Skolbarn hittade boaormen i Skarpnäck – en vecka innan polisen

Skarpnäcksbon Lovisa Igemo hittade boaormen redan första april.
Skarpnäcksbon Lovisa Igemo hittade boaormen redan första april.
I måndags fick polisen ett samtal om en död boaorm i en skogsdunge i Skarpnäck.
Nu visar det sig att den kan ha legat där ett tag.
– Jag hade inte en tanke på att ringa polisen, säger Lovisa Igemo.

Det var under måndagseftermiddagen tidigare i veckan som en polispatrull kallades till en skogsdunge i Skarpnäck efter att ha fått ett oroligt samtal.

Hundägaren som ringde hade stött ihop med stor orm i dungen när personen rastade sin hund.

Polisen tog kontakt med Skansen för att konstatera ormens art och tog sedan med den för kremering.

Legat där länge

Nu visar det sig att den meterlånga boaormen legat i skogsdungen under en längre tid. Redan första april hade skolbarn på Filosofiska skolan i Skarpnäck hittat ormen.

– Min dotter Tova berättade att hennes kompisar i skolan hade hittat en orm i skogen. En del sa att det var en phytonorm, andra att det var en skallerorm. Jag var tvungen att se vad det faktiskt var, säger Lovisa Igemo som bor i Skarpnäck.

På eftermiddagen när Lovisa Igemo skulle hämta dottern Tova på fritids gick de tillsammans till skogsdungen mellan Hemköp och Filosofiska skolan.

Ormen som låg död på marken bland träden var varken en phytonorm eller skallerorm utan en boaorm. Det kunde den zoologiska avdelningen på Skansen konstatera efter att Lovisa Igemo tagit en bild och skickat till dem.

– Jag fick svaret om att det inte var en svensk orm utan att det rörde sig om ett husdjur.

Skarpnäcksbon Lovisa Igemo hittade boaormen redan första april.

Husdjur utsläppt i det vilda

Skansens teori var att någon tröttnat på husdjuret och därför släppt ut den det vilda. Enligt mejlet som Lovisa Igemo fick är det inte helt ovanligt att folk som tröttnar på sina reptiler och låter dem dö en långsam och tråkig död.

– I och med att ormen var död och inte giftig hade jag inte en tanke på att ringa polisen. Jag tyckte mest att det var synd att man behandlar sin husdjur på det sättet, säger Lovisa Igemo.