ANNONS

Skolmatsal tom under ramadan

Zena Sermery, 16 år och Asme Afgub, 16 år i årskurs nio på Rinkebyskolan.
Zena Sermery, 16 år och Asme Afgub, 16 år i årskurs nio på Rinkebyskolan.
Zena Sermery, 16 år och Asme Afgub, 16 år i årskurs nio på Rinkebyskolan.
Zena Sermery, 16 år och Asme Afgub, 16 år i årskurs nio på Rinkebyskolan.
Den muslimska fastemånaden ramadan är igång och i Rinkebyskolan gapar matsalen nästan tom. För Zena Sermery och Asme Afgub i årskurs nio innebär det en tid för självreflektion och en utmaning.
Men åsikterna om barn borde fasta går isär.
ANNONS

Zena Sermery och Asme Afgub, båda 16 år går i årskurs nio på Rinkebyskolan. De tycker att man själv ska få bestämma när man är redo att börja fasta.

Zena Sermery började fasta redan när hon var åtta år. För henne är ramadans första dag jobbigast, att ställa om sig och inte äta eller dricka under dygnets ljusa timmar, i en månad.

– Mamma var kritiskt,  men jag är envis. Jag såg att andra i familjen inte åt och ville prova. Det blir som en utmaning – man tävlar mot sig själv.

För henne innebär det framför allt en tid då man kommer närmare gud och ser värden på ett nytt sätt.

– Jag sätter mig in i hur fattiga, som inte har mat, lever. Det blir en tid för eftertanke, säger Zena Sermery.

Asme Afgub, 16 år planerar att börja fasta till helgen. Hon brukar schemalägga fastan så att det inte infaller samtidigt som prov.

–  Det kan vara jobbig att fasta, jag blir väldigt törstig och trött.

När det blir för tungt brukar sömn vara ett sätt för tjejerna att ta sig igenom fastemånaden.

– Jag tittar också på klipp på nätet där folk äter, då känns det lite bättre. Under dagen kan man göra listor på vad man vill äta på kvällen, men sen när man får äta blir man mätt på ett glas vatten, säger Asme Afgub.

ANNONS

Efter 30 dagars fasta avslutas ramadan med en tre dagar lång fest.

– När fastan är slut känns det som att något försvinner, jag känner en slags sorg över att det är ett år till nästa gång, säger Zena Sermery.

Carina Rennermalm, rektor på Rinkebyskolan, berättar att skolmatsalen nästan är tom nu. Det beror främst på ramadan men också för att det är terminsslut.

– Vissa år har det varit förödande för elever som fastar när prov infallit under samma period. I år är det precis i slutet av terminen så det påverkar inte skolan lika mycket. Men de år då det infaller i samband med till exempel nationella prov kommer vi att behöva gå ut med information till föräldrarna om att fastan kan påverka barnets skolgång.

Fardosa Omar, talesperson för Islamiska förbundet i Järva, menar att barn inte borde fasta. Samtidigt medger hon att familjer väljer att tolka det olika.

– Barn, sjuka, gravida, de som reser eller ammar ska inte fasta. Det är svårt för barn att koncentrera sig på skolan, de ska vänta tills de är mogna och myndiga. Men sen är det upp till individer och familjer att avgör själv hur man ska förhålla sig. Kanske vill barn prova att fasta en del av dagen, för att träna och då kan det vara okej, säger Fardosa Omar.

Fakta

Ramadan

Många muslimer i Sverige fastar när solen är uppe och äter när solen har gått ner. Vissa muslimer som bor i norra Sverige, där solen ibland aldrig går ner, väljer i stället att sätta en tidsgräns eller följa andra tider, som de tiderna för solnedgång och soluppgång som gäller i Mecka.

Den fastebrytande måltiden efter solnedgången kallas för Iftar.

Ramadan infaller under den nionde månaden i den muslimska kalendern och flyttas fram cirka elva dagar varje år. Datumen varierar något utifrån olika beräkningar.

Fastan är en del av det som brukar kallas för islams fem pelare och ramadan är den stora fasteperioden som varar i en månad.