Älvsjöbon Iris Lindgren minns sin barndoms skola, där läraren aldrig var sjuk och där barnen fick bada i badkar var fjortonde dag.

Iris Lindgrens mamma började i Långbrodalsskolan 1918. Drygt 20 år senare gick hon själv i den pampiga skolan. Och två av hennes barnbarn har också gått där.

– Jag tyckte mycket om att gå i skolan, det var inget jag tyckte var trist, säger Iris Lindgren, som tillsammans med Leif Gidlöf och Knut Elander står bakom skriften ”Långbrodalsskolan 100 år – några axplock”.

Fast första skoldagen 1940 var inte så kul. Lilla Iris, 7 år gammal, gick ensam till uppropet eftersom hennes föräldrar jobbade. När hon kom till skolgården fanns det ingen hon kände igen i folkhavet, så hon vände om och gick hem igen.

På kvällen ringde klassläraren Gerda Levedal och uppmanade henne att komma nästa dag.

– Efter det skolkade jag aldrig en enda dag under min skoltid, säger Iris Lindgren.

Hon bodde bara en kilometer bort och brukade gå, cykla, åka skidor eller spark till skolan.

– Vår lärarinna Gerda undervisade i alla ämnen själv, även teckning och gymnastik. Hon var lugn och snäll, aldrig elak. Och hon var inte sjuk en enda dag, säger Iris.

På rasterna lekte Iris och hennes kamrater kull på skolgården, klättrade på berget intill och på vintrarna kastade de snöboll.

Hon minns också den lilla bassängen som fanns längst ner i skolan. Där fick barnen plaska och leka var fjortonde dag.

– Men först fick vi bada i små badkar och skrubba varandra på ryggen, säger Iris Lindgren som senare studerade till gymnastiklärare och syokonsulent och arbetade som skolledare i Huddinge.

Förutom Långbrodalsskolan firar även Örbyskolan och Enskedeskolan 100 år i år. Alla är ritade av arkitekten G A Nilsson. Han ritade även Midsommarkransens folkskola vid Södertäljevägen, som dock inte används som skola i dag.

Arkitekturhistorikern Martin Rörby har skrivit en bok om G A Nilsson och är fäst vid hans byggnader, inte minst skolorna som skapades vid en tid då småstugesamhällena i söderort växte fram.

– Då som nu befann sig Stockolm i en kraftig befolkningsutveckling. Man kan förvånas över vilken ambitionsnivå man mötte skolbehovet med då. Det är gediget, välgestaltat och fint utformat, säger Martin Rörby.

– Skolorna är stora och enkla, redan före funkisen. Ändå fanns en lekfullhet med fina portaler, lekfulla reliefer, spiror och lustiga ventilationshuvar på taket. Ofta gjort med en blinkning åt de barn som skulle gå i skolorna.

Martin Rörby menar att skolorna håller sig i 100 år till.

– De är robusta och de har varit så generella i utformningen att de har gått att anpassa efter nya läroplaner och undervisningsmetoder under hundra år.