Varför har skolorna lämnat kyrkan?

De flesta svenskarna vill ha skolavslutning i kyrkan. Men i norrort är det ovanligt.
De flesta svenskarna vill ha skolavslutning i kyrkan. Men i norrort är det ovanligt.
Juni månad innebär skolavslutningar men var dessa ska hållas är långt ifrån en okomplicerad fråga. En färsk undersökning visar ett starkt stöd för avslutningar i kyrkan men trots detta är det flera år sen lärare och elever avslutade det gångna läsåret i norra Stockholms kyrkrum.

Det finns ett starkt stöd bland svenska folket för att ha skolavslutningar i kyrkan. I en undersökning av Viktor Aldrin, lektor i SO-didaktik, är 78 procent av de svarande att skolavslutningar i kyrkan ska vara tillåtet. Motsvarande siffra för 2011 var 75 procent.

– Det är intressant att stödet är så pass stabilt. Så länge skolavslutningen uppfattas som en genuin svensk tradition och inte ett religiöst inslag har det stor legitimitet, säger Viktor Aldrin.

Men trots stödet är avslutningar i kyrkan närmast att betrakta som en raritet i norra Stockholm. Flera församlingar berättar att det gått flera år sen de senaste hade en skolavslutning. I Järfälla församling har det inte skett sen 90-talet.

Ovanligt i norra Stockholm

I Sollentuna, Järfälla, Upplands Väsby och Upplands-Bro kommun är det bara  fyra skolor som har avslutningen i kyrkan. Kommunala Tjustaskolan i Upplands-Bro, en kristen friskola och en kommunal skola i Sollentuna samt Sverigefinska skolan i Upplands Väsby. De flesta skolor slutade med traditionen i samband med att den nya skollagen kom 2011 men skälen varierade.

”Jag tror det är ett mönster i argumentationen när det handlar om att inte vilja vara i kyrkan, att man ser sig som representant för andra som ska få slippa.”

Håkan Simonsson, kyrkoherde i Fresta församling

– En skola jag var i kontakt med hänvisade till några föräldrars påtryckningar. Då handlade det om traditionellt svenska familjer som tog ansvar för människor med annat ursprung och annan religion. Jag tror det är ett mönster i argumentationen när det handlar om att inte vilja vara i kyrkan, att man ser sig som representant för andra som ska få slippa, säger Håkan Simonsson, kyrkoherde i Fresta församling, Upplands Väsby.

Skolmatsal tom under ramadan

I hela Sverige är det 52 procent av skolorna som har avslutning i kyrkan enligt en undersökning i Svenska kyrkans tidning. Den siffran har varit någorlunda konstant sen 90-talet.

Rädsla för nya skollagen

Flera representanter för kyrkorna som Lokaltidningen Mitt i talat med uppger att skolorna är rädda för att kliva över skollagen genom att ha avslutning i skolan och det är skälet till att de har lämnat.

”Rektorn sitter lite i en rävsax.”

Viktor Aldrin, lektor i SO-didaktik

Men att kyrkliga avslutningar inte skulle vara förenligt med lagen är en missuppfattning. Skolverkets juridiska riktlinjer menar att en avslutning i kyrkan går bra men att den inte får innehålla religiösa inlag som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Men på senare år har skolavslutningar i kyrkor uppmärksammats mycket i media vilket har påverkat utvecklingen.

– Rektorn sitter lite i en rävsax. Det är inte kul att uppmärksammas i media som skolan som förbjöd avslutningen men å andra sidan är det inte heller roligt att få anmälningar för att det har gått över gränsen åt andra hållet, säger Viktor Aldrin.

Får man nämna Gud?

Det är rektorns ansvar att se till att avslutningen hålls inom skollagens ramar. Det kräver en överenskommelse mellan församling och skolan. Men var gränsen ska gå är en komplex fråga.

– Förra året var det någon som hade räknat till att jag sa ordet Gud tre gånger. Det måste vara ett förtroende från båda sidor och då är det viktigt med diskussioner i förväg så man inte går över gränsen men samtidigt måste skolan förstå att det är en präst som pratar, säger Helka Sisättö-Elertson, präst i Hammarby församling som brukar tala på Sverigefinska skolans avslutning.

”Förra året var det någon som hade räknat till att jag sa ordet Gud tre gånger.”

Helka Sisättö-Elertsson, präst i Hammarby församling

Hur är det med prästens personliga reflektioner kring Gud? Är det okej att låta prästen hålla tal? Och ska man ens vara i ett rum med kristna symboler?

Ja, enligt skollagen är det inom de tillåtna ramarna. Men i praktiken görs bedömningen efter rektorns personliga uppfattning om religion trots att rektorn inte alltid har goda kunskaper om just religion, menar Viktor Aldrin.

Ingen gratis lunch för polis – kan vara muta

–I Sverige är vi inte helt rättvisa mot alla religioner. Så fort det handlar om kristendom är det många som ser ett rött skynke men att prata om Buddha eller Dalai Lama är okej. Det samma gäller att prata om Gud på arabiska, Allah, då är det också många som blir arga. Det är jättekänsligt det där, säger Viktor Aldrin.

Vill vara i kyrkan utan präst

I både Sollentuna församling och Hammarby församling, Upplands Väsby, har medarbetarna tidigare diskuterat huruvida det är okej att upplåta kyrkans lokaler för en skolavslutning utan att en präst närvarar. I Hammarby hade skolor tidigare avslutningar utan präst närvarande men idag är det bara Sverigefinska skolan som har avslutning – med präst. Men i Sollentuna har inte någon skolavslutning hållts utan

– Vi har inte haft någon diskussion för församlingens skull men på individnivå. En del tycker att så länge skolorna kommer hit ska vi låna ut lokalerna till vilket pris som helst. Andra menar att om vi inte får vara en tydlig kyrka finns det ingen mening med att låna ut kyrkrummet, säger Andreas Salé som är församlingspedagog i Sollentuna församling.

” En del tycker att så länge skolorna kommer hit ska vi låna ut lokalerna till vilket pris som helst.”

Andreas Salé, Sollentuna församling

Även om det är få skolor som avslutar terminen i kyrkorna är det vanligt med studiebesök och att olika religiösa ledare berättar om sin tro i religionsundervisningen i skolans lokaler.

– I en tid när religionen har ökad betydelse är det viktigt att de som är barn och unga ges erfarenheter av det religiösa men inte prackas på religion eller upplever obehag i religiös sammanhang. Det kan vara bra att besöka en kyrka, moské eller synagoga. Bara för att du går på en fotbollsmatch blir du inte AIK:are, säger Hans-Cristian Nyström, kyrkoherde i Kungsängens församling.