Skolorna i Haninge ligger under snittet

Nytändning. Från en tung skolstart och utanförskap hittade Marika Hasslund Crossler hem efter ett skolbyte.
Nytändning. Från en tung skolstart och utanförskap hittade Marika Hasslund Crossler hem efter ett skolbyte.
Haninges skolor står inför svåra utmaningar. Lärarna saknar ofta utbildning och elevernas resultat ligger en bra bit under rikssnittet.

– Vi var runt 30 i klassen på mellanstadiet. Då blir man inte särskilt sedd som elev, säger Marika Hasslund Crossler, 16.

Marika Hasslund Crossler har gått på tre olika grundskolor i Haninge. Häromveckan började hon på Berga naturbruksgymnasium – i samma ögonblick lämnade hon nio omtumlande år bakom sig.

– Vi var runt 30 i klassen på mellanstadiet och jag hade koncentrationsproblem. Det var svårt att få kontakt med lärarna, och till sist bytte jag skola och kom till en klass med hälften så många elever. Där lärde jag mig och jag kunde hjälpa andra. Det var en omstart för mig, men alla får inte den chansen.

Lärarförbundet har varit en av de hårdaste kritikerna av kommunen. 2002 och 2004 pekade man ut Haninge som landets sämsta skolkommun.

Men efter ett blocköverskridande politiskt krafttag ökade betygen rejält mellan 2005 och 2007. Haningemodellen, med eleven i fokus, blev rikskänd.

Efter 2007 kom förbättringarna av sig och sedan dess har det i princip varken gått upp eller ner.

Det genomsnittliga meritvärdet, summan av elevens bästa slutbetyg, stabiliserades 2007 runt 200 och ligger nu på 201,6. Det är högst någonsin i Haninge och enligt Skolverkets beräkningsmodell presterar kommunen avsevärt bättre än sina socioekonomiska förutsättningar.

Man är dock fortfarande en bra bit efter rikssnittet på 213,1 poäng. Detsamma gäller när man ser på andelen behöriga till gymnasiet. Där är rikssnittet närmare 90 procent, medan Haninge ligger på drygt 80 procent.

I sin senaste ranking placerade lärarförbundet åter Haninge på en av bottenplatserna, fyra från slutet. Haninge har alltför få och alltför outbildade lärare, menar man.

Men Stefan Friberg, rektor på Ribbyskolan med 460 elever, är inte övertygad att mindre klasser är receptet.

– Det är ett populistiskt grepp och en utopi med tanke på lärarbristen. Vi är många på vår skola, men vi har också fått resurser. Däremot har lärarens status undergrävts i takt med att eleven fått rättigheter. Även medierna har skuld till lärarbristen. När visar media en positiv bild? Haninges skolor har aldrig varit bättre, säger han.

Trots historiskt starka Haninge­betyg menar Mona Ekholm, ordförande i lokala förbundet, att mer personal är ett måste och att resurserna måste styras efter den enskilda skolan.

– Lönerna måste höjas drastiskt för att locka folk att bli lärare och vi måste rensa bort kunskapsproven och nöja oss med nationella prov.