Skräpfyllda avlopp när Danderydsborna spolar fel

En 44 ton tung matta av skräp sögs nyligen upp i Käppalaverket.
En 44 ton tung matta av skräp sögs nyligen upp i Käppalaverket.
Bara kiss, bajs och toalettpapper hör hemma i toan. Trots det spolar Danderydsborna ner 1,75 kilo skräp varje år. Våtservetter är det största problemet. De tvinnar ihop sig till tjocka rep som måste sågas isär. Och nyligen sögs en 43,7 ton stor matta av skräp upp ur ledningarna.

Hårtussar, tamponger, tops och kanske några nedkladdade våt- eller städservetter. Hör du till dem som slänger det i toaletten är du långt i från ensam. Ledningarna i länets reningsverk fylls just nu av skräp trots att det bara är kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ned i toaletten.

Varje vecka rensas 17 ton nedspolat skräp bort från Käppalaverket, där Danderyds avloppsvatten renas. Det blir runt 900 ton skräp varje år. I en uträkning som Käppalaverket har gjort innebär det att varje invånare i Danderyd i snitt spolar ner 1,75 kilo skräp i toaletten varje år.

43,7 ton matta av skräp

Drifttekniker Peter Hoffman går fram till rensgallret, där sådant som egentligen inte får spolas ner i avloppet sorteras bort. Han tar fram en kniv och rör runt i det som ser ut som en samling trasor på Porsmossen pumpstation i Nacka, sista stoppet innan avloppsvattnet forsar vidare till Käppalaverket på Lidingö.

– Våtservetter är det enskilt största problemet vi har just nu, eller ”trasor” som vi kallar det och där ingår också tamponger, trosskydd och bindor. De tvinnar ihop sig till tjocka rep eller flytande mattor, säger han.

Porsmossens pumpstation Reningsverk Nacka. Våtservetter är ett gissel för reningsverket. Avloppsrening.

Drifttekniker Peter Hoffman visar upp skräp som fastnar i reningsverkets rensgaller.

Det är ett tungt arbete att få bort våtservetterna. De löses alltså inte upp utan tvinnar ihop sig till slitstarka rep i ledningarna och behöver sågas isär.

Våtservetter tvinnar ihop sig i rören till slitstarka rep som måste sågas isär.

Ibland är det också drivor av trasor som skyfflas bort, men när det bildats tjocka mattor i ledningarna behövs en sugbil för att få bort skräpet.

För drygt en vecka sedan fick en sugbil komma till Käppalaverket och suga upp en 43,7 ton tung matta av skräp i en ledning. Mattan var 100 meter lång, 2,5 meter bred och runt 30 centimeter tjock och tog flera dagar att suga upp.

Våtservetter är ett gissel för reningsverket. Avloppsrening. Käppala Reningsverk, Lidingö

I ledningen under Tommy Söderstam, driftchef på Käppalaverket, finns en 100 meter lång matta av skräp.

Ett sådant stort jobb görs bara någon gång per år. Men under resten av året blir det också många driftstopp i reningsverken i Stockholmsområdet, bland annat på grund av att våtservetter och annat skräp fastnar i ledningar och pumpstationer.

Fakta

Så mycket skräp spolar vi ner i toaletten

Stockholm vatten och avfall (som tar hand om avloppsvatten från stora delar av Stockholm, Tyresö, Sundbyberg, Ekerö samt delar av Haninge, Huddinge, Nacka och Järfälla)

1,2 kilo per invånare/år

28 ton skräp i veckan

Totalt 1456 ton skräp per år

Käppalaverket (som tar hand om avloppsvatten från Danderyd, Lidingö, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Värmdö, samt delar av Nacka, Vallentuna och Järfälla.)

1,75 kilo per invånare/år

17 ton skräp i veckan

900 ton skräp per år

Himmerfjärdsverket (Botkyrka, Salem, Nykvarn, Södertälje samt delar av Stockholm och Huddinge)

2,6 kilo per invånare/år

18 ton skräp i veckan

946 ton skräp per år

Roslagsvatten (Österåker, Vaxholm, Knivsta, Ekerö samt delar av Vallentuna)

Här vägs inte skräpet som fastnar i pumpstationerna, därför finns inte motsvarande siffror, enligt Frida Österdahl, miljöchef på Roslagsvatten.

Källa: Stockholm vatten och avfall, Käppalaverket, Himmerfjärdsverket och Roslagsvatten

Leder till dyrare avgifter

Det leder till kostsamma reparationer och investeringar, vilket i slutändan innebär dyrare avgifter för kunderna. I vissa fall kan det också leda till bräddning, alltså att orenat avloppsvatten släpps ut i vattendrag.

– Stoppen sliter på pumparna som tappar i kapacitet, vilket gör att de inte klarar av att hantera mängden vatten tillräckligt snabbt. Kommer det då ett skyfall också och dagvatten fyller ledningarna, kan det orsaka bräddning, säger Frida Österdahl, miljöchef på Roslagsvatten.

Det är en väldigt lång omväg skräpet tar för att till slut hamna i brännbart, i stället för att det slängs direkt i soporna hemma

Tommy Söderstam, driftchef Käppalaverket

I de uppdaterade anläggningarna sköljs och vrids ”trasorna” ur efter att de har sorterats bort och hamnar därefter i containrar för att köras till Högdalen för förbränning.

– Det är en väldigt lång omväg skräpet tar för att till slut hamna i brännbart, i stället för att det slängs direkt i soporna hemma, säger Tommy Söderstam, driftchef på Käppala.

Porsmossens pumpstation Reningsverk Nacka.

Containrar fyllda med urvridna våtservetter och annat skräp körs till Högdalen för förbränning.

Två av tre slänger skräp

Var tredje person vet inte att man inte får spola ner annat än kiss, bajs och toalettpapper. Det visar en Sifoundersökning som Svenskt vatten, reningsverkens branschorganisation, gjorde för ett par år.

Två av tre uppgav att de slänger skräp i toaletten för att de inte vet eller orkar göra rätt.

– Det finns mycket okunskap och många tror att det går att spola ner lite vad som helst. Dessutom är det många som skarvar och använder hushållspapper när toalettpappret är slut, men det får man heller inte spola ner. Jag tycker att alla borde tänka en extra gång innan man slänger skräp i toaletten, säger Alexandra Fleetwood, pressansvarig på Stockholm vatten och avfall.