ANNONS

Skolorna är redo att ta emot barnen

Mamma Linda Pedersen tillsammans med Nils Pedersen och Gustav.
Mamma Linda Pedersen tillsammans med Nils Pedersen och Gustav.
Alla barn reagerar olika på händelser som terrordådet på Drottninggatan den 7 april. Skolorna ska nu stå rustade för att ta emot dem efter påsklovet.
ANNONS

– Lärarna är skolade i att prata med barn, säger Adelinde Schmidhuber, grundskolechef i Stockholm.

Hade många frågor

Gustav och Nils Pedersen firar påsklov och har åkt in till Sergels torg tillsammans med sin mamma Linda. I sina händer har de röda rosor som de ska lägga vid de tusentals blommor som medmänniskor före dem lagt i trappan upp till Drottninggatan.

– Det går inte att strunta i det som hänt. Det känns bra att lägga ner en blomma. Det är väldigt många som tänkt på det här, säger Nils och lillebror Gustav nickar.
Linda Pedersen berättar att hon suttit tillsammans med barnen och tagit del av nyhetsrapporteringen.

– Till en början hade de mycket frågor om vad som hänt och Nils undrade om mannen hade blivit gripen.

Mamma Linda Pedersen tillsammans med Nils Pedersen (storebror) och Gustav (lillebror).
Foto: Pekka P

Den 11-åriga flickan som dog i attacken gick på Campus Manilla på Djurgården och där höll man öppet under påsklovet. Såväl personal som elever har kommit till skolan för att sörja och för att få stöd av extrainkallad professionell personal.

– Det är omöjligt att förstå vad som hänt, men att prata med varandra är helande. Campus Manilla är som en familj just nu, säger rektorn Maija Möller Grimakova.

Efter terrordådet: Skolan sörjer 11-åringen

ANNONS

Att barn tar in lite information i taget och reagerar olika utifrån ålder är bra att tänka på vid stora händelser som denna, berättar Josefin Michanek som är psykolog på Rädda barnen.

– Om det handlar om mindre barn så ska man inte svara på mer än barnet frågar efter, säger hon.

Många barn kan ha tagit del av fruktansvärda bilder från dådet som har florerat i sociala medier. Hur tänker du kring det?

– Som förälder vill man att barnen ska berätta om vad de sett. Jag tror att det är bra att ha en öppen hållning. Man kan säga: ”Jag har hört att väldigt många har sett bilder, har du också gjort det?”, säger Josefin Michanek.

Adelinde Schmidhuber, grundskolechefen i Stockholm stad, berättar att man inte har gått ut med några särskilda direktiv.

– Men vi rekommenderar att man samlas i lärarlaget och pratar om det stöd som finns. Men hur man väljer att göra är olika från skola till skola. Vi ska vara väldigt lyhörda för vad eleverna signalerar och det är barnets behov som styr hur vi vuxna kommer att agera och hur vi kommer att möta detta. Vid behov kopplas kuratorer eller psykologer in för att ge särskilt stöd, säger hon.

Det här har hänt:

Fakta

Så pratar du med barnen om svåra händelser

Som vuxen bör du anpassa nivån på samtalet efter barnet. Barn i olika åldrar tar in uppgifter på olika sätt. Små barn tar in lite information i taget.

Var observant på barnets frågor, men svara inte på mer än vad barnet frågar efter.

Barn precis som vuxna behöver bearbeta händelsen. Att man tar sig till platsen tillsammans med barnet kan vara en bra sak för vissa barn. Samtidigt som andra inte har något behov av det.

Behovet av att bearbeta en händelse behöver inte vara över bara för att medias rapportering är över.

Fakta

Här får barn och vuxna stöd

Landstinget har öppnat ett krisstödscentrum med specialistutbildade krisstödjare på Hantverkargatan 3D på Kungsholmen.

Mottagningen har öppet varje dag klockan 12 till 21, till och med 23 april.

Det finns också en krisstödstelefon som nås genom växelnumret 08-517 700 00.