Skolorna frustrerade över snålsatsning

Lärarfacken larmar om att det måste satsas med på skolorna i Upplands-Bro.
Lärarfacken larmar om att det måste satsas med på skolorna i Upplands-Bro.
Upplands-Bro har de senaste åren lagt mindre pengar per elev i grundskolan än rekommenderat. I år väntas skolan gå back, och lärarfacket varnar nu för en ohållbar situation.
– Vi larmar och larmar om att det måste satsas mer på skolan, men det blir bara sämre, säger Sofia Wall, fackombud och lärare på Brunnaskolan.

Det är stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna i länet lägger på grundskolan, beräknat utifrån de lokala förutsättningarna. Det visar siffror som Mitt i har tagit fram med hjälp av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Stockholm stad sticker ut och lägger klart mest över vad SKL beräknar att skolan ska kosta per elev i respektive kommun, den så kallade referenskostnaden.

Men majoriteten av kommunerna i länet spenderar mindre per elev än rekommenderat. Av dem ligger Täby och Österåker i botten. Där larmar nu lärarfacken om en ohållbar arbetssituation och om köpstopp i många av skolorna.

Här i Upplands-Bro har man under den senaste mandatperioden årligen lagt upp till fem procent mindre än referenskostnaden per elev, att jämföra med Stockholm som lägger drygt 15 procent över.

Fakta

19 av 26 kommuner satsar mindre på skolan än vad de borde

Så mycket mer eller mindre (i procent) la kommunerna per elev i grundskolan under 2017, jämfört med vad som var rekommenderat i just den kommunen.

Källa: SKL

Grundskolan i Upplands-Bro väntas i år gå 7,5 miljoner back, främst på grund av ökade kostnader för elever med behov av extra stöd.

Politikerna pratar om att vi ska bli Sveriges bästa skolkommun, men man vill inte satsa extra pengar i verksamheterna.

Sofia Wall, ombud Lärarnas Riksförbund

Enligt Sofia Wall, lärare på Brunnaskolan och fackombud för Lärarnas Riksförbund, är frustrationen ute i skolorna stor och det måste till satsningar nu.

– Politikerna pratar om att vi ska bli Sveriges bästa skolkommun, men man vill inte satsa extra pengar i verksamheterna. Kommunen går plus medan skolan går minus. Och det handlar inte om att det inte hushålls med pengarna i skolorna, utan de har för lite från början. Nu ökar också antalet elever i klasserna utan att resurserna ökar. Vi försöker hela tiden släcka bränder, men det här påverkar eleverna och undervisningen, säger hon.Lärarförbundet menar att kommunerna generellt snålar och att det handlar om politiska prioriteringar och att kommunpolitikerna måste göra mer.

Skolan prioriterad för nya styret

Rolf Nersing (S), som har varit utbildningsnämndens ordförande under den gångna mandatperioden, upplever inte att man har snålat utan ser snarare att man har satsat extra med tanke på den stora tillväxten i kommunen.

– Det betyder att vi hela tiden måste anställa fler och bygga nya lokaler, vilket kostar. Vi kan också se att lärartätheten har ökat även om antalet behöriga lärare fortfarande är ett bekymmer. Men vi kanske inte riktigt har lyckats är att fördela resurserna på bästa sätt, säger han.

Hur det blir med satsningen på skolan framöver med den nya Moderatledda koalitionen kan Kaj Bergenhill (M), tänkbar kandidat till ordförandeposten i utbildningsnämnden, inte svara på än.

– Vi är medvetna om situationen i skolorna, och skolan är prioriterad för oss. Exakt var det innebär kan jag inte svara på för jag vill inte föregå budgetprocessen som pågår nu, säger han.

Fakta

Plats 102...

av 290 blev Upplands-Bros placering i Lärarförbundets årliga rankning av landets skolkommuner som presenterades i förra veckan. Det är 51 placeringar bättre än förra året.

Upplands-Bro hamnade bara på plats 252 av 290 när det kommer till lärartäthet.

När det kommer till andel behöriga lärare i kommunala grundskolor var siffran 68,9 procent förra året att jämföra med länssnittet på 70,4. Antalet behöriga lärare i friskolor var 52,6 procent att jämföra med länets 60,5.

Källa: Lärarförbundet/SKL

Men trots att Upplands-Bro satsar mindre än rekommenderat ligger ändå skolresultaten i nivå med länssnittet. Här fick förra året 80 procent av eleverna i nian godkänt i alla ämnen.

Bra skolresultat beror även på faktorer som till exempel föräldrars utbildningsbakgrund och inkomst. För att skolan ska bli mer likvärdig i kommuner och i skolor med utbildningsutmaningar betalas i dagarna det nya statsbidraget likvärdig skola ut, som tar just hänsyn till de faktorerna.

I en första omgång delas en miljard kronor ut i landet under höstterminen. Upplands-Bro har sökt och beviljats nästan 2,7 miljoner kronor. Bidraget får inte gå till att minska kostnaderna per elev utan ska gå till satsningar i skolan.